Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

<p>som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,</p><p>så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga</p><p>upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.</p><p>Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus</p><p>står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur</p><p>intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är</p><p>anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god</p><p>dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck</p><p>med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska</p><p>interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till</p><p>anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk</p><p>interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område</p><p>som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som</p><p>är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet</p><p>med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur</p><p>människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till</p><p>att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett</p><p>tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera</p><p>mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som</p><p>perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och</p><p>agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr</p><p>eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör</p><p>det enklare att genomskåda intrycksstyrningen.</p> / <p>Should an individual expose his true personality, express his emotions,</p><p>reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual</p><p>assess the social environment and act according to what the individual deems to</p><p>be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right</p><p>impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have</p><p>motivated us to find out more.</p><p>The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is</p><p>on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how</p><p>impression management is used. For the candidate and the recruiter a job</p><p>interview is a time when both want to appear in as good a light as possible.</p><p>Impression Management is a method to create and reinforce an impression by</p><p>using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic</p><p>interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the</p><p>job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three</p><p>recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School</p><p>and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better</p><p>understanding and knowledge of how people inter-act during an employment</p><p>interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the</p><p>interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also</p><p>found that the two participants want to appear humane and accept faults and</p><p>shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not</p><p>considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign.</p><p>What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is</p><p>therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose</p><p>impression management.</p>

Följande studie behandlar delaktighet för brukarrepresentanter från olika sociala företag. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur delaktighet kan påverkas genom social interaktion mellan blivande socionomer och representanter från sociala företag. En kvalitativ studie har genomförts genom en deltagande observation under två dagar i en framtidsverkstad mellan socionomstudenter, lärare och brukarrepresentanter. Empirin har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism och Goffmans dramaturgiska teaterscen. Åldersspannet på deltagarna i studien ligger på 22 - 70 år, och det var en övervägande kvinnlig deltagarskara. Studiens resultat visar att delaktighet med ett reellt inflytande är något som eftersträvas både från politiskt håll bl.a. av socialstyrelsens riktlinjer och från samhällsmedborgarna, i den här studien i form av studenter och brukarrepresentanter. Detta är dock inget som visar sig i praktiken utan det handlar snarare om en pseudodelaktighet, som innefattar "mycket snack och lite verkstad", där delaktigheten inte leder till något reellt inflytande. Det krävs en jämn maktfördelning mellan olika grupprepresentanter för att ge rätt förutsättningar i skapandet av delaktighet på lika villkor. Tidsbrist är en förhindrande faktor. Det visas att en framgångsfaktor för delaktighet är att vi delar samma verklighetsförståelse och eftersträvar en maktutjämning för bekämpning av stigmatisering. För detta krävs gemensamma mötesplatser. Studien visar att det krävs en långsiktighet för en lyckad implementering i alla led från utbildning till arbetsplats till medborgare. Det är en lång kedja där mycket kan gå fel på vägen. Detta kan förklara den tröghet som påvisas i denna studie. / The following study deals with the participation of user-representatives from various social enterprises. The overall aim of the study is to examine how participation can be influenced by social interactions between future social workers and user-representatives from social enterprises. A qualified study has been carried out through a participant observation for two days in a future-workshop between social work students, teachers and user-representatives. Empirical data has been analyzed by means of symbolic interactionsm and Goffman's dramaturgical theater analysis. The age range of study participants is at 22-70 years and it was predominately female group of participants. The study-results show that the inclusion of real influence is something pursued both from the policies of the National board and from community citizens, in this study in terms of students and user representatives. However, this is nothing that shows in practice, it is rather a pseudoparticipation which includes a lot of talk and little action, where participation does not lead to any real influence. It requires an even division of power between different group representatives to provide the right conditions in the making of participation on equal terms. Lack of time is a preventing factor. It appears that the success of participation is that we share the same understanding of reality and pursue a power leveling to fight stigmatization. This requires common meeting places. The study shows that a long term approach for a successful implementation at all stages from education to the workplace to the citizen is required. There is at long chain where much can go wrong along the way. This may explain the inertia detected in this study.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp. Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem. / This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment. The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology. In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises. The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.

This is a qualitative study about child poverty within the school environment. The purpose is to examine how financial resources can affect the social standings of teenagers and how that affects them in school; how the school system view and work with child poverty as well as how they act within the legal framework that requires the school to be free of charge. This was done through analyzing earlier research and conducting five interviews with personnel at three schools for children ages 13-15. Our results show that social standing can be affected by a lack of financial resources, partially due to not having certain mobile phones or brand clothing, partially because they cannot afford to join in on social activities. Furthermore, teenagers view child poverty as shameful and a risk factor for social exclusion. The schools all saw child poverty as a problem that they work with through preemptive methods.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder. / Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer. Studien lägger sin fokus på den förstnämnda och beskriver både vad fenomenet består i, och hur det ter sig. Essensen handlar om den sociala aspekten, det vi kan kalla för socialitet. Vi fann essensen utifrån fem teman, som alla rör grupp, socialitet och samspel. Slutsatsen visar att det finns en moralisk spelkultur och en amoralisk, baserat på graden av socialitet och inlevelse. Den moraliska spelkulturen skapas och återskapas utifrån spelarnas meningsskapande, sociala behov och den virtuella världens flexibilitet.   Nyckelbegrepp: Etik, Moral, Onlinespel, Spelkultur, Symbolisk interaktionism. / In a society in which gamers are considered to engage in an amoral environment, we intended with this study to examine how ethics and morality appears in the virtual world through a symbolic interactionist perspective. Through qualitative interviews eleven gamers have been able to give their own views about their experiences of the interaction they undergo daily. With help from detailed theories about ethics and morality, symbolic interactionism and gaming culture, this study has a wide theoretical foundation which applies in a hermeneutical analysis. The results show that ethics and morality exists within online games, as well as an amoral gaming culture. It appears to be two cultures, in which this study puts its focus on the first and describes both what the phenomenon is made of, and how it appears. The essence is about the social aspect, what we call sociality. This essence was found through five themes, all regarding group, sociality and interaction. The conclusion shows that there is a moral gaming culture as well as an amoral one, based on the degree of sociality and immersion. The moral gaming culture is created and recreated from the creation of meaning and social needs through the gamers as well as the flexibility of the virtual world.   Keywords: Ethics, Morality, Online game, Game culture, Symbolic interactionism.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet. Det teoretiska- och begreppsliga ramverk vi använt oss av är symbolisk interaktionism och begreppen stigma, identitet samt svenskhet. Den tidigare forskning vi har tagit del av är indelad i tre teman, svenskhet och rasifiering, identitetsarbete och självkänsla samt mental hälsa och välbefinnande. Den tidigare forskningen belyser dissonansen som internationellt adopterade kan erfara vad gäller svenskhet kontra ett icke-vitt utseende vilket kan resultera i identitetskriser och psykisk ohälsa.