The aim of this study was to investigate what empathy means to Swedish social workers and to discover in which ways empathy may be used within social work practice in Sweden. The phenomenon of empathy has already been investigated in several areas such as; social science, psychology and neuroscience and it remains as a growing subject in academic research. In this study, the subject of empathy was investigated within the context of Swedish social work practice. A qualitative study was conducted by using the methodology of a phenomenological approach. The research questions were formed to obtain substantial information about the description of empathy, as well as to discover how empathy has been used by a sample of Swedish social workers when working with people from vulnerable groups. The chosen theory in this study was symbolic interactionism and it was employed in the analysis along with different previous research. The results in this study indicated that the respondents found it important to show empathy towards the clients as a part of being a professional social worker. Empathy still appeared to be a contextually dependent phenomenon and the positive outcomes of showing empathy may be affected negatively due to distressful factors.    Key words: social work, empathy, symbolic interactionism

Syftet med undersökningen är att analysera hur rektorer på några gymnasieskolor berättar om reformen av det pedagogiska stödet på gymnasiet och hur anpassningarna återges påverkar skolpraktiken. Syftet är också att analysera berättelser om hur politiska direktiv påverkar skolpraktiken. Intervjuer med sex rektorer är empirisk grund för studien. Rektorernas berättelser analyseras med hjälp av forskning om skolreformer, organisation, inkludering samt teori om symbolisk interaktionism. Studien visar att reformen av det pedagogiska stödet, extra anpassningar var behövlig enligt berättelser från rektorerna i min studie då dokumentationsbördan tidigare upplevdes som omfattande. Det visar också att berättelserna går isär vad gäller definition av extra anpassningar samt av hur dokumentation och uppföljning sker. Mycket av ansvaret har fallit på specialpedagogen vars uppdrag är brett till sin definition. De sex rektorernas framställningar beskriver också en situation där specialpedagogen har svårt att hävda sig mot andra yrkesgrupper i skolan.  Enligt forskning har arbetsbördan för pedagogerna ökat men det resultatet överensstämmer inte på ett samstämmigt sätt med de intervjuade rektorernas framställningar. Det blir tydligt att dilemman uppstår när olika förändringar ska implementeras, att direktiven upplevs otydliga och därmed måste tolkas vilket skapar olikvärdighet. Studien visar också att skolreformerna har haft en liten och ibland till och med negativ effekt på resultaten i skolan.  Det rektorerna återger visar generellt sett på en negativ bild gentemot politiska direktiv, dess grund, omfattning och i den takt de kommer. Skolpolitiken beskrivs av vissa som en ”lekstuga” och en ”sandlåda”. En nyansering av det resultatet är dock att statliga direktiv upplevs som mer omfattande än kommunala och att reformen av det pedagogiska stödet visar på åsikten från rektorerna att den visar på tillit från politikernas sida. När det gäller hur rektorerna berättar går det att urskilja tre påverkansdimensioner; ålder, år i yrket samt intresse för frågan. Med lång yrkeserfarenhet och intresse blir svaren mer ”privata” utan så mycket fokus på att förberedas. Det märks också på ordvalen ovan.

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål. / Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan

Social studies is a subject in which current affairs, processes and developments must be dealt with to a greater extent than in other subjects. This study means to examine how civics teachers address this by means of their didactic leadership. Four civics teachers have been interviewed to this end. The study employs a non-normative framework of didactic leadership and symbolic interactionism.  The results confirm previous studies regarding the didactical opportunities that the study of current affairs bring to the social studies: Current affairs can be used to make theoretical concepts interesting and concrete, teaching can compensate for one-sided reporting to offer the pupils a more complete worldview. The study also shows challenges: current affairs can evoke negative emotions or memories amongst the pupils, current affairs can cause time pressure regarding leadership decisions and challenge the intended plan. The teachers face and use these aspects in different ways based on experience, style of leadership and context. In the analysis, four strategies of leadership emerge that the teachers often use in their handling of current affairs.

