The purpose of this study is to contribute knowledge about how a few pedagogues apprehend playing’s opportunities to create social relationships between children. The purpose is also to contribute knowledge about how a few pedagogues apprehend their role in children’s relationship work in playing. To obtain empirical material to our study we have completed qualitative interviews with eight pedagogues who work in extended school in four different schools. The theoretical framework we have used to analyze the empirical data is symbolic interactionism, in particular concepts from Erving Goffman’s The Presentation of Self in Everyday Life (1959). According to the pedagogues, playing create social relationships between children by their fantasy, creativity and by their own initiative. According to the pedagogues, playing clarifies children how to work together and how to behave towards other children. To include and prevent children from being excluded the pedagogues use different tools to support them in entering social relationships with other children. The pedagogues use free play to get children to learn how to take responsibility and in an independently way create new social relationships with other children. The pedagogues use adult- conducted play to get children to interact in play, to enter community and create social relationships. The pedagogues feel they are in children´s free play depending on how the children act for example if there is a problem regarding children´s language or behavior in playing. In adult-conducted play the pedagogues apprehend their role to be an explicit and determined leader and be the one who always controls children’s play. The pedagogues also apprehend their role in adult-conducted play to break up subgroups and lead the children away from evil playing. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett antal pedagoger uppfattar lekens möjligheter för barn att skapa sociala relationer. Syftet är även att bidra med kunskap om hur ett antal pedagoger uppfattar sin roll i barns relationsarbete i leken. För att samla in empiriskt material till vår studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fritidshem på fyra olika skolor. För att analysera det empiriska materialet använder vi oss av symbolisk interaktionism i form av ett antal begrepp från Erving Goffmans Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik (1959). Pedagogerna uppfattar att leken skapar sociala relationer mellan barnen via deras fantasi, kreativitet, egna initiativ. Pedagogerna uppfattar att i leken får barnen lära sig att samarbeta och hur man ske bete sig mot andra barn. För att inkludera och motverka att barn är exkluderade uppfattar pedagogerna att de använder sig av olika verktyg för att stötta dem att ingå i sociala relationer med andra barn. Pedagogerna uppfattar att fri lek används för att barnen ska lära sig att ta ansvar och på ett självständigt sätt skapa nya sociala relationer med andra barn. Pedagogerna uppfattar att de använder styrd lek för att barnen ska få interagera i lek, ingå i gemenskap och skapa sociala relationer. Pedagogerna uppfattar att de intar olika roller i barnens fria lek beroende på hur barnen agerar i leken. Bland annat om det är problem angående barnens språkbruk eller beteende i leken. I den styrda leken uppfattar pedagogerna att sin roll är att vara en tydlig och bestämd ledare och hela tiden vara den som styr barnens lek. Pedagogerna uppfattar även att sin roll i den styrda leken är att bryta upp subgrupper och leda barnen bort från ondskefulla lekar.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

Syfte och frågeställningar Min avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn. Metod Urvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv. Resultat Eleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition. De fysiskt aktiva (föreningsbundna) eleverna tenderar att vara tydligare i sina motiveringar till varför de är duktiga på idrott eller är sportiga. Majoriteten av respondenterna väljer umgänge och gemensam aktivitet baserat på rörelsekompetens och sportighet. Samtliga respondenter beskriver en positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Det förekommer dock i intervjusvaren berättelser om kamrater som beskrivs som fysiskt inaktiva och ej roade av ämnet. De fysiskt aktiva (föreningsbundna) respondenterna har lättare att beskriva vad som är roligt i ämnet och de har en något tydligare bild av ämnets investeringsvärde. Dock legitimeras ämnet enligt ett investeringsvärde snarare än av ett egenvärde av samtliga respondenter. Slutsats Samtliga respondenter äger en hög grad av fysisk självkänsla, som beskrivs i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Ur ett interaktionistiskt perspektiv verkar fysisk aktivitet, att vara sportig, ha en viss betydelse för yngre elever då det gäller val av umgänge och fria aktiviteter på exempelvis raster. Detta framträder som mer betydelsefullt för de fysiskt aktiva (föreningsbundna) eleverna och för de äldre eleverna. Dock verkar sportighet ej ha någon betydelse för social positionering eller företräda ett hierarkiskt värde för yngre elever. / Aim My aim was to exploreexperiences and attitudes towards physical activity among juniors (children aged 8 to 10 years), in particular the influence of physical activity and physical self-esteem when playing and interacting with others. Method Interviews with 12 randomly selected