• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Jämställdhetsarbete : En jämförande studie av två storbankers jämställdhetsarbete och mål

Andersson, Karim, Forsberg, Frida January 2014 (has links)
Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet. Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna. Tidigare forskning om jämställdhet och jämställdhetsarbete är förhållandevis nytt men växande, denna undersökning har noterat att det internationellt sett ofta forskas om jämlikhet och mångfald som en och samma fråga medan svensk forskning ofta delar upp dem. Både nationell- och internationell forskning visar dock att jämställdhetsarbete är resurskrävande men att företag kan tjäna mycket på sådana genomföranden om det görs rätt med tillräckliga resurser. Resultatet visar att det går att jämföra två storbankers jämställdhetsplaner och att det går att se både skillnader och likheter. Undersökningens analys visar även organisationernas ständigt pågående jämställdhetsarbete och hur det ständigt utvecklas för att förbättra organisationernas jämställdhet.
2

Vad händer när relationen med kunden går från face-to-face till face-to-screen? : - En studie om hur Sveriges storbanker arbetar för att skapa lojala kunder via digitala kanaler

Bäckman, Nina, Larsson, Magnus January 2015 (has links)
ABSTRACT Internet use in Sweden is among the highest in Europe. The increased availability and use of the Internet has changed people's behavior patterns. This, in turn, has made many companies choose to offer their products and services online. This means that there is less personal contact and that customer relations can be described as having gone from face-to-face to face-to-screen. Swedish banks have come a long way in terms of adapting its operations to customers’ demand in a global environment that is digitizing at a rapid pace. Today, banks offer most of their banking services via the Internet, which can be performed through digital channels such as computers, tablets or mobile phones. Current reports show that more people are willing to switch banks compared to last year and that customers perceive it as being difficult to get their needs met with just one kind of banking relationship. At the same time, it costs more for banks to attract new customers than to retain current ones, and a primary assumption behind most loyalty initiatives is that loyalty leads to increased profitability. The purpose of this study is therefore to investigate how Swedish banks are working with the factors that according to previous studies are the basis for achieving loyal private customers as well as for the factors of relevance to achieving loyal retail customers through digital channels. This qualitative study has a deductive approach with elements of induction. This is the case as theory used has first been examined by us in order to create a broader approach to knowledge. This has consequently laid the foundation for our empirical survey that is based on semi-structured interviews with Sweden's major banks. The main theories used in this study are from earlier research dealing with factors contributing to customer loyalty. By virtue of this, together with the empirical data relayed by the respondents, we have been able to evaluate the factors that affect customer loyalty through digital channels in the Swedish banks. The results show that the factors, which form the basis for achieving loyal customers through digital channels are: Customer Satisfaction, Communication, Trust, Commitment, Complaint Handling and Quality of Service. It has been shown that the banks' challenge is to solve the issue of customer encounters in the absence of face-to- face interaction. Our study demonstrates that this can be remedied by offering customers online consulting instead. To be more relevant in the customer's world, banks should also offer their customers the opportunity to receive targeted messages. Social media has proven to be of great importance in terms of two-way communication between bank and customer. Negative information disseminated through social media should be addressed by trained personnel in order to avoid the spreading of negative rumors about the bank itself. This particular channel has also proved to be a good one for managing feedback. By being open to this approach to social media, banks can get rapid feedback and thus ensure that customer expectations are being met.
3

Finanskrisen : En jämförande studie över hur de svenska storbankerna påverkats. / The financial crisis : A comparative study of how the major Swedish banks have been affected.

Larin, Daniel, Bromander, Björn January 2010 (has links)
Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar. Därefter jämförde vi utfallen mellan bankerna samt genomförde analyser. Viredovisade resultaten både i tabell- och diagramform för att läsaren skulle få en så braöverblick som möjligt.Vi har utifrån nyckeltalsanalyserna kunnat dra vissa slutsatser. En del nyckeltal har intevisat några tecken på att en finanskris skulle haft en påverkan, medan vi har sett storaförändringar i andra nyckeltal. Det är framförallt kreditförlusterna i Baltikum som harpåverkat nyckeltalen negativt och eftersom Swedbank hade störst placeringar där, var detsåledes den bank som drabbats hårdast. Den bank som klarat sig bäst under finanskrisenhar varit Handelsbanken som i förhållande till övriga banker varit väldigt stabil. En stororsak till detta har givetvis varit att de inte lidit av kreditförluster i samma utsträckningsom övriga banker.
4

Varför arbetar svenska storbanker med CSR? : En studie av finanskrisens påverkan på socialt ansvar

Dannfors, Lina, Kolmodin, Andrea January 2014 (has links)
I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen. Samtidigt har ambitionen och medvetenheten kring CSR har ökat.
5

För vem är de svenska storbankernas hållbarhetsredovisning mest relevant? : En kvalitativ tvärsnittsstudie med utgångspunkt från 2012 års separata hållbarhetsredovisningar / For whom is the major Swedish banks sustainability reports most relevant? : A qualitative cross sectional study based on the separate sustainability reports relating to 2012

Samuelsson, Malin, Nordenstam, Inga January 2013 (has links)
2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan. / 2013 is the first year that all four major Swedish banks voluntarily choose to establish separate sustainability reports. The purpose of this study is to find out for whom the major Swedish banks sustainability reports, relating to 2012, is most relevant. The empirical part consists of a qualitative cross-sectional study evaluating each sustainability report and in summary shows an overall picture of the phenomenon. The empirical data are analyzed with support from theories and research studies related to the subject sustainability reports. The analysis results in a conclusion that indicates that sustainability reports are most relevant to the major banks self-interest as a management tool that enhance corporate culture.
6

Den mobila bankkunden : En kvalitativ studie om kundrelationer och värdeskapande inom den svenska banksektorn. / The mobile bank customer : A qualitative study about customer relations and value creation in the Swedish banking sector.

