Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eller vilken modelläsare som förekommer i Kemikalieinspektionens broschyr Kemikalier i barns vardag. I studien redovisas en textanalys med utgångspunkt i den systemisk-funktionella lingvistiken. Materialet består av två olika upplagor av broschyren, en från 2014 och en från 2016. Analysen berör textens språkhandlingar och attityder, processer och deltagare samt tilltal och omtal. Med stöd av analysresultat presenteras de båda broschyrernas modelläsare. Resultatet visar att modelläsaren i första hand är en förälder, vilket gäller för både broschyrerna, även om det visas tydligare i broschyren från 2016. I broschyren från 2014 är relationen mellan läsare och myndighet vänskaplig, där myndigheten inkluderar sig själva i samma grupp som läsaren. I broschyren från 2016 är relationen striktare och Kemikalieinspektionen tar sig an en roll som visar att de är i maktposition.

This essay analyzes the written narrative competence of some pupils in the sixth year of Swedish primary school. Using an assessment tool rooted in the genre pedagogy that stems from systemic functionals linguistics view on language, the author provides a situated picture of the current narrative competence of the previously mentioned pupils through a genre pedagogic perspective. Through a qualitative text analysis, the study focuses on the genre pedagogic register in which field, tenor and mode are examined in each pupil’s written work. Furthermore, by combining the qualitative text analysis with a comparative method the study compares the pupils written narrative competence to a model text that fulfill all requirement for the highest possible grade in the Swedish school system.The conclusions of the study found that the included texts spans from a higher to a lower quality. Some showcased a wide range of lexical resources in creating the narrative register while others hardly use any lexical resources at all. The most eye-opening conclusion does not stem from the qualitative analysis, but rather from the lapse of potential texts due to the pupil’s ineptitude in writing stories that contains a complication as well as a resolution. Considering these findings, the author of the essay argues that there is a more fundamental flaw in the genre specific structure of a narrative text.Considering the findings associated with this essay a study that examines a wider range of pupils is proposed. This in order to determine if the fundamental flaws in genre specific structure and language that the pupils in this study showcase is just a local phenomenon of if it is a more common flaw in the sixth year of the Swedish primary school.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils’ texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012). The main finding is that the four pupils in their texts master the normal structure of a narrative text and that their texts have expressions of time, processes, descriptions and nominal groups, but they differ in extent and scope. The greatest differences between the narratives in the different grading categories are found in the introductions to the texts, the way of marking dialogue in the structure, and how the pupils use processes, circumstances and nominal groups to achieve descriptions. The text that received an E grade differs from the other texts that were graded as A, B and D, in that the writer has the shortest introduction to the text; the introductions to the other texts are relatively long. The E-graded text also differs from the other texts in the way it marks dialogue. That pupil uses quotation marks to indicate where dialogues occur, whereas the texts with A, B and D grades use a quotation dash to mark speech. All the pupils’ texts contain expressions of time. The texts also include several kinds of processes, except for the text that received a B grade, where there were no mental processes. The texts graded as A, B and D use expanded nominal groups and also various processes and circumstances to create descriptions. The text that received an E grade is the one that uses most expanded nominal groups for descriptive purposes.

