In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School. The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS. To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language. The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question. / Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst. Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen. Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare. Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk. Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.

The aim of this study was to reach an understanding of how young adults with permanent residence permit, who came to Sweden as unaccompanied asylum seeking minors, experience their confrontation with the Swedish society. Another purpose was to understand how these young adults view Sweden and its inhabitants, as well as the experience of starting a new life in Sweden. In order to investigate these questions, a qualitative method consisting of five interviews with five young men was conducted. The results showed that the respondents feared the meeting with the immigration board and that they feel that school is divided in two groups, Swedes and immigrants. People with nonethnic Swedish background who have lived in Sweden for a long time are seen as Swedes, and in that meaning assimilated. One important conclusion we made was that the division between Swedes and immigrants have a negative influence on the immigrants´ integration in the society. Another conclusion is that school has to take more responsibility to give the children a more meaningful life.

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.

The “good girl” is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today’s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family. The overarching purpose of this study has been – via a hermeneutic approach and based on the theory of symbolic interactionism – to elucidate and contribute knowledge to the social role of being a “good girl” and the associated implications for a woman’s identity and career. The aim has moreover been to address the differences between the two groups of respondents: women born in the 1980s and women born in the 1960s.The study is based on six individual semi structured interviews and two group interviews. The purpose is to gain a deeper understanding of and, thereby, a better interpretation of the phenomena of “good girls”. The interviews were conducted on a sample suited to the purpose, where the younger group of respondents will have studied at least three years at the university before graduating. The older groups of respondents have studied at least four years at an academic level before taking up employment. The results show that all respondents are characterised by ambitious identities, which create conflicts between, on the one hand, how they perceive themselves and, on the one hand, how others expect them to act.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom symbolisk interaktionism och stigmatisering. Utgångspunkterna har underlättat förståelsen av hur invandrare tillskrivs negativa egenskaper och diskrimineras därefter. Tidigare forskning och studier har använts i utformandet av denna studie samt för att jämföra resultat och på så vis kunna se förändring över tid. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien är att negativa attityder till invandring ofta grundar sig i en rädsla inför förändring och att invandrare ofta betraktas som en samhällelig belastning, ett hot och ökar konkurrensen om materiella tillgångar. Den viktigaste bakomliggande faktorn till negativa attityder till invandring är klasstillhörighet där kunskap och utbildning har en central betydelse. Upplevelser och erfarenheter av andra kulturer än den egna ökar även toleransen inför invandring. Generellt sett ökar positiva attityder till invandring jämfört med tidigare, även om resultatet ger uttryck för att det fortfarande finns extremt negativa attityder. Ungdomar behöver ges utrymme att diskutera dessa frågor. Skolan såväl som det sociala arbetet står inför utmaningen att möjliggöra en öppen diskussion baserad på grundläggande demokratiska värderingar för att öka toleransen inför minoriteter. / The purpose of this study is to examine high school students´ attitudes towards immigration. Several factors that may influence the attitudes were presented, including gender, national origin and experiences of different cultures. The study was conducted in a small town in central Sweden. A total of 195 students participated in the survey and four follow-up interviews were conducted. Concepts such as attitudes, immigrants and social distance are central to the theoretical understanding of this study. The results have been analysed using theoretical frameworks such as symbolic interactionism and stigmatization. The theoretical foundations have assisted our understanding of how immigrants are assigned negative characteristics and the discrimination against them. Previous research and studies have been used in designing this study, as well as to compare results and thus being able to see changes over time. A conclusion that has been drawn from this study is that negative attitudes towards immigration are often based on a fear of change and that immigrants are regarded as social burdens, a threat and an increased competition for tangible assets. The most important underlying factor to negative attitudes towards immigration is class affiliation where knowledge and education has central influence. Experiences of cultures other than ones own also increase tolerance concerning immigration. Compared to previous studies results show that, generally, positive attitudes toward immigrants increases, although there are still some extremely negative attitudes. Young people need to be given possibility to discuss these issues. The fields of social work as well as education are faced with the challenge to allow open discussion based on fundamental democratic values to increase tolerance towards minorities.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer. Sedan kategoriserades, kodades och tematiserades materialet, och analyserades med hjälp av symbolisk interaktionism, värderingsförändringar och samhällsutveckling. Resultaten visar bland annat att respondenterna verkligen tänkt igenom sitt beslut att bilda familj som ensamstående förälder. De ser främst ser lagändringen som symboliskt viktig, då deras familjeform i och med denna erkänns av samhället. Respondenterna tror att donatorbrist och åldersgränser i Sverige kommer att medföra att ensamstående kvinnor även fortsättningsvis reser utomlands för assisterad befruktning. De negativa åsikter som kommit fram rör sjukvårdskontakter i Sverige och hur en del ensamstående mammor blivit bemötta av socialtjänsthandläggare. Faderskapsprocessen skulle kunna bli mer rättssäker om tydliga, nationella regler utfärdades även för faderskapsutredningar som rör donatorbarn. / The Swedish Riksdag decided in the spring of 2012 that single women also should have access to assisted reproduction in Sweden. Up until now, and so far, single women have travelled abroad for fertility treatment. The purpose of this study has been to explore how solo mothers (women who have chosen to obtain children as a single parent) reasoned and reason about this choice, and how they view the paternity process and the upcoming legislative changes. Participants were sought through an Internet site for an association where all members are single mothers by choice. Five solo mothers talked about their reasoning in semi-structured interviews. The material was then categorized, coded and thematized, and analyzed by using symbolic interactionism, changes in values and the development of society. The results show that the respondents really thought through their decision to found a family as a single parent. They see the legislative changes mainly as symbolically important, as their form of the family will be recognized by society. They believe that the lack of donors and the age limitations in Sweden will result in that single women continues to travel abroad for assisted reproduction technology. The negative opinions that have emerged during interviews are related to health care contacts in Sweden and how some single mothers have been treated by social service caseworkers. The paternity process could become more legally secure if clear, national regulations were issued also for the paternity process regarding donor children.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet. Denna metod är både kvalitativ och induktiv. Det empiriska materialet har vi analyserat med den symboliska interaktionismen som metodologisk ansats.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Det finns många meningsskillnader i vårt resultat. Deltagarna i fokusgrupperna ser både styrkor och svagheter med mediet Facebook då det kommer till döden. Detta handlar i mångt och mycket om att deltagarna ser Facebook som ofullständigt i detta avseende.</p> / <p><strong>Background:</strong> Facebook is a social online network that has expanded in popularity during the course of its existence. Many users manage large parts of their social  life and share much information about themselves on Facebook. There is no previous social  online network like Facebook, that has had the same development among the internet users. In the use of Facebook users create digital identities, which leave traces on Facebook, even if the user is dead. With this as an aspect, we want to study  young adults’  views on digital identities and death on Facebook.</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> Our purpose in this study is to find out how young adults view upon their own as well as others use of Facebook related to digital traces and death.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> We chose to use focus group as a method of collecting the empirical material. This method is both qualitative and inductive. The empirical material is analyzed with the symbolic interaction as a methodological approach.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong> There are many different opinions in our results. The participants in the focus groups see both strengths and weaknesses of the medium Facebook when it comes to death and digital traces. This based on the participants view of Facebook as incomplete medium in this aspect.</p>

