Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är  samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill  författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett  förhållningssätt innebär.     Frågeställningarna är:  Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt?  Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?    Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk  interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är  dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har  genomgått utbildningen. Det empiriska materialet har bearbetats enligt grounded theory och har  lett fram till 10 nycklar som alla representerar olika delar av det dramapedagogiska  förhållningssättet. Dessa nycklar presenteras i resultatet samt med barnboksfigurer som aktörer.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar. I det första temat framgår att bortträngning och identitetsberövande utgjorde två centrala teman i livsberättelserna. Det andra temat behandlade betydelsen av grupptillhörighet, där det tydligt framkommer att diskussionsforumet betyder mycket för stärkandet av informanternas personliga identitet. Det tredje temat visade att förändringar i levnadssätt och levnadsvanor har visat sig i både psykiska och fysiska avseenden. Slutligen diskuteras huruvida en kombination av professionell hjälp som exempelvis terapi och diskussionsgruppen som komplement vore ett bra förfarringssätt att nå den känslomässiga separation, som ännu inte uppnåtts efter den rumsliga separationen som många informanter gjort från sina föräldrar. / The overall aim of this essay has been to contribute to a deeper understanding of self-help on the Internet by illuminating the individual's awareness and interaction with others. The study's subject of research has been seven individual life stories found on a newsgroup on the Internet and was implemented with a narrative research method and a hermeneutic approach. The study is qualitative in its nature and the individual's behavior and self-perceived reality has been the main focus. The theory that has been applied in the study is the pragmatic micro perspective symbolic interactionism with the following theoretical starting points: symbols, displacement, deprived of identity and mutual aid. The thematic structure of the analysis has been based on the study’s three research questions of which the first theme highlighted displacement and deprived of identity as the two main themes in the life stories. The second theme dealt with the importance of group membership, which clearly showed that the newsgroup means a great deal for strengthening their personal identity. The third theme revealed that the changes in lifestyle and habits have been both psychological and physical. Whether or not the spatial separation many informants made ​​from their parents can measure up to an emotional separation that they have not yet reached were discussed and lastly an implication that a combination of professional help such as therapy and newsgroup as a supplement may be a good method to reach the emotional separation.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats synliggöra våra respondenters berättelser och tankar och då främst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrån en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass där vi valde att fokusera på deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nätanvändandet. Uppsatsens centrala tema är: ungdomarnas användning av Internet, nätbehov, sociala relationer och utanförskap, näthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid där snabb utveckling och högt tempo styr våra liv och när produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram är det lätt att tappa fotfästet och förlora sig i en stor värld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvärlden. Kanske finner ungdomarna ett ännu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lättåtkomlig värld till andras inre via Internet? Som så mycket annat gäller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron på gott och ont. Eventuellt är den balansen viktigare nu än någonsin att lära sig redan under sin barndom. Här har vi alla ett ansvar om samhället ska erbjuda hjälp för att bevara positiva interaktionsritualer för en samvaro med hög emotionell energi.Med detta vill vi dock inte förkasta den kunskap som unga får från internet och vi är inte ute efter en jämförelse utan av en förståelse för deras vardagliga ritualer via datorn. För att kunna skapa en klarhet i vad som kan tolkas som tidsödande och meningslöst, försöker vi med hjälp av dessa ungdomar tydliggöra och synliggöra deras känsla av den medierade värld de upplever.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning.   Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar. Eleverna efterfrågar vuxna som tror dem om gott, som tror på deras förmåga, som bryr sig om hur de mår och utvecklas, som får dem att känna sig dugliga och värdefulla. Vuxna som de kan lita på.

