Kläder är material-intensiva produkter som i dagens samhälle konsumeras i snabb takt, vilket bidragit till att klädindustrin har en stor miljömässig påverkan vid produktion, distribution och underhållning av kläder. För att skapa en mer hållbar klädindustri behöver de kläder som redan är tillverkade ha en längre livslängd med ett förändrat konsumentbeteende. Utifrån tidigare forskning upptäcktes ett empiriskt gap inom användandet av konsumenters kläder i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga konsumenters användningsfas av kläder, samt att identifiera olika faktorer som kan påverka plaggets livslängd och beslut om bortskaffning av plagget. Det empiriska materialet samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer med ett urval baserat på kvinnliga konsumenter i åldern 25 till 35 år. En sammanställning av den insamlade datan genomfördes med tematisk kodning, där gemensamma teman identifierades. Resultaten från studien visar att konsumenters användningsfas av plagg på olika sätt påverkas av ångrade klädköp, symbolisk föråldring av plagg samt känslomässig anknytning till plagg. Gällande bortskaffning tenderar samma konsument att välja metoder som både anses mer hållbara och metoder med större miljöpåverkan. Utifrån det empiriska materialet gick det att påvisa att konsumenters förhållande till hållbarhet på många plan är motsägelsefullt, vilket tenderar att utgöra ett gap mellan konsumenters positiva attityd till hållbarhet och det verkliga beteendet. Dessutom framgick det att konsumenter tenderar att vara mer benägna att reflektera över hållbarhet vid köptillfället och bortskaffning av plagg än vid användningsfasen. / Clothing are material intensive products that in today’s society are consumed at a rapid pace, which has contributed to a great environmental concern for the clothing industry when it comes to producing, distributing and maintaining clothes. In order to create a more sustainable clothing industry, the life span of already produced clothing needs to be longer. An empirical gap was identified within the field of wardrobe practice and clothing utilization among Swedish consumers. The purpose of this study was to investigate the use phase of female consumers’ clothing and to identify different factors that can have an impact on the life span of the clothes and the decision of disposal. The empirical data was collected through 15 semi-structured interviews with a sample of female consumers aged between 25 and 35. A compilation of the collected data was carried out with thematic coding, where common themes were identified. The findings of this study showed that the use phase of clothing in various ways are affected by regretted clothing purchases, symbolic obsolescence and emotional attachment. At the stage of disposal, the study revealed that the same consumer can choose different methods, where some of them are considered more sustainable and others cause a greater environmental impact. Based on the empirical data, it was possible to demonstrate that consumers’ relationship towards sustainability is contradictory on many levels, with a tendency to identify a gap between consumers’ positive attitude towards sustainability and their actual behaviour. Furthermore, the findings showed that consumers tend to reflect more on sustainability when making a clothing purchase and during the disposal phase rather than the use phase of clothing.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar. Deras svar är varierane och förvånande men har gett oss en bra bild av hur reflektionsgrupperna kan förbättras och uppfylla de förväntningar och behov som studenterna och socionomutbildningen har på dem.

Anhöriga som lever i ett medberoende påverkas negativt av deras närståendes beroendeproblematik, trots detta finns tveksamheter om att medberoende är ett socialt problem. Syftet med studien är att belysa fenomenet medberoende utifrån beroendeproblematik och socialarbetares upplevelse av fenomenet samt skiljaktigheter som finns kopplat till olika relationer. För att uppnå syftet har sex socialarbetare intervjuats som arbetar på olika verksamheter i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter var Blumers symboliska interaktionism och Lazarus och Folkmans teori om copingstrategier. Fenomenologisk metodansats i Giorgisk anda användes i studien för att tolka socialarbetares upplevelser av fenomenet medberoende. Studiens resultat indikerar att fenomenet medberoende existerar och att kärnan i fenomenet är handlingar utifrån kärlek där handlingarna kan tolkas som upptagenhet av den närstående personen som har beroendeproblematik. Behovet av kontroll och möjliggörande beteenden samt en typ av beroende blev den sammanfattande tolkningen av fenomenet medberoende. Fenomenet medberoende antar olika uttryckssätt, enligt resultaten i studien, kopplat till vilken typ av relation som en anhörig har till den person som har en beroendeproblematik.

Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle som medför stora förändringar i människorsliv. Migrationsprocessen kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa och en bristande hälsorelaterad livskvalitet, beroende på omständigheterna som en migrant har i mottagarlandet. Syftet med studien är att beskriva välbefinnande hos migrantungdomar som har migrerat från mellanöstern till Sverige. Studien tillämpar en socialpsykologisk ansats genom teorierna symbolisk interaktionism, KASAM och välbefinnande. De tio respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet var begränsat till respondenter som hade ett ursprung från mellanöstern och ska ha bott i Sverige i minst fem år. Studiens resultat visar att de flesta respondenterna upplever en form av exkludering, vilket medförde att respondenterna isolerade sig själva. Detta i sin tur har påverkat deras självkänsla och välmående. Vidare beskrev respondenter att anpassningsprocessen har varit utmanande i början av ankomsten till mottagarlandet, vilket har visat negativa effekter på respondenternas välbefinnande och hälsa. / Migration is a contemporary social issue that brings about major changes for people. Migration often carries several mental health risk factors , usually based on circumstances faced by migrants in the receiving country. The purpose of the study is to describe the well-being of immigrant youth who have migrated from the Middle East to Sweden. The study adopts a social psychology approach using theories of symbolic interactionism, sense of coherence and well-being. The ten respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. Selection criteria for the study is limited to respondents who had Middle eastern origins and must have lived in Sweden for at least five years. The results of the study show that most respondents experience a form of exclusion, which led them to isolate themselves. This in turn has affected their self-esteemand well-being. Furthermore, the results also showed that the respondents describe that the adaptation process has been challenging at the beginning of the arrival in the recipient country, which has shown potential negative impacts on the respondent’s well-being and health. / <p>Stavningskorrigerad titel: Välbefinnandet hos migrantungdomar</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser utifrån kvalitativa intervjuer som erbjuder narrativa perspektiv från tio svenska mammor. Detta görs inom den teoretiska ramen av symbolisk interaktionism, och mer specifikt genom George Herbert Meads teori om Jagets konstruktion. Moderskapet förklaras som socialt konstruerat, med grund i tidigare forskning, och moderskapets koppling till identitet analyseras i uppsatsens resultat. Då tidigare forskning innehåller bristfällig representation från skandinaviska länder bidrar uppsatsen även med ett nytt perspektiv till den forskning som redan finns kring identitet och moderskapets sociala konstruktion. Resultatet i uppsatsen presenteras i fyra teman, vilka sammanfattar de delar som moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser kan förstås utifrån. Det som huvudsakligen framkommer i resultatet är att kvinnor som går in i ett moderskap upplever att det är en anpassning, och ibland även en utmaning, att kombinera den nya identiteten som mamma med sina övriga identiteter. Genom moderskapets sociala konstruktion, vilken är sammankopplad med internaliserade samhälleliga förväntningar och extern påverkan, kan mödrarnas upplevelser av identitet påverkas. Avslutningsvis kan moderskapets identitetstillblivelser bidra till både positiva och negativa upplevelser hos mödrarna beroende av den egna inställningen, omgivningens bemötande samt hur eventuella utmaningar hanteras.