The aim of this study is to systematize and advance the Systemic-FunctionalLinguistic method of analysing Ergativity such as it has potential to be employedfor linguistically oriented Critical Discourse Analysis. By applying the termMetaphor of Ergativity, and distinguishing and defining a variety of suchMetaphors, different realizations of Ergativity can be identified and categorized.The method is subsequently adopted for an analysis of a newspaper material. Theanalysis reveals that Ergativity is realized differently depending on which Agent isassociated with an Ergative process, and that different Metaphors of Ergativity tendto be used with slightly different functions. Such differences may carry significancefor Critical Discourse Analyses, and the method could therefore be a usefuladdition to future linguistically oriented Critical Discourse Analyses.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 – 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes. Relationen mellan dem framställs som dialogisk. Syftet är dessutom att undersöka de identiteter som kampanjen erbjuder läsaren. Detta utifrån resultatet av den språkliga analysen och genom begreppet modelläsare. Berättelser och bilder erbjuder en trygg uppväxtmiljö och ekonomisk trygghet till läsaren. Den dialogiska relationen presupponerar att det finns en god relation mellan kommunen och invånarna. / This bachelor's essay is about the stories and images that appear in the campaign Bo i Nyköping on the website boinykoping.nu during the campaign period 2011-2012. The aim is to examine how the municipality and citizens that appear in the campaign are described in the campaign texts and associated images. The methods applied in the linguistic analysis are an ideational and an interpersonal analysis, an attitude analysis within the method appraisal and a visual analysis of the ideational and interpersonal grammar of images. The results show that the citizens are described as active and the municipality as informative and knowing. The relationship between them is presented as dialogical. The aim is also to investigate the identities that the campaign offers the reader. This is based on the results of the linguistic analysis and the concept of the model reader. The campaign stories and the images provide a safe environment to grow up in and an economic security to the reader. The dialogic relationship that appears in the campaign between the municipality and the citizens show a presumptive good relationship between them.

This is a qualitative analysis that, based on systemic functional linguistics, or SFL, and genre theory, has aimed to study the genre pedagogical implications on written language as they occur in narrative stories and expositions whilst the model is introduced. Systemic functional linguistics is a linguistic theory that views the organisation of language as functional options for meaning; language is a set of resources to channel meaning through realisation. Genre theory elucidates the pragmatic and educational uses of SFL in the categorizing of language in configurations of meanings as they are set and understood in different cultures.  The purpose of the survey is to do so with focus on successful and less successful writers by attempting to answer two primal issues: How is development of written language in reference to the introduction of the genre pedagogical model visible in the studied texts? How does genre pedagogical teaching influence successful and less successful writers as visible in their writing with a certain purpose? To answer these issues the survey is based on narratives and expositions written by high school students who have been divided into two groups according to the purpose of the survey. One text in each genre has been written by the students before and after lessons based on the genre pedagogical learning wheel explaining the relevant genres. Thereafter the texts have been analysed, both in accordance to the staging of the relevant genres, but also with an inductive focus on the variations of the texts.  The results show that significant development of the texts, after the genre pedagogical lessons, is visible in both student groups in different ways. This demonstrates how the genre pedagogical approach to teaching language is a method that is able to lift students regardless of their prior merits.

The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances.

Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges tre största hamburgerkedjor tagit sig an Covid-19- krisens utmaningar i sina reklamfilmer. Förhoppningen är att resultatet ska kunna bidra med kunskap om hur kriser av det här slaget kan hanteras när det handlar om marknadsföring samt hur marknadsföringen i sig kan uppfattas, både av mottagare och av de som står bakom den. Studien har analyserat åtta reklamfilmer, hälften från 2019 och hälften från 2020 för att kartlägga dels vad som kännetecknar de olika hamburgerkedjornas reklam under dessa år men också hur kedjorna vill framställa sig i sina mottagares ögon och om det har förändrats i och med Covid-19. Detta har gjorts med filmanalyser för de visuella och semiotiska resurserna i reklamfilmerna men också textanalyser med hjälp av den systemisk-funktionella lingvistikens metafunktioner för en bredare förståelse av de övergripande budskapen. Resultaten visar på likheter i kedjornas sätt att bygga upp sina reklamfilmer 2020 runt det övergripande budskapet att man tar Covid-19-viruset på allvar och prioriterar kundsäkerhet och samhällsansvar. Alla tre verksamheter är också noga med att framstå som givande och inte krävande. Det finns dock också skillnader i hur man förmedlar detta, exempelvis när det gäller distans till mottagaren, kampanjer och rollen som respektive kedja ämnar ta på sig i relation till mottagaren. Vidare går det även att identifiera återkommande mönster i resultaten från både tidigare forskning och reklamfilmerna från 2019 i alla tre kedjors Covid-19-anpassning där framförallt lättsamhet kontra allvar är tydligt.