The purpose of this study was to reveal typical strategies used by beggars in Sweden and how interactions between beggars and passers-by affect behavioral patterns. The study aimed to analyze the results of the observation through a symbolic interactionistic perspective in order to reveal meanings of symbolic interactions in the begging encounter. The study was conducted in an ethnographic manner and the method of use was covert observation. The result showed that there are several types of strategies and symbols used by beggars in Sweden. The most used strategy is the passive, sitting type of begging where signs and photographs are used as symbols to convey distress. The study showed that the use of strategies are general, meaning there is no difference in use of strategies dependent on gender or age.  Furthermore, the study indicated that a connection between begging and organized crime is improbable. Moreover the study showed different counter strategies used by passers-by in the begging encounter. / Syftet med denna studie var att undersöka strategier som används av tiggare i Sverige och hur samspelet mellan tiggare och förbipasserande påverkar beteendemönster. Studien syftade till att analysera resultaten av observationerna med hjälp av ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv för att belysa b   betydelser av symboliska interaktioner i mötet med tiggaren. Studien genomfördes i en etnografisk anda där insamlingsmetoden var dolda observationer. Resultatet visade att det finns flera typer av strategier och symboler som används av tiggare i Sverige. Den mest använda strategin är den passiva, sittande typen av tiggeri där skyltar och bilder används som symboler för att förmedla nödställdhet. Studien visade att användningen av strategier är generella, vilket innebär att det inte finns någon skillnad i användning av strategier som är beroende av kön eller ålder. Studien indikerade också att ett samband mellan tiggeri och organiserad brottslighet ter sig osannolikt. Därutöver visade studien olika former av motstrategier som används av förbipasserande.

Bakgrund: Facebook är ett socialt onlinenätverk som under sina levnadsår har ökat explosionsartat i popularitet. På Facebook sköter många användare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig själva. Det finns inget tidigare socialt nätverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvändarna. I användandet skapas en digital identitet som lämnar spår på Facebook, även om en användare är död. Kring dessa kvalämnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn.   Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på hur unga vuxna ser på sitt och andras användande av Facebook  kopplat till digitala spår och döden.   Metod: Vi har valt att använda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet. Denna metod är både kvalitativ och induktiv. Det empiriska materialet har vi analyserat med den symboliska interaktionismen som metodologisk ansats.   Resultat: Det finns många meningsskillnader i vårt resultat. Deltagarna i fokusgrupperna ser både styrkor och svagheter med mediet Facebook då det kommer till döden. Detta handlar i mångt och mycket om att deltagarna ser Facebook som ofullständigt i detta avseende. / Background: Facebook is a social online network that has expanded in popularity during the course of its existence. Many users manage large parts of their social  life and share much information about themselves on Facebook. There is no previous social  online network like Facebook, that has had the same development among the internet users. In the use of Facebook users create digital identities, which leave traces on Facebook, even if the user is dead. With this as an aspect, we want to study  young adults’  views on digital identities and death on Facebook.   Purpose: Our purpose in this study is to find out how young adults view upon their own as well as others use of Facebook related to digital traces and death.   Method: We chose to use focus group as a method of collecting the empirical material. This method is both qualitative and inductive. The empirical material is analyzed with the symbolic interaction as a methodological approach.   Conclusion: There are many different opinions in our results. The participants in the focus groups see both strengths and weaknesses of the medium Facebook when it comes to death and digital traces. This based on the participants view of Facebook as incomplete medium in this aspect.

The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children. This also includes an emotional aspect which demands ability to closeness at the same time as there is a need to be able to keep a distance. This also marks the interviewee’s definition of how to be professional. How the children’s age defines has also an impact on the staff’s definition of their profession which means that both staff and children are forced to redefining their role in the residential home. We also found that a main purpose in the role as staff was to actively work with integration towards the children in care. Another interesting result that affects the ability to closeness and distance is the fact of being a young woman as staff, because of the cultural differences that exists between staff and the children in care.