Syftet med studien var att undersöka hur golfspelare på elitnivå förklarar (attribuerar) medgång respektive motgång samt att undersöka om det förekommer självtjänande tankemönster hos respondenterna. Studien byggde på följande frågeställningar: (1) Vilka attributioner förekommer bland golfspelare på elitnivå för framgång respektive motgång? (2) Till vilken grad stämmer dessa attributioner in på Weiners (1985a) attributionsteori som består av de fyra aspekterna ansträngning, tur, förmåga och uppgiftens svårighetsgrad? (3) Förekommer fenomenet självtjänande tankemönster hos respondenterna? Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem manliga och fem kvinnliga golfspelare på elitnivå (M=20.6; SD= ± 0.8). En innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utfördes där relevant material bröts ned till meningsenheter som sedan kategoriserades. Utöver detta analyserades även respondenternas subjektiva uppfattning om attributionernas dimensionella tillhörighet. Resultaten visade att de attributioner som gavs endast till viss del stämmer in på Weiners teori (1985a). Exempelvis angavs tankar och känslor till stor del som förklaring till både medgång och motgång. Vad gäller självtjänande tankemönster fanns inga tecken på att detta förekom bland deltagarna. Resultaten diskuteras utifrån teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning samt implikationer ges.

<p>Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.</p><p>Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte. Även kognitiv psykologi och sociokulturella inriktningar är intresserade av hur vi tar in och tolkar information för att skapa vår verklighet och lära oss nya saker.</p><p>Det övergripande syftet med essän är att undersöka topikläran i relation till doxa och diskurser för att se om ett topiskt tänkesätt kan skapa tankemönster som påverkar perspektiven för individer och kulturer. För att nå mitt mål kommer jag att undersöka och diskutera begreppen tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer. Jag vill även undersöka om topiklärans idéer om perspektivbyte kan appliceras på många områden utanför den rent klassiska retoriska arenan.</p><p>Jag har i min undersökning funnit flera begrepp vars innebörd kan tänkas överensstämma med topiklärans teorier och begrepp. Exempel på detta är begrepp som; tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer osv. Dessa begrepp beskrivs både inom kognitiv psykologi och av sociokulturella företrädare. Alla dessa begrepp sägs förklara former av tankesystem eller koder som styr vårt tänkande och därmed vårt handlande. De finns både hos individer, grupper eller samhällen. Därför finner jag det intressant att diskutera dem i relation till topiken och dess mönster.</p>

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade. Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte. Även kognitiv psykologi och sociokulturella inriktningar är intresserade av hur vi tar in och tolkar information för att skapa vår verklighet och lära oss nya saker. Det övergripande syftet med essän är att undersöka topikläran i relation till doxa och diskurser för att se om ett topiskt tänkesätt kan skapa tankemönster som påverkar perspektiven för individer och kulturer. För att nå mitt mål kommer jag att undersöka och diskutera begreppen tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer. Jag vill även undersöka om topiklärans idéer om perspektivbyte kan appliceras på många områden utanför den rent klassiska retoriska arenan. Jag har i min undersökning funnit flera begrepp vars innebörd kan tänkas överensstämma med topiklärans teorier och begrepp. Exempel på detta är begrepp som; tankemodeller, tankekartor, tankestilar, tankestrukturer osv. Dessa begrepp beskrivs både inom kognitiv psykologi och av sociokulturella företrädare. Alla dessa begrepp sägs förklara former av tankesystem eller koder som styr vårt tänkande och därmed vårt handlande. De finns både hos individer, grupper eller samhällen. Därför finner jag det intressant att diskutera dem i relation till topiken och dess mönster.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid. Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare. Främst kvalitativ metod används; fallstudie med personliga semistrukturerade intervjuer som primär källa. I insamlandet och analysen av det empiriska materialet används diskursanalytiskt perspektiv, narrativ analys och teori om förändringsbenägenhet och revisorers tankesätt. Slutsatser som dras från studien är att de intervjuade revisorerna inte tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete så mycket. De tror att småföretagare kommer att fortsätta anlita dem för revision och/eller andra uppdrag eftersom t.ex. kreditgivare och investerare fortfarande kommer att kräva revision. Antalet nystartade aktiebolag som väljer bort revision och erfarenheter från liknande lagändring i Danmark kan tyda på en annan framtid. Mönster som framträder i analysen är att anställningsform och arbetserfarenhet påverkar revisorers sätt att tänka. Egna företagare som arbetar både med revision och rådgivning är mer förändringsbenägna än revisorn som enbart arbetar med revision. Finns både revisorer och redovisningskonsulter i det företag man är anställd i eller driver, kan de båda rollerna komplettera varandra än mer i framtiden. Revisorerna i fallstudien kännetecknas både av homogenitet och heterogenitet i sina sätt att tänka.