juniors from grades 2 to 4, i.e. aged 8 to 10 was carried out. Pictures presenting children in different situations were used during the interviews. The interviews were also supplemented with a questionnaire where the parents views on physical activity andexpectations on their children were displayed. The answers were categorized, compared and analyzed from an interactionist perspective. Results The respondents own physical self-esteem is described in terms of high athletic motor competence. When the respondents argue about others high competence, they use terms of physical power and cardiovascular health. Juniors with memberships in sport clubs tend to be more explicit when giving reasons why they are good at sports. The majority of the respondents choose company and activities based on physical competence and sports performance.  All respondents express favourable experiences from physical education (PE). Yet, the interviews include stories about friends who are physically inactive, and who does not seem to experience a pleasure in, or enjoy participating in PE. Membership in sports clubs is associated with a higher ability to describe what is stimulating in the subject and also associated with having a slightly more distinct picture of the investment value of the subject. However, the subject is justified by an investment value, rather than an intrinsic value by all respondents. Conclusion All of the respondents have a high level of physical self-esteem, which is described in terms of high athletic motor competence. From an interactionist perspective, physical activity, being sporty, seems to have certain significance to juniors concerning choice of company and free activities, e.g. in school breaks. This is even more obvious for pupils with membership in sport clubs, and also for the older pupils. However, being sporty does not seem to have any value of hierarchy, nor does social position seem to depend on being sporty.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar. I arbetet har den kvalitativa metoden och narrativt och fenomenologiskt perspektiv använts. Studien har grundats på de f.d. missbrukande kvinnornas livshistorier. Undersökningen baseras på sex intervjuer och underlaget tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visar att det finns olika positiva faktorer som gjorde att kvinnorna lämnade sitt missbruk. Goda relationer till betydelsefulla människor i nätverket var en mycket viktig faktor för att de f.d. missbrukande kvinnorna skulle ta sig ur missbruket, liksom deras egen vilja. De har fått ett nytt synsätt på livet som bidrog till en inre förändring som var essentiell. / Research shows that several factors in an individual's environment and character are very important in the process of quitting and overcoming addiction. The study focuses on the former addicted women's life stories. The purpose of this study is to examine how previous addicted women managed to survive and overcome heavy addictions and as well as how they perceived social support from a gender perspective. The author of this thesis interviewed employees working within the probation office, social services and rehabilitation institution on the kind of support is offered to addicted women. In addition, the author also studied what kind of support was found most appropriate and important for women with substance of drug abuse problems and how effective the support treatment helps these women and as well as the interaction between different parts of the social sector works. This research is qualitative and it includes primary as well as secondary data applied from narrative and phenomenological perspective. The study is based on six interviews and documents were interpreted and compared with previous research. The results show that there were several positive factors that made the women leave their abusive addiction. A good relation with important people in their lives and network was a major factor for these former addicted women. Their contribution has helped them in many ways to overcome abusive addiction. They have also achieved a new outlook on life which in a way has contributed to an inner change. / La recherche prouve qu´il y a plusieurs éléments très importants dans l´environnement et le caractère d´un individu pour qu´il quitte son abus des stupéfiants. Le but de cette étude est d´examiner comment les anciennes toxicomanes ont agi pour terminer son abus des drogues dures et comment elles ont éprouvé le soutien social d´une perspective feminine. L´écrivain a interviewé le personnel de la mise à l´épreuve, du service d´aide sociale et de la maison du traitement sur leur avis et aussi les avis qu´avaient les anciennes toxicomanes du soutien offert. En outre, l´écrivain a étudié quelle espèce de soutien qu´était la plus importante pour les femmes, et comment a fonctionné la cooperation entre les différentes parties du secteur social. Dans cette étude, l´écrivain s´est servi de la méthode qualitative, d´une perspective narrative et phénoménologique. L´étude est basée sur les experience de la vie des anciennes toxicomanes. L´examen s´appuie sur six interviews, et la documentation a été interprétée et comparée avec la recherche déjà existante. Le resultat montre qu´il y avait des differents facteurs positifs qui ont invité aux femmes droguées de quitter son abus des stupéfiants. Des bonnes relations avec des gens importants dans le réseau, comme la volonté des femmes droguées, étaient des éléments trés essentiels pour que les anciennes toxicomanes puissent se libérer de la toxicomanie. Ells onts obtenu une nouvelle conception de vie qui leur a donner une change essentielle dans leur for intérieur. / <p>2013-10-01</p>