Inledning: Det framkommer i svensk skollag (SFS 2010:800) att samarbete bör spela en betydande roll inom skolväsendet. Detta då samarbete elever emellan kan utveckla sociala och kommunikativa förmågor samt andra kompetenser. Syfte: Studien åsyftar belysa studenters upplevelser av samarbete som undervisningsform.Metod: Denna studie är av kvalitativ natur och bygger på insamling av data genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samarbete som undervisningsmetod har fördelar och nackdelar, detta då undervisningsformen innefattar flertalet element för att den skall vara framgångsrik. Slutsats: Studien konkluderar att samarbete som undervisningsmetod anses vara en givande och lärorik undervisningsmetod. Däremot ställer undervisningsformen höga krav på den individuella studenten vilket lyfter fram behovet av ett noggrant lärararbete kring att ge studenter rätt förutsättningar för att lyckas.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ettsymboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig självoch hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vivalt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna ärutformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig självi sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultatvisar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gottsamarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre välfungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonernauppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att dethar någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader ledatill en starkare fritidspedagogsroll. Maktfördelningen är däremot mer ojämnt fördeladmellan de två yrkeskategorierna och inverkar på yrkesrollen på så sätt att fritidspedagogentill viss del blir underordnad. Fritidspedagogens luddiga och oklara roll, vilket till vissdel beror på motstridiga och avsaknaden av förväntningar från omgivningen, tycks intepåverka intervjupersonerna och deras yrkesroll i någon större utsträckning.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år?-Hur ser spelar- och ledarrelationen ut?-Vilka krav ställer spelare på ledare?-Vilka krav ställer ledare på spelare?-Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen?Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande. Resultatet visar att spelar- och ledarrelationen har stor betydelse för ungdomarna, en relation som ska genomsyras av utbildning, engagemang och kommunikation. Relationen är en ömsesidig process där spelare och ledare får och ger till varandra för att nå det gemensamma målet. Det är deras sociala handlingar som skapar de regler som ska gälla, regler som också omfattar de krav som enligt respondenterna behövs för att relationen och verksamheten ska fungera. Spelares krav på ledare är i första hand fotbollsmässiga, att ledaren ska ha erfarenheter och kunskap om fotboll medan ledares krav på spelare i större utsträckning är sociala, om hur de ska fungera i en grupp och bete sig mot varandra. Resultatet visar också att utbildning; att få lära ut och att få kunskap, och ha roligt är gemensamma värden som spelare och ledare har inom fotbollen. / The study aims to acquire knowledge about the relationship between football players and football coaches. This shall be done by answering the following questions: What is the influence of the relationship between players and coaches on girls and boys participation in football between the ages of 13 and 16 years?-What does the relationship between players and coaches look like?-What requirements do players put on their coaches?-What requirements do coaches put on their players?-What values are important for players and coaches in football?There were a total of nineteen interviews with girls and boys between the ages of 13 and 16 years and their coaches in two community football clubs in Helsingborg and Lund. Football clubs whose members are over-represented by children and youths. The material was analysed using the theories of human interaction, specifically symbolic interaction and exchange theory. Further analysis was made on the basis of the Sports Enjoyment model and learning targets, young people's motives to sport participation. The results show that the relationship between players and coaches is important for youths, a relationship that should be based on education, involvement and communication. The relationship is a two-way process in which players and coaches both give and receive in order to achieve the common objective. It is the social behaviour that creates these rules, rules that dictate the requirements that makes the relationship and sports activities work. Players' demands on their coaches are about football, that the coach should be experienced and knowledgeable in their field, while leaders' demands on their players are of a social nature, that they know how to work as a group and behave towards each other. The results also show that education, to teach and to learn, and also to have fun are common values that players and coaches share.