The primary aim of this thesis was to make an initial evaluation of the cognitive-oriented treatment programs “A New Direction” for young people and ”New Challenges” for adult men. The treatment programs were examined in two studies mainly aimed at measuring treatment effects on criminal thought patterns and sense of coherence. In the study of the Youth Program (Paper I), pre- and post-measurements were made with the Psychological Inventory of Criminal Thinking Styles (PICTS) and the shortened version of Sense of Coherence (SOC-13). In addition, recidivism over a two-year period was analysed. The results show that the criminal thinking clearly decreases for participants in individual treatment for 9-30 weeks and that the rate of recidivism is lower compared with the control group. In the Adult Program (Paper II) study, pre- and post-measurements were made with PICTS, SOC-13, Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) and Quality of Program Delivery (QPD). The result shows that criminal thinking is clearly reduced, and positive affect is increased for participants in cognitive treatment that included one-week group treatment, four weeks individual treatment and finally one-week further group treatment. The individual treatment for four weeks was combined with 12-step treatment. No significant results were shown for either control participants who received 12-step treatment or no treatment.  There is also a positive correlation between QPD and sense of coherence and between QPD and positive affect. The main conclusions are that the programs can reduce criminal thinking and improve salutogenic resources, which can help reduce criminal behaviour. / Licentiatuppsatsen representerar ett pilotprojekt som förväntas ge en första bild av effekterna av behandling med kriminalitetsprogrammen ”Ett nytt vägval” för ungdomar och ”Nya utmaningar” för vuxna män. Det övergripande syftet har varit att bidra till evidensforskningen av kriminalitetsprogram som kombinerar både ett risk- och skyddsfokus och som utvärderats inom missbruksvården. I studie I (ungdomsstudien) visade resultatet att flerveckors individuell behandling minskar det kriminella tänkandet, ökar känslan av sammanhang och minskar brottsåterfallsfrekvensen. Studiens resultat är valida för individuell behandling under 9 till 30 veckor för målgruppen svenska pojkar med en medelålder på 17 år i förkriminell och tidig fas av kriminalitet. I Studie II (vuxenstudien) undersöktes den behandlingsform som kallas Valbo modellen som kombinerar ”Nya utmaningar” med tolvstegsbehandling. Efter att tolvstegsbehandlingens inverkan på resultatet analyserats antas den största direkta förändringsfaktorn vara behandlingen med ”Nya utmaningar”. Tolvstegsbehandlingen antas ha en mer indirekt och långsiktig verkan och vara av betydelse för den känslomässiga förankringen och hållbarheten i ett förändrat normsystem och ny livsstil. Studiens resultat är valida för svenska män i 30 års-åldern i avancerad fas av kriminalitet. Studierna utgör ett första steg mot att programmen ”Ett nytt vägval” och ”Nya utmaningar” kan sägas motsvara dagens begrepp för evidens.

The purpose of this degree project was to get increased knowledge about thedifficulties youth might face while disengaging from a criminal lifestyle, and thisfrom a professional perspective. To achieve this I interviewed four professionalsworking within the Social service and Prison and probation service. Whenanalysing the material the general theory of the process of “role-exit” (Ebaugh1988) was used, as well as the theory about criminality as lifestyle (Bergström2009) There are a number of both inner and outer factors seeming to createdifficulties to the process of “role-exit”. Insufficient social network and prosocialexperience as well as a number of specific thought patterns are some of those.Youth trying to disengage from a criminal lifestyle seem to go through a similarprocess as the general “role-exit”, the specific difficulties they face has partly todo with having to deal with a negative “Ex-role” while in contact with people andat the same time trying to create a new one.