Utifrån ett historiskt perspektiv är Sverige ett land som människor från olika delar av världen invandrat till. Framförallt under 1900-talet ökade invandringen till Sverige, inte minst under 1960-1970 talet där vi kan urskilja en kraftig ökning av arbetsinvandring. Under denna tidsperiod hade utrikes födda personer högre sysselsättningsgrad än infödda. Idag har utrikes födda en lägre sysselsättningsgrad än personer som är födda i Sverige (Björkman 2003).   Vidare är invandring och integration enligt väljarna den viktigaste frågan inför valet 2018. Stor grupp av människor som flytt från krigsdrabbade Syrien och det politiskt instabila Eritrea och Somalia har till följd gjort att frågan är mer aktuell än någonsin. Bara under 2016 sökte 160 000 personer asyl till Sverige. I samband med detta växer högerpopulistiska röster runt om Europa, däribland i Sverige (Turesson 2017).   Regeringens insatser för nyanländas etableringsprocess skall enligt etableringsreformen bestå av en personlig plan för att uppnå ett konkret mål - ett arbete. Det som är sociologiskt intressant i denna etableringsprocess enligt oss är att undersöka nyanländas egna upplevelser, både vad gäller deras möjligheter till ett arbete men också sociala dimensioner som har betydelse för deras etablering och integrering. Omgivningen är av stor betydelse för att de nyanlända skall få ett arbete och för att de skall trivas i det nya landet Sverige. Tyvärr är det många som invandrat till Sverige som blir deprimerade och får en försämrad hälsa då de känner sig utanför, ensamma och upplever att det saknar inflytande. Både vad gäller deras egen situation men också i samhället (Hadziabdic &amp; Sandström, 2006). Idag tar det upp till tre gånger så lång tid att få ett arbete och att försörja sig än vad det gjorde under slutet på 1900-talet. Hela 60 procent av de män som invandrat till Sverige under 1980-talet hade ett arbete efter två till tre år, medan det tog upp till fem år för kvinnor under samma tidsperiod. Idag tar det upp till nio år för män och upp till tolv år för kvinnor, trots allt flera av dem som fått uppehållstillstånd i Sverige både har utbildning och arbetslivserfarenhet inom bristyrken (Lucas 2018), Etablering- och integreringsproblematiken är ett erkänt problem idag och ligger som tidigare nämnts högt upp på den politiska agendan inför valet 2018. Men vad känner de personer som kommer till Sverige? Vilka svårigheter och utmaningar är det som de nyanlända möts av egentligen? Trots att det är ett högaktuellt ämne i den politiska debatten saknas de nyanländas perspektiv. / From a historical perspective, Sweden is a country that people from different parts of the world immigrated to. Especially during the 20th century immigration increased to Sweden, especially during the 1960s and 1970s, where we can distinguish a sharp increase in labor immigration. During this period, foreign-born persons had higher employment rates than native speakers. Today, foreigners have a lower employment rate than people born in Sweden (Björkman 2003). Furthermore, immigration and integration according to voters is the most important issue for the 2018 election. A large group of people moving from war-hit Syria and politically unstable Eritrea and Somalia has consequently made the issue more current than ever. Only in 2016 160,000 sought asylum for Sweden. In this context, right-wing populations around Europe, including Sweden (Turesson 2017), grow. According to the establishment reform, the Government's efforts for the neighbors' establishment process must consist of a personal plan for achieving a concrete goal - a work. What is sociologically interesting in this process of establishment, according to us, is to explore newly arrived's own experiences, both in terms of their opportunities for work, but also social dimensions that are important for their establishment and integration. The environment is of great importance for the newly arrived's to get a job and to enjoy themselves in the new country of Sweden. Unfortunately, many people who immigrated to Sweden are being depressed and have a reduced health when they feel outside, lonely and experience that it has no influence. Both regarding their own situation but also in society (Hadziabdic &amp; Sandström, 2006). Today, it takes up to three times as much time to get a job and to take care of what it did at the end of the 20th century. Around 60 percent of the men who immigrated to Sweden in the 1980s had a job after two to three years, while it took up to five years for women in the same period. Today, it takes up to nine years for men and up to twelve years for women, despite all of those who have obtained a residence permit in Sweden, both have education and work experience in the bristle industry (Lucas 2018). The establishment and integration issues are a recognized problem today and, as mentioned earlier, are high on the policy agenda for the 2018 election. But what do the people who come to Sweden feel? What difficulties and challenges is what the new arrivals face by? Although it is a high topic in the political debate, the perspectives of the newly arrived are lacking.

