The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society. It is necessary that unaccompanied children feel security in their life and that they find a trustful relationship with the significant people they meet, otherwise they won't be able to learn all those values and attitudes. We have also found that the relationship between the social worker and the unaccompanied children is uneven. The unaccompanied child perceive the social worker as a significant person in their life, while the social worker has to relate to their role as a public authority.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget, så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer. Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör det enklare att genomskåda intrycksstyrningen. / Should an individual expose his true personality, express his emotions, reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual assess the social environment and act according to what the individual deems to be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have motivated us to find out more. The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how impression management is used. For the candidate and the recruiter a job interview is a time when both want to appear in as good a light as possible. Impression Management is a method to create and reinforce an impression by using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better understanding and knowledge of how people inter-act during an employment interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also found that the two participants want to appear humane and accept faults and shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign. What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose impression management.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point. The children's drawings were then analyzed with the help of a narrative model.   The results indicate that the majority of children in the sample have an anthropomorphic concept of God. The material is analyzed with the theories of George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism and Peter L. Berger's arguments about secularization. The results show that the children interact with different people and groups from whom they take on different conceptions of God. The results show that the children are continuously influenced by their surroundings. In today's secular and pluralistic society the children meet people and groups who have different interpretations of reality. The children take into possession the conception of God that is the most prominent in their structure of plausibility. With the support of my material, I would argue that research need to take the children's environment seriously in studies of children's conceptions of God and not only depend on theories of cognitive development.   My findings suggests that a majority of the children not only have an anthropomorphic concept of God, but also many times believe in an anthropomorphic God, which in turn is interesting in a secular society.

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

<p>Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.</p>

<p>som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,</p><p>så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga</p><p>upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.</p><p>Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus</p><p>står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur</p><p>intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är</p><p>anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god</p><p>dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck</p><p>med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska</p><p>interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till</p><p>anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk</p><p>interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område</p><p>som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som</p><p>är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet</p><p>med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur</p><p>människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till</p><p>att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett</p><p>tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera</p><p>mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som</p><p>perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och</p><p>agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr</p><p>eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör</p><p>det enklare att genomskåda intrycksstyrningen.</p> / <p>Should an individual expose his true personality, express his emotions,</p><p>reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual</p><p>assess the social environment and act according to what the individual deems to</p><p>be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right</p><p>impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have</p><p>motivated us to find out more.</p><p>The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is</p><p>on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how</p><p>impression management is used. For the candidate and the recruiter a job</p><p>interview is a time when both want to appear in as good a light as possible.</p><p>Impression Management is a method to create and reinforce an impression by</p><p>using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic</p><p>interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the</p><p>job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three</p><p>recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School</p><p>and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better</p><p>understanding and knowledge of how people inter-act during an employment</p><p>interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the</p><p>interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also</p><p>found that the two participants want to appear humane and accept faults and</p><p>shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not</p><p>considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign.</p><p>What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is</p><p>therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose</p><p>impression management.</p>

Följande studie behandlar delaktighet för brukarrepresentanter från olika sociala företag. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur delaktighet kan påverkas genom social interaktion mellan blivande socionomer och representanter från sociala företag. En kvalitativ studie har genomförts genom en deltagande observation under två dagar i en framtidsverkstad mellan socionomstudenter, lärare och brukarrepresentanter. Empirin har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism och Goffmans dramaturgiska teaterscen. Åldersspannet på deltagarna i studien ligger på 22 - 70 år, och det var en övervägande kvinnlig deltagarskara. Studiens resultat visar att delaktighet med ett reellt inflytande är något som eftersträvas både från politiskt håll bl.a. av socialstyrelsens riktlinjer och från samhällsmedborgarna, i den här studien i form av studenter och brukarrepresentanter. Detta är dock inget som visar sig i praktiken utan det handlar snarare om en pseudodelaktighet, som innefattar "mycket snack och lite verkstad", där delaktigheten inte leder till något reellt inflytande. Det krävs en jämn maktfördelning mellan olika grupprepresentanter för att ge rätt förutsättningar i skapandet av delaktighet på lika villkor. Tidsbrist är en förhindrande faktor. Det visas att en framgångsfaktor för delaktighet är att vi delar samma verklighetsförståelse och eftersträvar en maktutjämning för bekämpning av stigmatisering. För detta krävs gemensamma mötesplatser. Studien visar att det krävs en långsiktighet för en lyckad implementering i alla led från utbildning till arbetsplats till medborgare. Det är en lång kedja där mycket kan gå fel på vägen. Detta kan förklara den tröghet som påvisas i denna studie. / The following study deals with the participation of user-representatives from various social enterprises. The overall aim of the study is to examine how participation can be influenced by social interactions between future social workers and user-representatives from social enterprises. A qualified study has been carried out through a participant observation for two days in a future-workshop between social work students, teachers and user-representatives. Empirical data has been analyzed by means of symbolic interactionsm and Goffman's dramaturgical theater analysis. The age range of study participants is at 22-70 years and it was predominately female group of participants. The study-results show that the inclusion of real influence is something pursued both from the policies of the National board and from community citizens, in this study in terms of students and user representatives. However, this is nothing that shows in practice, it is rather a pseudoparticipation which includes a lot of talk and little action, where participation does not lead to any real influence. It requires an even division of power between different group representatives to provide the right conditions in the making of participation on equal terms. Lack of time is a preventing factor. It appears that the success of participation is that we share the same understanding of reality and pursue a power leveling to fight stigmatization. This requires common meeting places. The study shows that a long term approach for a successful implementation at all stages from education to the workplace to the citizen is required. There is at long chain where much can go wrong along the way. This may explain the inertia detected in this study.