Denna uppsats behandlar en del av historien med ett nytt perspektiv. Den handlar om hur kvinnor i Amerika/USA skildras utifrån reseskildringar av Fredrika Bremer och Lovisa Mathilda Nettelbladt. Detta skede genom att undersöka dem genom att analysera reseskildringarna utifrån genusperspektiv och den svenska kulturmötens-perspektiv som innebar att svenskarna var mer tillvägagående i möten med andra kulturer. Genom att lyfta ut de amerikanska kvinnornas situation, författarnas attityder om kvinnorna och egenskaper kunde denna analys ske och dessutom även se vilka skillnader det fanns mellan amerikanska kvinnor och europeiska. Även en jämförelse sker mellan författarnas reseskildringar.      Syftet var att utveckla och fördjupa den svenska synen på 1800-talets Amerika och genom de tre frågeställningarna uttyda beskrivningen av kvinnor i Amerika på 1850-talet samt en jämförande fråga mellan materialet för att svara på syftet. Metoden som användes under läsningen och som strukturerade undersökningen var en kvalitativ analysläsning med hjälp av Eva Blocks bild-begrepp. Teorierna som används är en konstruerad utifrån tidigare forskningens Kenneth Nybergs och Björn Moens arbeten samt ett genusteoretiskt utifrån Joan Scott.      I den tidigare forskningen har det studerats svenska folkets åsikter om Amerika med stora undersökning som tidningsstudier och emigrationsstudier i formen av platsspecifika undersökningar. Två arbeten i den tidigare forskningen, Kenneth Nybergs Bilder av Mittens rike och Eva Blocks Amerikabilden i svensk dagspress 1948–1968, var extra betydande då de gav analysverktyget med bild-begreppet och en grund för hur tidigare studier av andra kulturer utförts. I slutändan saknades det tidigare forskning som undersökt kvinnan i Amerika utöver vad Bremer skrivit om dem och ingen använde någon teori kopplad till kulturmöten och genus.      Efter att undersökningen var utförd var resultatet en mycket positiv bild av kvinnan i Amerika. Hennes situation tillät henne ha stora friheter, som att bli undervisad i alla skolämnen, vänta med giftermål till senare i livet och kunna resa ensam utan en make eller far som skydd. Kvinnan hade också stor respekt i många städer, däribland Columbia där om man endast sa det minsta illa om en kvinna fick man vara bered på att stå för orden i dueller eller slagsmål. Bremers och Nettelbladts attityder mot kvinnorna var mycket positiva, vanligen på grund av egenskaperna de besatt och deras utbildning. Det fanns flera exempel på när de båda ogillade kvinnorna, men överlag var dessa tillfällen små och obetydliga jämfört med den stora bilden. Egenskaperna som de amerikanska kvinnorna besatte var kopplat både till det yttre och inre, däribland att de alla tycks vara vackra, trevliga, arbetsamma och självständiga. Bremer som träffade indianer i Amerika beskriver även dessa kvinnor med positiva attribut inom de tre kategorierna, men att de ändå hade svårare än resten utav de amerikanska kvinnorna.      Slutligen avslutas uppsatsen och arbetet med en diskussion mot den tidigare forskningen och en del andra tankar. Bland dessa bekräftar uppsatsen att författarna till reseskildringarna var mer tillmötesgående mot kvinnorna och i slutänden mot kulturen som de mötte i Amerika. Bremer och Nettelbladt uttrycker att kvinnorna i Amerika har flera inre och yttre attribut som är positiva. De vanligaste var bland annat att kvinnan var självständig gentemot mannen och inte hade kravet på att gifta sig ung eller att göra sig fin för mannens skull. Ett andra uttryck var att kvinnor innehade generellt stor respekt, vilket gav uttrycktes genom olika berättelser där mannen skyddade kvinnans värdighet ifall hon fick höra onda ord om henne eller att kvinnan kunde utan problematik studera flera områden som fysik och medicin. Mot teorin om kulturmöten bryter detta inte mönstret, Bremers och Nettelbladts beskrivningar visar på att svenskar var mycket tillmötesgående.      