Migration is a current subject in today's society. Many people are forced to migrate to a new country, but many of them are moving for other reasons, for example to study, to work or start a family. The aim of this paper is to gain an increased understanding of Arabic speaking female immigrant’s experiences of the adaptation process and whether there is a change in gender identity. The selection consists of Arabic speaking women who have lived in Sweden for a maximum of five years. A qualitative approach has been used and data were collected through interviews and analyzed within the themes that were presented by the research. In analysis, four such themes were identified, such as identity, social relations, cultural differences and migration processes. The result of the study shows that the majority of the respondents perceive that they have been affected by migration, that they have experienced cultural differences in Sweden compared with their homelands and that they are influenced by their social relations. / Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Många människor tvingas fly, men många flyttar även av andra skäl, för att exempelvis studera, arbeta eller bilda familj. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse kring arabisktalande kvinnliga immigranters upplevelser av anpassningsprocessen och huruvida det sker en förändring gällande deras könsidentitet. Urvalet består av arabisktalande kvinnor som flytt från sina hemländer och som har bott i Sverige i högst fem år. En kvalitativ ansats har använts och data samlades in genom intervjuer och analyserades med tematisk analys. Vid analys framkom fyra övergripande teman som var identitet, sociala relationer, kulturella skillnader och migrationsprocessen. Resultatet av undersökningen visar på att majoriteten av respondenterna upplever att de har påverkats av migrationen, att de har upplevt kulturella skillnader i Sverige jämfört med deras hemländer och att de har influerats av deras sociala relationer.

Lärare har i sin dagliga kontakt med barn en unik roll i att upptäcka barn som far illa, de omfattas av en lagstadgad, personlig och ovillkorlig anmälningsskyldighet. Trots detta är anmälningsbenägenheten generellt sett låg och det antas finnas ett stort mörkertal barn som far illa. Syftet med vår studie var att undersöka skolpersonals kunskaper om och attityder till att vid misstanke om att ett barn far illa ingripa på ett lämpligt och konstruktivt sätt. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Genom tematisk analys utvärderades det empiriska materialet och empirin kopplades till tidigare forskning och teoretiska perspektiv och begrepp inom den symboliska interaktionismen. Våra slutsatser är att det finns ett glapp mellan vad skolpersonal enligt skolverket förväntas göra avseende barn som far illa och vad de gör. Vi har identifierat en bristande förmåga att identifiera barn som far illa och en hierarki där lärare kan förhindras att fullfölja sin anmälningsskyldighet. / In their daily contact with children, teachers have a unique role in detecting child-maltreatment, as mandated reporters they are subject to a statutory personal and unconditional notification. Nevertheless, reporting abilities are generally low, and it is assumed that there are a large number of children who are maltreated. The purpose of our study was to investigate school staff’s knowledge and attitudes to act in an appropriate and constructive way if suspicion arises that a child is maltreated. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives and concepts within symbolic interactionism. Our conclusion is that there is a gap between how teachers act regarding maltreated children and how they are supposed to act according to skolverket. We have identified a lack of ability to identify maltreated children and a hierarchy where teachers can be prevented from completing their mandatory reporting.