In 2015, a large number of refugees sought asylum in Sweden. The following year, the churches saw an influx of refugees who wanted to convert from Islam to Christianity. Some congregations baptized many, others baptized few. Some converts were denied baptism. To contribute to a clearer picture of the church’s acting, this essay seeks to examine the possibilities and obstacles which met refugees that wanted to be baptized in a Swedish church tradition between 2016 and 2020. To do so, converts, priests from The Church of Sweden and a pastor from Pingstkyrkan are interviewed. People in an organization like the church have different social positions that creates superiority and subordination between individuals. Therefore, this study is based on both a power ethical and ecclesiological perspectives. The power perspective is analyzed on the basis of the theoretical approach formulated by the authors of the anthology Church in an Age of Global Migration, about whether the church appears as a cross-border and relational body where current order of power is constantly challenged, or not. When it comes to the factors that influence church leaders and converts decisions about baptism, the analysis is based on Sune Fahlgren's Theory of Preachership as an ecclesiological practice that becomes the church DNA, and on Jeff Astelys Theory of Ordinary theology, where people's personal experiences shape perceptions of salvation and a good life. The converts in the study seek fellowship and a God that is distinctly forgiving. They also see baptism as the entrance to a new life. This proves the thesis that people interpret salvation based on what they need. Other factors that affect their relation to baptism are a residence permit, home address, citizen number, age, acceptance of conversion from guardians of minor converts, language and the duration of the baptismal process. Converts genuine will to be baptized is also important. These factors can be obstacles or opportunities, depending on if the converts situation is in line with the church ́s wishes. These wishes seem to be based on certain norms. In the context of the Church of Sweden, there are a number of rules and dogmas. However, it is unclear which should be followed, and where in the organization the power lies. Therefore, the interpretation of the baptismal factors rests on the individual priest. The Pentecostal church lacks written dogmas, but in line with Fahlgren's Preachership theory there are informal norms that are interpreted individually by the pastor. This shows that the converts have the power to propose baptism but lack the power to ensure that they are actually baptized. Based on this, the Church shown in this study is not the mobile, cross-border and power-challenging body as described in the anthology Church in an Age of Global Migration.

The aim for this master’s thesis is to explore and explain how vicars and chairmen of church councils understand the role and tasks of the vicar in large and middle-sized multi-parish benefices in these new and bigger organizations that took shape after the organizational change 2014 in Church of Sweden. The study is based on interviews with six vicars and four chairmen in four large and two middle sized multi-parish benefices in four different dioceses. For the theoretical framework, Mintzberg’s configurations have been used with a special emphasis on the divisionalized/diversified configuration. The result of the study shows that both vicars and chairmen think the role of the vicar is obvious and indistinct at the same time. It is distinct in that way that there is “Kyrkoordningen” which is Church of Sweden’s official legal framework which is about Church of Sweden’s faith, confession and creed. It also states what a parish has to do; celebrate worship, carry out education, exercise social welfare work and mission, but it doesn’t say how much or how. The vicar needs a driving force, a wish to move the organization into the future and should have visions without forgetting what the mission, the core, is. Most of the informants also consider the vicar to be a spiritual leader. A strength as well as a weakness is the size of the organization. Some of the strengths are about having all the resources an organization has need of as well as a deficit of vulnerability. The new organizational form makes it possible for the vicar to become the organization’s face outward as well as the unifying force for the inward. The weakness is about the inertia in the organization with decision-making procedures that can be long and unnecessary complex. There is a complexity in the relationship with the diocese that also has its root in the size. The organizational structure about governing och leading, how does it affect the vicars and chairmen? Almost all the informants think there is a distinct line between governing and leading and it is the duty of the vicar to lead and the duty of the church council to govern under the leadership of the chairman. All the vicars have a good or even a very good relationship with the chairmen and vice versa. Some of them have worked together for many years, three of four chairmen have recruited “their” vicar. Mutual respect and trust are two words that shone through and form a basis for the cooperation. Each multi-parish benefice has a number of parishes, from three to eight and all of them are led by a middle-manager called “församlingsherde”, middle-vicar and each of them is fully responsible for their parish. Three of the vicars also have a deputy vicar. The preparatory work before the organizational change has been made in each benefice and it seems that the more essential and active the work the better outcome. Time seems to be an important factor. About half of the benefices consider that the organization has consolidated since 2014. / Syftet med uppsatsen är undersöka och förklara hur kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden i Svenska kyrkan uppfattar kyrkoherdens roll och uppgifter i de nya och större pastoraten som bildades efter 2014. Studien bygger på sex intervjuer med kyrkoherdar och fyra kyrkorådsordföranden från stora och mellanstora pastorat i Svenska kyrkan. Med hjälp av Mintzbergs konfigurationer med betoning på den divisionaliserade/diversifierade organisationen analyseras organisationens påverkan på ledarskapet och vice versa. Om kyrkoherdens roll och uppgifter anser de flesta att kyrkoherden ska leda arbetet i pastoratet, hålla ihop organisationen, vara pastoratets ansikte utåt och inspirera medarbetare, förtroendevalda och frivilliga i organisationen. Kyrkoherdens ska dessutom vara visionär, kunna delegera och ansvara för arbetsmiljön. Sedan anser de flesta också att kyrkoherden ska vara en andlig ledare men hur kyrkoherdarna ser på det andliga ledarskapet skiljer sig åt. De styrkor som finns i organisationen är storleken som möjliggör kompetenta stödfunktioner, minskad sårbarhet och resurskoncentration och en gemensam funktion i kyrkoherden som kan tala för hela pastoratet. De svagheter som uppmärksammas har också med storleken att göra. Storleken innebär fler beslutsled som leder till en tröghet i organisationen. Dessutom är det svårt att hitta fungerande samverkans- och kommunikationsformer. I relation till stiftet är storleken också problematisk. De flesta anser att det finns en klar skillnad mellan att styra och leda, kyrkoherden leder pastoratets verksamhet och kyrkorådet styr under ledning av kyrkorådets ordförande. Både kyrkoherdar och kyrkorådsordförande anser att de har en god eller mycket god relation till varandra. Respekt och tillit är ord som intervjuerna andas. De flesta kyrkoherdar och ordförande verkar anse att det har gjorts ett omfattande förarbete och några av pastoraten började innan samfälligheternas upphörande att fundera över framtiden och hur man på bästa sätt skulle organisera sig. Hälften av de tillfrågade anser att deras organisation har konsoliderat och de som svarar ja är också de som verkar ha arbetat mest aktivt inför organisationsförändringen. Det förefaller som om både aktivt arbete och tid är viktiga faktorer för att få en organisation att konsolidera.