Genusteoretiskt tycks kvinnorna i Amerika haft en starkare ställning att bryta maktförhållandet mellan man och kvinna samt i Scotts fyra aspekter påverkar dessa på ett eller annat sätt. Undersökningen visar att kvinnan i Amerika tycks bryta maktförordningen enklare än i Europa då Bremer och Nettelbladt ger uttryck för detta genom deras observationer. Ett exempel är att kvinnan studerar många ämnen enligt Bremer och Nettelbladt, Bremer anmärker på att lärarinnor får lära ut till även pojkar i de högre skolorna. Utifrån de fyra aspekterna fanns ändå hindren för att fullt utveckla jämställdheten, som att kvinnor inte hade lika lön inom visa yrken (ett uttryck för Scotts institutionella aspekt), kvinnan blev lärd att vara ”en lyxartikel” för mannen och inte någon arbetande kvinna (ett uttryck för Scotts reproducerande aspekt).      Om den amerikanska ursprungsbefolkningen uttrycks inte för mycket på grund utav bristen i att endast ett material skriver om dem. Genusteoretiskt dock kan man uttrycka att kvinnornas levda världar var skilda likt natt och dag. Amerikanska kvinnan levde fritt och var väl respekterad medan ursprungsbefolkningens kvinna liknades av Bremer med slaven, där kvinnan gjorde allt arbete och mannen styrde över henne. Scotts teori uttrycker detta som att de institutioner och den uppfostran som de olika samhällena bygger på skiljer sig mycket ifrån varandra. De två andra aspekterna kommer inte i uttryck här, då de är språkliga och Bremers beskrivningar inte tillåter dessa tolkningsaspekter.      Slutligen föreslås i en didaktisk reflexion att elever kan utveckla sina kunskaper med denna uppsats, fördjupa dem om kvinnors ställning och om det förflutna. Författaren till uppsatsen föreslår att flera uppsatser kring ämnet ”Bilden av Amerika” utförs för att skapa en fullständig bild av 1800-talets Amerika och om andra kulturer för att utvinna mer om dåtidens förståelse av den andre och des kultur. / The following essay works to achieve a deeper understanding of how Swedish bourgeois women saw on the status of women in America (USA). Therefore, in the process creating more knowledge about Swedish 19th century thought pattern about America with focus on women. This was done by analysing the travel accounts of two authors’, Fredrika Bremer and Lovisa Mathilda Nettelbladt, travels though America.  The main questions addressed in the essay were how the two authors Bremer and Nettelbladt described the American women’s situation, attributes and lastly to understand their stance toward the women they meet. This was achieved with the help of a method from Eva Block and Kenneth Nyberg called “image-concept” (“bild-begreppet”) in which an image is produced according to several factors; facts, opinion of X and proposal of action. The theories that were used for analysing the descriptions and overall results was a synthesis of Nyberg’s thesis- and Björn Moen’s essay results that the Swedish people were more accommodating towards foreign cultures then other Europeans. And lastly, Joan Scott’s theory about gender was used in the study.      The results showed that Bremer and Nettelbladt had a very opened mind towards the women of America. Almost everything about women’s situation in America were positive; their attitude towards women, while affected by small personal inconveniences, was also positive to a large degree. Lastly the attributes of the women of America were of both inner and outer qualities, with attractive, gracious/cheerful, diligent and independent being most significant. Analysing the results, women of America were overwhelmingly described with positivity. The negative traits and opinions about the women were not significant, the only common opinion being that Americans in general could show too much hospitality. This showed that Bremer and Nettelbladt were following the pattern of Nyberg’s and Moen’s results, showing that Swedish people might have been more accommodating towards foreign cultures. Scott’s theory helped show that women of America had a more powerful position than in Europe, due to authors admiration about what women did and how respected they were, and secondly how women were breaking the power relationship between women and men. A short didactic reflection about how this work could move towards a deeper understanding about the social status of women for the pupils in history. Lastly the author of this work propose that more essays of history like this should be done to create a more complete image of the Swedish 19th century thought patterns about America; and of other cultures to expand the knowledge about the past individuals that we have been taught by.