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs. hur de uttrycks, sprids och efterlevs? Hur upplever elever vad som värderas högt och förväntas av dem? Som teoretiskt ramverk använder jag mig av symbolisk interaktionism och i synnerhet begreppet den generaliserade andra. Perspektivet är processinriktat i och med att det intresserar sig för social aktivitet och språklig kommunikation. De olika förhandlings- och läroprocesser som äger rum mellan människor står i centrum för analysen och genom denna teori tolkar jag mitt material. Syftet fullgörs genom en fallstudie på en gymnasieskola (X) i en medelstor svensk stad. Metoden för datainsamling är fokusgrupper med gymnasieelever inriktade på deras uppfattning av sin skolas kultur och de praktiska yttringarna av densamma. Totalt har tolv elever intervjuats, fyra från respektive årskurs. Materialet har sedan transkriberats och tematiserats. Resultatet tolkas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Materialet presenteras utifrån olika teman som framkommit under intervjuerna baserat på mina frågor och elevernas resonemang. Eleverna diskuterar motivering av skolval, skillnad mot tidigare skolerfarenheter, positionering gentemot andra skolor, oskrivna regler på skolan samt normer kring betyg, klädsel och beteende. Resultatet visar flera viktiga aspekter i hur eleverna beskriver sin skolas kultur. Det illustrerar tydligt att kultur är närvarande och definierar elevernas skolvardag samt hur de förhandlar fram och bekräftar normer, attityder och värderingar. Sammantaget visar detta att förväntningar och normer inom elevers skolkultur är sociala fenomen och ofta väldigt laddade. / The essay is about senior high school students' perception of their school culture. I'm interested in pupils' understanding and interpretation of the active informal system of rules at their school, the norms and values ​​that are evident and how these are manifested. The purpose of this paper is to examine how senior high school students describe their school's culture. My research questions are: How do students describe their school's culture and what aspects of it do they highlight as being important? How do they view the school's standards, ie how are these expressed, disseminated and implemented? How do students find out what is expected of them?As a theoretical framework I use symbolic interactionism and in particular the concept of the generalized others. The perspective is aimed at the process in which social activities and linguistic communication takes place in. The various negotiations and learning processes that take place between people is at the center of analysis and by this theory, I interpret my material . The purpose is fulfilled through a case study at a high school (named X) in a medium-sized Swedish city . The method of data collection is focus groups in which senior high school students expressed their perceptions of their school culture and the practical manifestations of the same. A total of twelve students were interviewed, four from each grade. The material was then transcribed and thematized. The results are interpreted in a symbolic interactionist perspective.The result is presented in different themes that emerged during the interviews based on my questions and the students' reasoning. Students discuss the motif of school choice, differences from previous school experiences, positioning against other schools, unwritten rules of the school, and standards of grades, how to dress and behave. The results show several important aspects in how students describe their school's culture. It clearly illustrates that culture is present and defines students' every day and how they negotiate and confirm the norms, attitudes and values. This shows that expectations and norms in pupils' school culture are social phenomena and often complex.

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv. Studien utgår från sex gymnasieelevers egna erfarenheter av upplevda svårigheter i skolan. Studiens frågeställningar: - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas självuppfattning? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas identitetsutveckling? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för hur eleverna bemöts av klasskamrater, lärare och skola? Teoretisk ram: Studien utgår från tankar inom den symboliska interaktionismen och teorier kring föreställningen om normalitet och avvikelse. I studien ses utvecklingen av en självuppfattning och en identitet som något socialt som uppstår i möten och interaktion med andra. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielever som alla diagnostiserats med dyslexi. Alla elever är 18 år eller äldre. Studien är vidare inspirerad av narrativ metod då informanternas beskrivningar sett som livsberättelser. Resultat: I denna studie dras slutsatsen att diagnosen dyslexi och de svårigheter som upplevs i relation till den kan ha negativ påverkan på en elevs självuppfattning och identitet men att detta är föränderligt och kontextuellt. Vidare så dras slutsatsen att skolan är en primär arena för upplevda föreställningar av avvikelse och att det är i mötet och interaktionen med skolans aktörer som självuppfattning och identitet skapas. I studien argumentreas det för att mer forskning inom detta fält är eftersträvansvärt och att en medvetenhet om självuppfattning och 3 identitetens roll i förhållande till dyslexi och skolan som helhet är viktigt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.