Tack till min handledare Lars Holmberg för de riktlinjer och stöd som du gav. Jag vill också tacka de snälla människorna på Uppsala Brukshundklubb för intervjuerna. Men framför allt min katt Sally, som under denna tid gick och födde tre underbara kattungar som jag kunde njuta av under pauserna.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet. Syftet med studien är att utifrån ett ledarperspektiv få djupare förståelse för förändring av organisationskultur och hur ledarna anser sig vara viktiga i förändringsprocessen. I studien tas hänsyn till organisationens internmaterial kring förändringsarbetet och för att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta samtalsintervjuer med ledare inom stödenheten. Behov av samsyn, mätning, stöd från organisationen samt högsta ledningen och ledaren som symboler är enligt ledarna de bidragande faktorerna i kulturförändringsprocessen. Ledaren anses i synnerhet vara viktig då denne fyller en central funktion i överförandet av organisationskulturen. Ifall ledaren anses vara en symbol kan denne påverka kulturförändringen genom att synliggöra den önskade kulturen i sitt agerande. / Changes are common in today's organizations and change of organizational culture is one strategy that can be used to improve profitability and achieve objectives. Changes in organizational culture are difficult to implement because of the unconscious assumptions that must be made visible and challenged. The change itself is time consuming. In social interactions individuals shape and reshape culture. According to symbolic interactionism transmission and interpretation of symbols occur through the social interaction. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what contributes to a change in organizational culture and how the leader may be important in this change. The qualitative interview study takes into account the organization's internal material about the change process. There were eight interviews with leaders in the support unit in order to answer the research questions. Contributing to the change according to the leaders is: consensus, measuring, support from the organization, top management and leaders as symbols. The leader is considered to be particularly important because the leader has a central role in the transfer of organizational culture. If the leader is considered to be a symbol, the leader can affect cultural change by acting according to the desired culture.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund. Tidiga studier har pekat ut flera faktorer som är viktiga för identitetsskapande så som kultur, etnicitet, religion, språk, symbolisk interaktionism och sociala roller. Denna uppsats utformades som en intervjustudie där åtta tjejer med svenskbengalisk bakgrund, bosatta i Stockholmsområdet, i åldrarna 18-25 valdes ut till studien. Intervjuerna kodades i ett fenomenologisk forskningsdesign där de kodade teman utgjordes av de faktorer som bidrog till identitetsskapandet samt konsekvenserna av att ha ett mångkulturellt bakgrund. I kodningsarbetet framgick att faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har varit viktiga för deltagarnas identitetsskapande. Dessa faktorer tillsammans med symbolisk interaktion med andra individer, grupper och samhällen, socialisationsprocesser samt skapandet av sociala roller i olika sociala kontexter är viktiga komponenter för de svenskbengaliska tjejernas identitetsskapande. De upplevde dessutom att det fanns fördelar med deras bakgrund, så som ökade möjligheter till att kunna fungera med olika grupper och ökat antal valmöjligheter. Men det fanns även nackdelar som t.ex ett visst mått av konstant utanförskapskänsla i svenska och bengaliska grupper. Deltagarna har istället införlivat en egen etnicitet: den svenskbengaliska. Genom ökad förståelse för hur individer med mångkulturell bakgrund bildar sin identitet samhället och dess individer kan förstå grunderna till problematiken med flera bakgrunder, och hindra den från att bli allvarlig.

The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society. It is necessary that unaccompanied children feel security in their life and that they find a trustful relationship with the significant people they meet, otherwise they won't be able to learn all those values and attitudes. We have also found that the relationship between the social worker and the unaccompanied children is uneven. The unaccompanied child perceive the social worker as a significant person in their life, while the social worker has to relate to their role as a public authority.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget, så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer. Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör det enklare att genomskåda intrycksstyrningen. / Should an individual expose his true personality, express his emotions, reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual assess the social environment and act according to what the individual deems to be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have motivated us to find out more. The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how impression management is used. For the candidate and the recruiter a job interview is a time when both want to appear in as good a light as possible. Impression Management is a method to create and reinforce an impression by using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better understanding and knowledge of how people inter-act during an employment interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also found that the two participants want to appear humane and accept faults and shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign. What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose impression management.

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point. The children's drawings were then analyzed with the help of a narrative model.   The results indicate that the majority of children in the sample have an anthropomorphic concept of God. The material is analyzed with the theories of George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism and Peter L. Berger's arguments about secularization. The results show that the children interact with different people and groups from whom they take on different conceptions of God. The results show that the children are continuously influenced by their surroundings. In today's secular and pluralistic society the children meet people and groups who have different interpretations of reality. The children take into possession the conception of God that is the most prominent in their structure of plausibility. With the support of my material, I would argue that research need to take the children's environment seriously in studies of children's conceptions of God and not only depend on theories of cognitive development.   My findings suggests that a majority of the children not only have an anthropomorphic concept of God, but also many times believe in an anthropomorphic God, which in turn is interesting in a secular society.