The purpose of this study is to investigate conceptions that affects the results of school development in order to improve the language used while teaching within all subjects. The approach is a dialogical practitioner-research where the principal studies within her own occupation/school and is driven by a social constructionist framework of knowledge and learning. Laclau &amp; Mouffe´s discourse-theory was used to analyze the articular-practice in eighteen teachers and their principal’s written reflections. The study focus discourses of school-development and second-language-development in relation to the nodal point ”learning”. It also focuses on teachers’ construction of identity within the school. The meaning of conceptions within school-development and second-language-development discourses are analyzed using discourse-theory methods. Conflicting meanings are also highlighted. The prior questions of the study investigates the conceptions of school-development and second-language-development and how they relate to current discourses and to each other. Conceptions that are connected to these discourses are compared with how the role of the teacher is described by the teachers themselves. The study shows an agreement on the necessity of school-development and improvement of language. Boundaries are made against those who don’t agree with school-development-projects. Different approaches are standing side by side within both fields and the role of the teacher are given multiple understandings due to their diverse experiences and framework of teaching. The understanding of the concept “diversity” alter in different fields. The meaning of “safety” varies, the teachers and principal have different thoughts on the idea of what safety is. The study shows a lack of research and science in the teachers written reflections. One implication of the study is that the conception of the role of teachers has to be reconstructed to be able to build a professional-learning-community. Different conceptions about safety has to be highlighted to avoid different understandings that prevents collaborative work between teachers. / Syftet med denna masteruppsats är att få syn på föreställningar som påverkar utvecklingsprocessen på en skola där målet är att arbeta mer språkutvecklande. Studien är att betrakta som praxisforskning med en dialogisk ansats, där rektor lär genom att forska i sin egen verksamhet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk syn på kunskap och lärande. Genom den diskursteori som utvecklats av Laclau och Mouffe synliggörs skolans artikulatoriska praktik, så som den framträder i arton lärares och deras rektors reflekterande loggar. De diskursiva fälten ”skolutveckling” och ”andraspråksutveckling” studeras i förhållande till nodalpunkten ”lärande”. Även lärarnas föreställningar kring subjektspositionen som lärare granskas. Genom diskursteorins verktyg synliggörs också de olika innebörder som ges kring begrepp som förekommer i diskurserna om skolutveckling och andraspråksutveckling. Även motsättningar lyfts fram. Studiens frågeställningar handlar om föreställningar kring skolutveckling och andraspråksutveckling och hur de förhåller sig till rådande diskurser och till varandra. Även föreställningar om begrepp som hör samman med skolutveckling, andraspråksutveckling, lärande och lärarrollen studeras. Studien visar att det råder enighet både kring nödvändigheten av skolutveckling och kring att utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan. Markeringar görs mot ett diskursivt yttre, att motsätta sig utvecklingen. Olika diskurser kring andraspråksutveckling och lärande syns sida vid sida i de två fälten. Också lärarrollen ges skiftande innebörder, som kan kopplas till olika epoker och lärandeteorier. Föreställningar om begreppet ”olikhet” varierar i olika diskursiva fält. Motstående uppfattningar kring begreppet ”trygghet” framträder utifrån de olika subjektspositionerna som lärare respektive rektor. Studien visar att vetenskap och forskning inte är så framträdande i denna skolas artikulation. En slutsats som dras av studien är att lärarrollen behöver ges nya innebörder om man vill få till stånd en professionell lärande gemenskap. Även olika föreställningar kring trygghet respektive lärande behöver lyftas till ytan och synliggöras, för att undvika att motstridiga tankemönster står i vägen för det fortsatta gemensamma arbetet.

Syftet med denna självstudie har varit att undersöka min livsvärld när jag spelar a prima vista och syna de tankemönster som uppstår. Arbetet genomsyras av ett livsvärldsperspektiv och utgångspunkten är frågeställningarna: Hur upplever jag avistaspel samt Hur förändras min livsvärld under arbetets gång. Insamling av material har skett via en strukturerad processloggbok som förts efter varje dokumenterat avistapass. Dessa anteckningar tillsammans med frågeställningarna lägger sedan grund för resultatet som delas upp i två avsnitt. Det första, Upplevelser av a prima vista, redogör för betydelsen av sammanhang utifrån faktorerna Tid och plats, Material och progression samt Avista med sällskap. Jag redovisar i detta avsnitt återkommande mönster i upplevelsen av min avistaläsning som förhåller sig till dessa faktorer och synar vilket sammanhang som tycks gynna min övning bäst. Resultatets andra del, Min föränderliga livsvärld, beskriver sedan hur min livsvärld har förändrats under projektets gång. Detta redovisas utifrån rubrikerna: Tankemönster, Medvetenhet samt Motivation och nya tankemönster. I detta avsnitt går det att skildra en resa från att förknippa min prestation med jaget, till att se på avistaläsning som ett fristående fenomen där medveten övning hjälper mig framåt i utvecklingen. Slutligen knyts resultatet till bakomliggande litteratur och forskning i diskussionsavsnittet. Under rubriken a prima vista och övning diskuteras mina upplevelser i förhållande till färdigheter i avistaspel, därefter beskrivs min resa mot en ny livsvärld, där fokus ligger på känslomässiga aspekter och betydelsen av medvetenhet. / The purpose of this self-observation has been to see into my life-world while sight-reading sheet music for piano and to visualize the thinking patterns that arise followed by reflection. The work is permeated by a life-world perspective with following questions as starting point: How do I experience playing a prima vista and In which ways does my life-world change during the project. The material has been collected via a structured process logbook, which has been written in after every occasion. These notes along with the questions described above then shapes the result which is divided into two sections. The first section, Experiences during a prima vista explains the importance of context based on Time and place, Material and progression, and Playing a prima vista with someone watching. In this section, I report repeating patterns in the experience of my sight-reading that relate to these contexts and I also point out which context seems to benefit my exercise the best. The second section of the result My changeable life-world, then explains in which ways my life-world has changed during the project. Beneath the headings Thinking patterns, Awareness and New thinking patterns it is possible to see a journey from associating my achievements with my identity to looking at sight-reading as a phenomenon possible to manage by being aware while practicing. Lastly I relate the literature and researches to my result in a closing discussion. Under the headline a prima vista and practice I discuss my experiences and relate these to relevant skills during sight-reading, thereafter I describe my journey towards a new life-world where main topics are emotional aspects and the meaning of awareness.

