I takt med att allt fler personer som är kristna ifrån Mellanöstern har sökt sig till S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje, har ett oväntat dilemma uppstått för samfundet Svenska kyrkan lokalt. Många besökare har efterfrågat fromhetsuttryck som är vanliga i den kyrkotradition de kommer ifrån, till exempel i form av en skulptur föreställande Jesus, en vigvattenskål och krukväxter. Att korsteckna sig med välsignat vatten, att vidröra, omfamna och kyssa Jesus-skulpturen visar ett sätt att utöva sin tro, som också kan fungera som brobyggande mellan olika kulturer och kyrkotraditioner. Detta väcker frågor om identitet och maktstrukturer i kyrkorummet. Många kristna ifrån Mellanöstern lämnar krukväxter i gåva till kyrkorummet, de placeras på golvet i närheten av en ljusbärare. Ljusbärare är ett vanligt fromhetsuttryck i kyrkorum som är tillhöriga samfundet Svenska kyrkan. I S:ta Ragnhilds kyrkorum är ljusbäraren utformad som ett träd med nakna grenar. Det är skänkt av ett lokalt ordenssällskap, designat av en lokal silversmed och tillverkat i en lokal smedja. Det har en lokal prägel, och en tydlig lokal avsändare, i form av en plakett med ordenssällskapets namn på monterat på ljusträdet.  Men den lokala kontexten i Södertälje har över tid förändrats. När arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum i samråd med församlingsherden organiserar gudstjänster med textläsning på arabiska, som är modersmål för många i den gudstjänstfirande församlingen, har detta ibland tolkats som ett utmanande inslag. Att få höra Ordet på sitt modersmål, en luthersk idé och därmed en del av Svenska kyrkans identitet, har blivit upplyftande för många gudstjänstbesökare men provocerande för andra. Nu har arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum att förhålla sig till dessa reaktioner. Utmaningen är att få samfundet Svenska kyrkans identitet att manifesteras i kyrkorumet S:ta Ragnhild på ett sådant sätt att den gudstjänstfirande församlingen, som består av kristna med rötter i flera olika kyrkotraditioner, känner sig hemma och välkomna där. Frågan är vilka fromhetsuttryck som där kan rymmas utan att Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan blir otydlig. Ett sätt att lösa detta på har varit att noga överväga vad som kan placeras i kyrkorummet, samt att föra dialog med gåvogivare. Sammantaget visar uppsatsen att S:ta Ragnhilds kyrkorum åskådliggör Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan genom att vara ett kyrkorum som genom sina fromhetsuttryck karaktäriseras av såväl ekumenik som mission och på så sätt är ett kyrkorum som är öppet för alla.

Rapporten riktas dels till kommunikatörer och personer med kommunikationsansvar inom Svenska kyrkan som vill ha en strategi att skapa kampanjmaterial utifrån. Vidare kan arbetslag, förtroendevalda och bärare av kyrkan ta del av rapporten då resultatet bland annat visar att hela organisationen utgör grund för det som kan kommuniceras och att alla tillsammans bär ansvaret för att förmedla den bild av Svenska kyrkan som önskas visas. Syftet med rapporten är att designa visuell kommunikation som kan fungera som förebild i olika kampanjer, samt speglar Aneby pastorats vision och förhållningssätt till omgivningen. Rapporten är genomförd på ett sådant sätt att arbetet kan implementeras i en annan organisation inom Svenska kyrkan, med andra förutsättningar.

<p>Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter.</p><p>Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster.</p><p>Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn.</p><p>I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.</p>

<p><p>The purpose of this essay is to examine clergywomen’s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen’s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JämO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory. The clergywomen that were interviewed experienced that they have unique qualities that male priests lack. Two of the interviewees stated that they have never been discriminated within the Swedish church. However, all three clergywomen described situations where female- and male priests are treated differently. Our conclusions are that clergywomen are using different kind of strategies to handle discrimination on their workplace. Two of the reports to JämO regarding discrimination were about the possibility to get recruited, and the other two were about differences in wages. In three of the cases JämO could not prove discrimination and in one case were rejected in the work tribunal.</p></p>

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to examine clergywomen’s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen’s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JämO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory. The clergywomen that were interviewed experienced that they have unique qualities that male priests lack. Two of the interviewees stated that they have never been discriminated within the Swedish church. However, all three clergywomen described situations where female- and male priests are treated differently. Our conclusions are that clergywomen are using different kind of strategies to handle discrimination on their workplace. Two of the reports to JämO regarding discrimination were about the possibility to get recruited, and the other two were about differences in wages. In three of the cases JämO could not prove discrimination and in one case were rejected in the work tribunal.

Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter. Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster. Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn. I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa. Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin. Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka. När skilsmässan från staten skulle meddelas under 1999/2000 annonserade Svenska kyrkan med kampanjen ”Plats för eftertanke”. Kampanjen syntes bland annat som på biografer, i tidningar och på reklamtavlor. Idag behöver skilsmässan från staten inte kommuniceras. Det motstånd som hörs är främst externt, även om vissa kritiska röster ännu hörs inom organisationen. Svenska kyrkans nationella kommunikationsstrategi kan kopplas till många intervjusvar. Det finns dock en del intervjusvar där svaren avviker från strategin, där det lyfts fram vad som Svenska kyrkan anser är väsentligt.

This essay analyzes destruction of cultural heritage, and its impact on future archaeological research. A qualitative case study on four different events of destruction on cultural heritage to evaluate whether it can be positive or negative. It explores if this phenomenon is new or old. Hopefully, the essay also contributes to the knowledge gap that exists in today's analysis of systematic destruction of cultural heritage. First, the concept of cultural heritage and systematic destruction is analyzed. Thereafter, a variety of cases are considered to finally arrive at four different events to be analyzed. In these four different events, a case study is made that aims to contribute to a deeper understanding on destruction of culture heritage. If it contributes to something positive or negative to the people in that society, and a possible outcome on how we look back on history. The events that form the case study are the destruction of the Baalshamin Temple, the demolition of the southern state statues, the transplantation of the Abu simbel monuments from Egypt and the destruction of the Sami drums. The results found that systematic destruction of cultural heritage is a complex issue and does not have an absolute explanation. Destruction of cultural heritage usually affects archaeologists negatively as it prevents future research and results in a less nuanced image of history. Destruction of cultural heritage is usually considered negative, however, moving objects is considered to be more positive.