The study consists of a survey in which church musicians answered questions about which hymns are played during the various gatherings of Easter in the Church of Sweden. Based on the Swedish Hymn Book, the answers to the questionnaire are presented and a selection of hymns is made for the study. The psalms are analyzed on the basis of a hermeneutic method and in the light of reception theory regarding the origin of the psalms through the narrative of the biblical gospels. The study compares the Bible reading that occurs during Easter gatherings in the Church of Sweden and the hymns that are sung. It describes whether these different texts are common to the psalms and the reading or whether they are independent of each other. Finally, what happens to the Gospel texts when they are converted into a psalm is discussed. What happens is that the whole of the Gospels is included and not just specific pericopes. The psalm does not reflect the feeling of what is happening in the reading of the gospel, but contributes with a completely different feeling. This means that the experience of the gospel narrative through the psalm becomes different from the gospel narrative through reading.

Johann Sebastian Bachs kantater för kyrkoåret skrevs i en annan tid, de har ett annat språk, både skriftligt och textligt, än vad kanske dagens gudstjänstbesökare är vana vid. För att göra dessa mästerverk relevanta idag behövs, tror jag, en varsam redigering. I och med det här arbetet önskar jag skapa en fungerande form där Bachs musik blir en naturlig del av det liturgiska flödet. De kriterier jag velat uppfylla för kantaterna är följande: ·         Texten ska vara på svenska. För Luther och Bach var det en självklarhet att det skulle vara på folkspråket ·         Orkestern ska inte vara för stor, det ska vara görbart ekonomiskt. Stråkar plus ytterligare ett eller två instrument ·         Endast en solist per söndag ·         Kantatens satser ska spridas ut över gudstjänsten. Hos Bach delades den endast upp i två delar ·         Koralmelodierna som används ska finnas i vår psalmbok. För att (som jag tidigare skrev) koralerna ska fungera som mänsklighetens (eller församlingens) röst, bör det vara melodier man känner till ·         Det får inte bli för långt (gudstjänsten ska inte vara mycket längre än en normal gudstjänst med körmedverkan) Sammanfattningsvis är alltså min frågeställning följande ”Finns det fortfarande plats för Johann Sebastian, hans musik och hans teologiska arv i det svenskkyrkliga gudstjänstlivet”? Min förhoppning är att Bachs, enligt min åsikt, tidlösa musik i allmänhet och hans kantater i synnerhet ska rymmas i vår kyrkas stora musikaliska arv, att musiken ska beröra människor och förändra deras liv på sätt som exempelvis sångerna från kommuniteten i Taizé och lovsångsrörelsens musik gör och har gjort. Svenska kyrkan är och ska vara en folkkyrka med breda och många teologiska och musikaliska influenser och traditioner. Utifrån kriterierna ovan skapas fyra kantater, för Första advent, Fastlagssöndagen, Påskdagen och Tacksägelsedagen.

Since the 1980s, the usage and presence of icons in the Swedish Lutheran church has become increasingly common. The aim of this study is to examine the themes and symbols in icons displayed in selected Swedish Lutheran churches, and to explore the performative qualities of icons in their original context, as well as in Swedish church buildings. The study consists of icons found in two cathedrals and two churches. Since the traditions differ greatly both in their theology and expressions, the performative aspects of icons differ as well. In the Orthodox church, icons have an essential role in worship, and the veneration of the persons depicted are expressed through kisses, prostrations and touch. The performative qualities of icons in the Orthodox context is expressed through their significance for the liturgical rituals, the interaction between the believers and the icons and the view of their ‘embodiment’ of the depicted saints.  In the Swedish church, icons are commonly found in devotion spaces and chapels, separated from the nave. Here, the visitor can engage in prayer and contemplation quietly, without being distracted by observers. The emphasis lies on the believes of the individual and on personal experience. The icon in this context first and foremost becomes a reminder of God, a beautiful artifact and an aesthetic symbolic expression. The common performative aspect in both contexts is the experience of the icon as a mediator between the visible world and a reality beyond the visible.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Svenska kyrkan tillskrivs i dagens sekulära samhälle, av olika kyrkopolitiska nomineringsgrupper i deras valprogram. Min ansats är språkvetenskaplig och jag utgår från den kritiska diskursanalysen och den systemisk-funktionella grammatiken, och analyserar fyra kyrkopolitiska nomineringsgruppers valprogram inför kyrkovalet 2017. Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan. Jag använder två typer av textanalys för att analysera materialet, en innehålls- och temaanalys samt en analys av texternas ideationella metafunktion med utgångspunkt i processtyper och deltagare. Bilder förekommer i begränsad utsträckning i materialet och har analyserats som ideationella visuella processer.  Resultaten visar att Svenska kyrkan presenteras utifrån fyra huvudsakliga teman i valprogrammen, som konstruerar bilden av den och dess roll i samhället. Överlag lämnas större utrymme åt teman som kansägas beröra kyrkans yttre, som vilka värderingar den ska ha, än dess inre, som hur församlingslivet ska gestaltas. Resultaten visar vidare att de olika nomineringsgrupperna skiljer sig åt i hur kyrkans roll i samhället skrivs fram, genom vilka processer den deltar i och hur dess värld materialiseras genom dem. På så sätt kan valprogrammen förstås som inlägg i förhandlingen om vilken riktning kyrkans förändring ska ta efter separationen från staten, och kan sägas utgöra representationer av olika religiösa produkter som dagens väljare vill konsumera.

Den här studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.

Svenska kyrkan är en luthersk evangelisk kyrka som vila på den apostoliska traditionen genom Confessio Augustana. Svenska kyrkan har valt att vara en episkopal kyrka där den främsta företrädaren för kyrkan är ärkebiskopen. Övriga biskopar är de främsta företrädarna för sina respektive stift. Svenska kyrkan har valt att vara demokratisk genom kyrkomötet där folkvalda representanter styr Svenska kyrkan. Under de senaste 150 åren har kyrkomötet omformats och därmed biskoparnas roll i det. Biskoparna gick från att vara självskrivna ledamöter till att ingå i en läronämnd med syftet att yttra sig kring olika frågor som uppstått i kyrkomötet med läromässiga implikationer. Det denna uppsats vill undersöka är hur läronämnde utför sitt arbete att yttra sig angående sådana frågor i kyrkomötet. Därför kommer ett antal yttranden att granskas systematiskt för att undersöka om mönster finns i läronämndens sätt att skriva yttranden.

In this study the medializing of the Church of Sweden during the COVID-19 pandemic have been examined to see the impact on youths’ freedom of religion during the time of the Swedish national restrictions to prevent the spread of COVID-19. The digital adaption of the Church of Sweden was analysed through the concept of amplification, framing and co-structuring, whilst Klasson Sundins theory on the child’s freedom of religion was adapted to investigate if the rights of the child have been limited by the restrictions to stop the spread of COVID-19 in Sweden. The conclusions are that the youth have been benefiting from the increased digitalization of the church, which has been more inviting for the youth and has made volunteering more accessible for the youth as well. It is not only the digitalization that have contributed to this. The fact that the recommendations to elderly have been more severe due to the increased risk of COVID-19 with age, has created a gap in the church when people who used to volunteer was not able to do that anymore. This gap has been filled by the youth of the church. To confirm these conclusions further research must be done, preferably by asking the people who have been working with the youth of the church and by letting the youth themselves, tell us their story about being a part of the church during the COVID-19 pandemic.

This study uses the coping theory and search for significance by Kenneth Pargament (1997) applied to the issue of occupational burnout among parish deacons in the Church of Sweden. The Social Insurance Report of 2020:8 presents deacons and priests as a profession at high risk of falling ill in stress related mental illness and sick leaves. The aim with this essay is to try to find whether there are aspects of Pargament’s coping theory that can be applied on this problem. Two main questions were answered:- What does the Church of Sweden’s governing documents state regarding the deaconry related to structure and role clarity? - How can we use Pargament’s coping theory on search for significance to understand the burnout issue among deacons as it is presented in the Social Insurance Report of 2020:8? Through a thematic analysis, three themes were distinguished: Clarity of Mission, Religions as Motivation and Structure and Management. These themes set the foundation for the result presented in this report. The chapter of Analysis deepens the connection to the coping theory and three specific assumptions of Pargament. The conclusion is that the governing documents are quite vague in presenting the deaconry related to structure and role clarity. There is also a lack of understanding, regarding deaconry and diakonia of the church, amongst parish leaderships which in turn leads to challenges and frictions for the local parish deacons. Many of them also wish for more liturgical elements and time for religious praxis within their working hours which results in a discussion of conserving or transforming the individuals’ significance.