• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 266
  • 6
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 274
  • 229
  • 112
  • 87
  • 72
  • 57
  • 56
  • 54
  • 44
  • 43
  • 42
  • 39
  • 37
  • 22
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR : En grundad teori om tillgänglighet hos närvarande chefer

Larsson, Beatrice, Larsson, Evelina January 2020 (has links)
Ledarskap innebär enligt en av många definitioner en process som involverar avsiktlig påverkan över andra människor för att guida, strukturera och förenkla relationer såväl som aktiviteter inom organisationer. Med avstamp i denna definition har vi valt ett intresseområde att utforska som berör ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR. Vi intresserar oss för det kvinnliga chefskapet i en kommun där majoriteten i chefspositioner är män. Detta gör det intressant att belysa det kvinnliga perspektivet på ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie, varav två stycken med två kvinnliga HR chefer och resterande intervjuer med kvinnliga medarbetare under respektive chef. Resultatet i studien visar att intervjupersonernas huvudangelägenhet är närvarande chef, vilket hanteras genom kärnkategorin tillgänglighet tillsammans med resterande sex underkategorier. Underkategorierna innefattar tydlig kommunikation, ömsesidigt förtroende, anpassade personliga relationer, coaching med konstruktiv kritik, helhetsperspektiv och engagemang samtdelaktighet och gemenskap. Huvudangelägenheten utgör tillsammans med kärnkategorin och underkategorierna en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om tillgänglighet hos närvarande chefer. Vidare kopplas studiens resultat till en teoretisk referensram som består av social konstruktionism, symbolisk interaktionism och LMX-teorin.
152

"Vad PK du är" : En etnografisk studie av åsikter om politisk korrekthet i ett samtida Sverige.

Lygdman, Amanda January 2019 (has links)
Politisk korrekthet är en komplex term. Den här uppsatsen undersöker hur åsikter om denna term uttrycks och hur detta påverkar oss i sociala sammanhang. Empirin består utav djupintervjuer med totalt åtta informanter. För analys av materialet så har teoretiska verk av exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Emile Durkheim, Erving Goffman använts som verktyg. Resultatet av studien visar att det existerar varierade uppfattningar om vad politisk korrekthet innebär och att hur dialogerna ser ut påverkar vår interaktion och förmedling av åsikter.
153

"Det handlar egentligen om att uppnå något genom att skrämma och skada" : En intervjustudie om mäns våld mot kvinnor ur ett behandlarperspektiv / "What it's really about is trying to achieve something through intimidation and harm" : An interview study of men's violence towards women from a counslor's perspective

Modin, Mira, Mumm, Jessica January 2022 (has links)
Behandlare av våldsamma män besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka behandlares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor för att skapa en djupare förståelse kring hur de förklarar våld i nära relationer samt hur de bemöter mäns känslor om skuld och skam under behandling. Studiens resultat baseras på tio intervjuer med behandlare som arbetar med behandling eller tidigare har arbetat med behandling. Studiens två frågeställningar besvaras genom en tematisk analys av intervjumaterialet med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt begreppen skuld och skam. Av resultaten framkom det att behandlarna upplever att männen i vuxen ålder påverkas av tidigare trauman från sin barndom, och genom att bruka våld kan de uppnå både makt och kontroll. När männen söker hjälp på frivillig väg föreligger det ofta någon form av kris. Behandlarna förklarar att männen upplever skamkänslor som dels gör det svårt för dem att söka hjälp men att det även fungerar som en drivkraft. Behandlarna anser att medvetenhet, förmåga att ta ansvar och förmåga att mentalisera är viktigt för att männen ska förstå konsekvenserna av sitt våldsutövande. För att männen inte ska använda våld i situationer där de känner sig stressade eller pressade krävs det både kunskap om sina känslor och hur de ska kommunicera dem. Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som kräver forskning gällande fler perspektiv av problemet, däribland från behandlarens perspektiv.
154

Utvecklingen av IKEAs miljöredovisning : en analys av perioden 2017-2020

Toth, Robert, Tucakov, Danjela January 2021 (has links)
The purpose of this study is to analyze the development of IKEAs sustainability reports by focusing on environmental issues. Analyzed time period was between 2017 and 2020. The aim was to answer the research question whether IKEA is sending symbolic or substantive message through its sustainability reports. It was done with a longitudinal single case study. Content analysis was used for collecting the analyzing empirical data. The empirical data was analyzed through theoretical lens. Two theories were used in the process, stakeholder’s theory and legitimacy theory. Information from IKEA’s sustainability reports were connected later to four legitimization strategies: conciliatory, transparency, stimulation and transformation strategy. These strategies are designed to clarify if the sent message is symbolic or substantive. Result can be presented through three main conclusions. The first one is that stakeholders are important for IKEA and that they can affect their business. The second conclusion draws parallels between mandatory and voluntary environmental reporting. The last conclusion is answering the question about symbolic and substantive message. IKEA’s message is substantive. / Syftet med studien är att analysera utvecklingen av IKEAs hållbarhetsredovisningar genom att fokusera på miljö området. Analyserad tidsperiod är mellan 2017 och 2020. Syftet är att besvara problemfrågan om IKEA sänder symboliska eller verkliga budskap genom miljöredovisningen. Studien utfördes med en longitudinell singel fallstudie och innehållsanalys användes för att samla in och analysera empiriskt data.Empiriskt data analyserades genom teoretiska glasögon och två teorier användes i processen,intressent- och legitimitetsteorin. Informationen från IKEAs miljöredovisning kopplades senare till fyra legitimeringsstrategier: försonings-, transparens-, stimulerings- och transformationsstrategin. Strategierna är utformade för att klargöra om miljöredovisningens budskap är symboliskt eller verkligt.Resultatet kan presenteras genom tre viktiga slutsatser. Den första är att intressenter är viktiga och kan påverka verksamheten. Den andra slutsatsen drar paralleller mellan obligatorisk och frivillig miljöredovisning. Den sista slutsatsen svarar på frågan om det symboliska och verkliga budskapet. IKEA sänder ett verkligt budskap via miljöredovisningen.
155

"Men puffärmarna fick stanna hemma" : En intervjustudie med småbarnsföräldrar om könsnormer och barnuppfostran

Lindborg, Alice, Buco Kiyorkis, Ramina January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.
156

Det sociala samspelet – ur ett tillgänglighetsperspektiv : En kvantitativ studie om studenters mobilanvändning kopplat till det sociala rummet

Modin, Sara, Åström, Joel, Drynjeff, Adam January 2021 (has links)
I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.
157

Visuellt stöd i en fritidshemskontext

Persson, Emma, Julia, Andersson, Andersson, Julia January 2020 (has links)
Utifrån våra egna arbetslivserfarenheter och praktik i fritidsverksamheten har vi båda lagt märke till en bristande användning av visuella stöd som ett komplement för att stödja elevers inlärning samt språk i fritidsverksamhetens miljö. Mot bakgrund av detta resonemang fann vi området intressant att undersöka vidare. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur två fritidshemsavdelningar är försedda med visuella stöd samt undersöka personalens upplevelser av arbetet med dessa. Studien har gjorts utifrån följande tre frågeställningar: Hur är den undersökta fritidsverksamheten försedd med visuella stöd?, Hur beskriver och motiverar personalen hur visuella stöd är tänkta att användas? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever personalen i arbetet med visuella stöd?. Empirin samlades in genom observationer på två fritidshemsavdelningar på en kommunal storstadsskola i södra Sverige. Därtill intervjuades två personal från de båda avdelningarna, det vill säga totalt fyra stycken. Till stöd för analysen har teorin symbolisk interaktionism använts. Studiens resultat visade att det finns vissa skillnader mellan hur avdelningarna använder sig av visuella stöd. Olika aspekter verkar påverka arbetet med visuella stöd, däribland personalens individuella motivation till användandet, det visuella stödets funktion, elevernas ålder och mognadsgrad. I arbetet med visuella stöd har också personalen uppfattat särskilda möjligheter och utmaningar som på olika sätt verkar styra hur användandet tar sitt uttryck
158

”När vi bråkar känns det som att hjärtat blir svart” - En kvalitativ studie om konflikters funktion i barns relationsskapande

Bergström, Malin January 2018 (has links)
Denna uppsats bygger på en studie om konflikters funktion i barns relationsskapande. Syftet med arbetet är, att utifrån de äldsta förskolebarnens perspektiv synliggöra konflikters funktion i barns relationsskapande, ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Eftersom paradigmet om det kompetenta barnet är starkt idag, ville jag undersöka hur barn själva hanterar och ser på sina verbala konflikter, och hurvida dessa är utvecklande för deras relationer. Som metod har jag använt mig av intervjuer och observationer med och av barn, för att besvara mina frågeställningar: Hur talar barn om att bli och vara kompisar? Hur talar barn om att vara ovänner? Hur hanterar barn konflikter? Jag valde att intervjua barn i smågrupper, med bara ett fåtal färdiga frågor, för att låta barnens svar styra riktningen. Observationerna fokuserade på barns sätt att hantera konflikter i praktiken, i relation till intervjusvaren. Empirin analyserades utifrån socialpsykologisk teori som behandlar både sociologi och psykologi, men också inriktningen symbolisk interaktionism, vilken syftar på människans förmåga att se andras perspektiv. Detta möjliggjorde att jag kunde hitta samband mellan relationsskapande och konflikter. Det visade sig att barnen har goda teoretiska etikkunskaper, och utifrån rätt förutsättningar är kompetenta nog att hantera konflikter. Dock saknades ofta praktiska färdigheter, vilket jag menar kan kräva nya metoder för pedagoger att arbeta vidare med tillsammans med barnen. I praktiken visade barnen ilska som primär känsla, medan de i intervjuerna definierade sorg som densamma - vilket tyder på att barn värnar om sina relationer, och därför bör ges möjlighet att konstruktivt lösa sina konflikter.
159