Rutiner finns på alla arbetsplatser och som pedagog i fritidshem är det viktigt att reflektera över vilka rutiner som finns, och varför. Det är annars lätt att allt som görs sker per automatik. Att motivera de rutiner som ingår i verksamheten kan även ses som en del av skolans kvalitetsarbete. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vilka rutiner som finns på fritidshem och pedagogernas syn på dessa. Vilka ramfaktorer som påverkar rutinerna samt vilka möjligheter och hinder rutiner kan innebära är också frågor som har undersökts. Det har använts en kvalitativ metod bestående av intervjuer och en skriftlig enkät till pedagoger i fritidshem. Symbolisk interaktionism har fungerat som teoretisk utgångspunkt under intervjuer och analysarbete.  De ramar som kan styra verksamhetens rutiner synliggörs utifrån ramfaktorteorin, som menar att det finns yttre faktorer som inblandade aktörer inte kan påverka. Resultat av undersökningen visar att de rutiner som finns är uppstart/närvarokontroll, samling, val av aktivitet, genomförande av aktiviteter, mellanmål och sammanslagning/stängning. Ytterligare resultat visar att: * barngruppen är den ramfaktor som i störst grad påverkar rutinerna.  * rutiner upplevs inte som något större hinder, men rutiner kan vara ett hinder för spontanitet.  * pedagogerna anser att rutinerna är trygghetsskapande för både barn och pedagoger.

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål.

Att kvinnorörelser runt om i världen under årtionden har kämpat för att lyfta fram frågor på ett politiskt plan kring ojämlikhet mellan könen, kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor är ingen nyhet. Det är tack vare feminister och kvinnorörelsen som kvinnor har fått större utrymme och rättigheter i samhället (Thomsson, 2000). Dock är vi år 2019 fortfarande långt ifrån att ha en jämställd värld. Västvärlden och länder som USA och Sverige är inget undantag då vi kan se att många kvinnor fortfarande blir utsatta för sexuella trakasserier och sexuellt våld dagligen. Under 2017 skedde en ny våg av uppror bland feminister och en ny kvinnorörelse tog form. Det började skrivas mycket om erfarenheter av ojämställdhet mellan könen, sexuella trakasserier och övergrepp. Dessa ämnen blev heta då rörelsen #MeToo slog igenom världen över när kvinnor inom underhållning, media och offentliga institutioner började komma ut med berättelser om hur de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom samma bransch. Det var när skådespelerskan Alyssa Milano berättade för tidningarna New York Times och New Yorker om hennes erfarenheter av sexuella övergrepp som hon utsatts för av filmproducenten Harvey Weinstein som #MeToo slog igenom stort i Västvärlden (Wildman,2019). Dock tåls det att nämnas att uttrycket myntades redan år 2006 av Tarana Burke som först började använda uttrycket ”MeToo” i hennes arbete med utsatta svarta kvinnor och flickor i New York som erfarit sexuella övergrepp (Wildman,2019). Spridningen av #Metoo har varit så kraftfull att det känts igen av Australiens Macquarie 2 Dictionary som ”ordet” 2018, där det är listat som ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Man kan bli ”Me Too-ad” vilket betyder att anklagas för sexuellt trakasserier (McCall,2019). Det kan ses som en triumf att rörelsen slagit igenom så stort och att så många kvinnor världen över har börjat tagit upp kampen. Man läser och hör om kvinnors erfarenheter och hur kvinnorörelser över hela världen kämpar för kvinnors rättigheter.  Jag vill med min uppsats kunna få en inblick i hur kvinnor i Sverige reflekterar kring sexuellt ofredande efter att #Metoo rörelsen slog igenom. Syftet med min uppsats är att med hjälp av ett social psykologiskt perspektiv kunna få en förståelse för hur modern feministisk aktivism som #Metoo kan påverka kvinnors syn på sexuellt ofredande.

Föreliggande studie intresserar sig för hur kultur kan konstitueras i det socialt digitala rummet vi kallar internet. Studiens syfte har varit att kartlägga kulturen på svenska nätforum som innefattar diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland och studien har strävat att besvara följande frågeställning: Hur skapas en kulturell förståelse kring kriget mellan Ukraina och Ryssland via det sociala sammanhanget på svenska nätforum? Studien utgår från den netnografiska metodansatsen och studiens empiriska material har samlats in från två olika nätforum genom digitala deltagande observationer och en asynkron intervju. Den symboliska interaktionismen används som teoretisk och begreppslig referensram för att tolka de sociala interaktioner som uppstår inom nätforumen. Resultatet av studien visar att diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland ger upphov till nätgemenskaper vars kultur grundar sig i ett gemensamt synsätt på kriget. En kulturell förståelse kring kriget och nätgemenskapens ”vi” skapas genom ett ömsesidigt givande och efterfrågande av socialt stöd, kamratskap, upprätthållandet av gemensamma normer och värderingar samt ett gemensamt symbolsystem.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt samtal mellan elever är en möjlighet eller ett dilemma i arbetet med bildframställning. I studien används en metodkombination bestående av observation och ljudinspelning av en lektion. Resultatet visar på två huvudkategorier: skolrelaterat och icke-skolrelaterat samtal. Samtal om det egna arbetet leder till kontinuitet i bildarbetet men samtal innan arbetet har påbörjat kan hämma eftersom det kan bli en distraktion. Analysen visar att varje språkhandling innefattar möten, relationer, mellanrum och kunskaper som står fast. Tolkningen gjordes utifrån situationella, kontinuerliga och transformativa aspekter. Elevers idéer till varandra är det nya som uppstår i situationerna och kan leda till kontinuitet i arbetet. Transformation sker vid mötet av nya idéer och perspektiv på det egna arbetet. Sammanfattningsvis kan elevers språkhandlingar när arbetet väl har påbörjats vara till nytta för att få arbetet att framskrida och sker kontinuerligt då eleverna samtalar om det egna och andras arbeten.

The purpose of the study has been to examine young people's experiences of the impact of unemployment on the individual. To answer the purpose of the study, two questions have been designed: How do young people feel that unemployment has affected them? How do young people experience that their surroundings' perceptions of unemployment affect their self-esteem? Based on a qualitative method, semi-structured interviews were conducted with six unemployed young people aged 19-24 who are enrolled in Stöd och matchning, which is a labor market measure within the Swedish Public Employment Service. The interviews were conducted between writer and informant remotely via Skype due to the current pandemic. The methodological approach used is phenomenography. The phenomenographic approach is used in the study because the focus of the study has been to examine young people's experiences. The material was then analyzed based on the study's theoretical starting points: Symbolic interactionism and Goffman's concept of stigma. The results have shown that unemployment affects social life, among other things in terms of feeling a community. The study showed that the unemployed feel distancing themselves from social contexts, exclusion from society, change in everyday life and limitations of social relationships. The results show that unemployment has a negative impact on young people. The consequences of unemployment show poorer self-esteem, exclusion, distancing, feelings of shame, stigma, lack of routines and a non-social community. The results have also shown that the majority of young people's self-esteem is affected by the idea of the environment, because unemployment is negatively conditioned in society. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshetens påverkan på individen. För att besvara syftet har två frågeställningar utformats: Hur upplever ungdomarna att arbetslösheten påverkat dem? Hur upplever ungdomarna att omgivningens föreställningar kring arbetslöshet påverkar deras självkänsla? Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex arbetslösa ungdomar i åldrarna 19-24 år som är inskrivna på Stöd och matchning som är en arbetsmarknadsåtgärd inom Arbetsförmedlingen. Intervjuerna genomfördes mellan skribent och informant på distans via Skype på grund av rådande pandemi. Den metodologiska metodansatsen som använts är fenomenografi. Den fenomenografiska ansatsen används i studien eftersom studiens fokus har varit att undersöka ungdomars upplevelser. Materialet har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: Symbolisk interaktionism och Goffmans begrepp stigma. Resultatet har visat att arbetslösheten påverkar det sociala livet bland annat vad gäller att känna en gemenskap. I studien framkom det att de arbetslösa känner distansering av socialasammanhang, exludering från samhället, förändring i vardagen och begränsningar av sociala relationer. Resultatet visar att arbetslösheten har en negativ påverkan på ungdomarna. Konsekvenserna av arbetslösheten visar på sämre självkänsla, utanförskap, distansering, känsla av skam, stigmatisering, brist på rutiner samt en icke social gemenskap. Resultatet har även visat att majoriteten av ungdomarnas självkänsla påverkas av omgivningens föreställningar, eftersom arbetslöshet är negativt betingat i samhället.