Englund, Alicia, Öberg, Amanda January 2018 (has links)
Titel: Den mobila bankkunden - En kvalitativ studie om kundrelationer och värdeskapande inom den svenska banksektorn.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker arbetar med kundrelationer. Detta för att vi vill få kunskap om hur relationer har förändrats i och med digitalisering inom banksektorn samt för att kunna förstå hur banken måste anpassa sig och skapa värde för dagens mobila kund.  Forskningsfrågor: Hur upprätthåller banker relationen till den mobila kunden? Hur arbetar banker med att skapa värde för den mobila kunden?  Metod: En induktiv ansats har tillämpats i denna studie och genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. Ett hermeneutiskt synsätt har legat till grund för uppsatsen, för att vi vill förstå samt tolka hur banker upprätthåller kundrelationer och skapa värde för sina kunder.  Slutsats: Vi fann i vår studie att oavsett hur samhället påverkas av digitaliseringen är det allra viktigaste för bankerna att ha kunden i fokus. Kunden är en medverkande aktör i tjänsten och det centrala är kundens nöjdhet samt bekvämlighet i tjänsten. Kundens värde skapas genom att banken bidrar med trygghet, tillit, omtanke, kommunikation och utveckling. / Title:The mobile bank customer - A qualitative study about customer relations and value creation in the Swedish banking sector.  Purpose: The purpose of this research is to investigate the relationships between large commercial banks and their customers in Sweden. This will allow us to examine the changes that have occurred as a result of the digitalization of commercial banking. In addition, it will give an insight into how banks can adapt and be of value for today’s increasingly mobile customer.  Research questions: How do commercial banks maintain relations with their increasingly mobile customers? How do banks try to make value for their mobile customers?  Method:An inductive approach has been applied in this study, and through qualitative semi structured interviews data has been gathered. A hermeneutical approach has given rise to the study, since we want to understand and depict how banks maintain customer relations and create value for their customers. Conclusion: No matter how society is affected by digitalization, we found that it is very important for the banks to focus on the customer. The customer is a participant in the service and the central focus is the customer's satisfaction and convenience in the service. The customer's value is created by the bank contributing with security, trust, consideration, communication and development.
7

Passivt sparande i de svenska storbankernas fonder : Varför behåller privatpersoner fonder som förvaltas av de svenska storbankerna trots att avkastning inte alltid kompenserar för höga avgifter?

Lundbrant, Sarah, Fält, Tove January 2020 (has links)
Bakgrund: I Sverige finns det ett stort intresse för privat fondsparande. De svenska storbankerna erbjuder ett flertal fonder och utgör den huvudsakliga andelen av den svenska fondmarknaden. Fondförvaltares mål med en aktiv fond är att generera en högre avkastning jämfört med dess jämförelseindex, men tidigare forskning har visat att de svenska storbankernas aktiva fonder sällan presterar bättre än jämförelseindex. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka varför privatpersoner behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder trots att tidigare studier visar att dessa fonder ofta har högre avgifter, men inte bättre avkastning jämfört med exempelvis indexfonder. Metod: Hypotesprövning har tillämpats med en kvantitativ ansats deriverad utifrån befintlig teori. Empiriska primärdata har samlats in med en fysisk enkätundersökning som 174 studenter vid Linköpings universitet har besvarat. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med ett bekvämlighetsurval tillämpats. Bivariat och multivariat analys av studiens empiriska data har genomförts med logistisk regressionsanalys. Resultat: Nollhypotesen förkastas för den oberoende variabeln byteskostnader (p <0,1). För de oberoende variablerna finansiell kunskap och familjär-bias förkastas nollhypotesen tills vidare (p <0,1). Resultatet av beta-koefficientens riktning är negativ för byteskostnader avseende avgifter och andra finansiella kostnader, men positiv för relationskostnader, finansiell subjektiv och objektiv kunskap samt familjär-bias. Slutsats: De oberoende variabler som kan förklara varför privatpersoner i studiens urval behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder är byteskostnader, finansiell kunskap och familjär-bias. Studiens resultat genererar ett kunskapsbidrag som kan öka kundrörligheten på fondmarknaden. / Background: In Sweden, there is a great interest in private fund savings. The major banks in Sweden offer several funds and constitute the majority of the Swedish fund market. Fund managers' goal with an active fund is to generate a higher return compared to its benchmark index, but previous research has shown that active funds rarely outperform the benchmark index. Purpose: The purpose of this study is to investigate why individuals retain fund holdings in the Swedish major banks’ active funds, although previous studies show that these funds often have higher fees, but not better returns than for example index funds. Methodology: Hypothesis testing has been applied with a quantitative approach derived from existing theory. Empirical primary data has been collected with a physical survey answered by 174 students at Linköping University. In this study, a non-probability sample with a convenience sample has been used. Bivariate and multivariate analysis of the study's empirical data was conducted with logistic regression analysis. Results: The null hypothesis is rejected for the independent variable switching costs (p <0.1). For the independent variables financial knowledge and familiarity bias, the null hypothesis is rejected for the time being (p <0.1). The result of the beta coefficient's direction is negative for switching costs regarding fees and other financial costs, but positive for relationship costs, financial subjective and objective knowledge, and familiarity bias. Conclusions: The independent variables, which might explain why private individuals in this study's sample retain fund holdings in the Swedish major banks' active funds, are switching costs, financial knowledge, and familiarity bias. The results of this study generate a knowledge contribution which might increase customer mobility in the fund market.

Page generated in 0.0527 seconds