Allt är inte guld som glimmar : Kronan, kris och makt / All that glitters is not gold : The crown, crisis and power.

Glans, Linnea, Olofsson, Anna January 2020 (has links)
Hur kommunicerar en institution för att behålla sitt kulturella förtroende under kriser? Vi har genomfört en kvalitativ retorisk analys på det material som det brittiska kungahuset producerat på sina sociala medier under två kriser 2019. Tidigare studier av kungahus och likvärdiga institutioners kulturella maktposition i samhället har visat att allmänhetens uppfattning av institutionen i hög grad påverkas av institutionens förmåga att svara på kriser. Dock saknas studier som analyserar en monarkis material i en modern kontext. Med avstamp i teoretiska begrepp som symbolisk makt, soft power, och kulturellt kapital,  har vi undersökt vilka strategier från Image Repair Theory vi kan identifiera och förstå i kungahusets kommunikation. Det brittiska kungahuset har haft som motto att inte klaga över – eller svara på – kritik. På senare år har institutionen dock blivit mer och mer aktiv på sociala medier. Detta innebär att de kommunikationsstrategier som används inte testats under en längre tid, och vi har funnit att dessa inte heller är konsekventa över de olika konton som kungahuset använder. Denna misskommunikation riskerar att skada folkets förtroende för kungahuset, och den kulturella makt de försöker underhålla på sina konton.
160

Förlåt doktorn, vad sa du? : En kvalitativ studie om hur självinsikt hos ledare inom sjukvården kan påverka kommunikationsprocesserna mellan läkare och sjuksköterskor

Olofsson, Dennis, Westh, Jonas January 2019 (has links)
Kommunikationsbrister och ineffektiv kommunikation inom sjukvården kan medföra konsekvenser som kan leda till att kvalitén på sjukhuset försämras. När den medicinska kvalitén minskar skapas risker som kan leda till att patientsäkerheten hotas. De främsta kommunikationsbristerna inom dagens sjukvård uppstår mellan yrkesgrupperna såsom läkare och sjuksköterskor. Kommunikation är grundläggande för effektiviteten på arbetsplatsen och det ligger på ledarens roll att se till att kommunikationen som genomsyrar organisationen fungerar som den ska. För att ledaren ska kunna influera medarbetarnas kommunikativa beteenden krävs dock en vilja till förändring. Med hjälp av självinsikt kan individer öka sin medvetenhet kring sitt eget beteende och därigenom öppnas möjligheter för individen att påverka sina attityder kring förändring och förbättring. Studien syftar därför till att beskriva hur ledare genom självinsikt kan influera sitt kommunikativa beteende för att sedan påverka kommunikationsprocesserna mellan yrkesgrupperna inom sjukvården. Det som gör studien unik är att den drar kopplingar mellan förutsättningarna för självinsikt och förutsättningar för kommunikationsbeteende samt applicerar detta inom sjukvården på ett sätt som tidigare inte gjorts. För att göra studien mätbar har vi som författare konstruerat en konceptuell referensram baserat på teorier och tidigare forskning kring fenomenen självinsikt och kommunikation. Utifrån referensramen har sedan en egenkonstruerad modell byggts upp för att förtydliga samt knyta ihop de olika delarna i referensramen. Vid insamlingen av data har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där det empiriska underlaget har hämtats genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer. Den insamlade empirin har sedan återkopplats till referensramen och modellen för att möjliggöra en analys. Studiens analys grundar sig i en systematisk analys med en tematisk analysmetod, där vi har identifierat och analyserat mönster och teman i respondenternas utsagor. Via analysen har vi kunnat dra slutsatsen att det finns en tydlig koppling mellan ledarens självinsikt och hur det kan användas som ett verktyg för att påverka kommunikationen mellan yrkesgrupperna. Vi kan också konstatera att det är av betydelse för ledare att implementera självinsikt i sitt ledarskap för att lätta kunna påverka medarbetarnas attityder och beteenden för att därigenom gynna sjukvårdens organisatoriska samt medicinska utveckling.

Page generated in 0.0589 seconds