Värdering av kommersiella fastigheter handlar om att samla in, analysera och bedöma information. Förutom att fastigheternas marknadsvärden har betydelse för samhället i stort är de av vikt för dem som fattar beslut som grundas på värdeutlåtanden. Syftet med denna licentiatavhandling är a) att kartlägga hur svenska auktoriserade fastighetsvärderare ser på de faktorer som avgör värdet på kommersiella fastigheter när värderingen görs inför upprättandet av årsredovisning samt b) att jämföra och dra slutsatser om fastighetsvärderarnas tanke­mönster vad gäller innehåll, komplexitet och homogenitet samt i vilken omfattning tankemönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av fastighets­värderare. För att kartlägga fastighetsvärderarnas tankemönster använder jag mig av Kellys (1955) gridteknik och kompletterande semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat nära hälften (67) av Sveriges auktoriserade fastighetsvärderare. Resultatet visar tre tolkningsbara dimensioner som kan anses centrala i fastighetsvärderarnas tankemönster. Den första dimensionen avser värderingens fokus. Den handlar om att fastighetsvärderare uppfattar att olika sorters information och bedömning har olika påverkan på fastighetsvärdering på mikro- respektive makronivå. Med mikronivå menas då fastigheter i relation till deras fastighets­ägare och makronivå avser fastigheter i relation till marknaden i stort. Den andra dimensionen ger uttryck för att fastighetsvärderare uppfattar att viss information är mer eller mindre verifierbar utifrån informationens karaktär. Den tredje dimensionen avser bedömningens komplexitet. Fastighetsvärderare uppfattar att olika typer av information är komplexare respektive enklare att bedöma. Resultaten tyder på att fastighetsvärderare har ett flerdimentionellt tankemönster. När de auktoriserade fastighetsvärderarna delas upp i grupper utifrån olika bakgrunds­variabler återkommer de tre dimensionerna i samtliga gruppers tankemönster. Detta tyder även på att auktoriserade fastighetsvärderare har relativt homogena tankestrukturer. Vissa skillnader i komplexitet och homogenitet framkommer dock. Dessa skillnader visar sig främst utifrån de auktoriserade fastighets­­värderarnas verksamhetsorter och vid vilka lärosäten de studerat. / The valuation of commercial properties is about collecting, analyzing and assessing information. In addition to the fact that the properties' market values ​​are important to society as a whole, they are important to those who make decisions based on value statements. The purpose of this thesis is a) to identify how Swedish professional property valuers certified by ASPECT look at the value-influencing factors that determine the values of commercial properties when valuation is made prior to preparing financial statements and b) to compare and draw conclusions about the ASPECT certified property valuers´ thinking in terms of content, complexity and homogeneity and to what extent the thought patterns differ between different groups of property valuers. To map property valuers´ thought patterns I use Kelly´s (1955) Repertory Grid technique and complementary semi-structured interviews. I have interviewed nearly half (67) of the professional ASPECT certified property valuers in Sweden. The result shows three interpretable dimensions that can be considered central in the property valuers´ thought patterns.  The first dimension relates to the focus of valuation. It is about property valuers understanding that different kinds of information and assessment have different effects on property valuation on micro and macro levels. The micro level refers to the relation between properties and their property owner and macro level refers to the relation between properties and the market at large. The second dimension shows that verifiable information reflects that the property valuer understands that some information is more or less verifiable by the nature of information. The third dimension is related to the assessment´s complexity. It is about property valuers perceiving that different types of information are simpler and more complex to assess. The results indicate that ASPECT certified property valuers have relatively complex thought patterns. When certified property valuers are divided into groups based on different background variables, the three dimensions are in all groups. This indicates that property valuers also have relatively homogeneous thought structures. Some differences in complexity and homogeneity emerge, however. These differences are mainly based on the property valuers´ place of business and what universities they studied at. / Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER)