Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel. Resultaten av studien visar att talet om interaktivitet i de publikationer som ingår i studien är mycket sparsmakat och att tonvikten ligger mer på handhavandet av tekniken. Slutsatsen av studien är att man inte kan köpa interaktivitet i en klassrumsmiljö utan att interaktivitet skapas av deltagarna i den pedagogiska verksamheten.

Digitaliseringen har en alltmer framträdande roll i vårt dagliga liv, och en sektor som starkt påverkas av denna utveckling är tillverkningsindustrin. Inom tillverkningsföretag strävas det ständigt efter att förbättra processerna och minska onödigt slöseri. En viktig metod inom detta område är lean, som fokuserar på ständiga förbättringar med målet att eliminera slöseri och ineffektivitet. Inom lean är det avgörande att göra information synlig och tillgänglig vid rätt tidpunkt, på rätt plats och för rätt personer i hela verksamheten. En metod för att visualisera och synliggöra denna information är användningen av pulstavlor. Med framväxten av industri 4.0 och den pågående digitaliseringen blir digitala tavlor en aktuell lösning för att göra informationen synlig. Syftet med denna studie är att undersöka fördelar och nackdelar med analoga och digitala pulstavlor inom läkemedels- och fordonsindustrin. Genom att analysera och jämföra dessa två verktyg uppnås en fördjupad förståelse för faktorer och möjligheter som rör optimeringen av verktygen inom båda industrierna. För att uppnå detta syfte har författarna samlat information från litteraturen och genomfört intervjuer med personer från de berörda industrierna. Både fördelar och nackdelar av digitala och analoga pulstavlor framkommer genom litteraturstudier och intervjuerna. Några fördelar med digitala tavlor är att informationen automatiskt uppdateras från olika system och presenteras på ett enkelt sätt. Nackdelarna med digitala tavlor innefattar att medarbetarna inte känner samma koppling till informationen som de gör med analoga tavlor, samt att engagemanget minskar vid deltagande i distansmöten. Slutsatsen är att både digitala och analoga tavlor har både fördelar och nackdelar. Det bör dock noteras att i detta arbete överväger fördelarna och att det finns fler fördelar med digitala tavlor än nackdelar enligt både litteraturen och den praktiska erfarenheten inom dessa industrier. / Digitalization plays an increasingly prominent role in our daily lives, and one sector strongly impacted by this development is the manufacturing industry. Within manufacturing companies, there is a constant effort to improve processes and reduce unnecessary waste. An important method in this area is lean, which focuses on continuous improvement with the goal of eliminating waste and inefficiency. In lean, it is crucial to make information visible and accessible at the right time, in the right place, and to the right people throughout the organization. One method to visualize and make this information visible is the use of pulse boards. With the emergence of Industry 4.0 and the ongoing digitalization, digital boards become a relevant solution for making information visible. The purpose of this study is to examine the advantages and disadvantages of analog and digital pulse boards in the pharmaceutical and automotive industries. By analyzing and comparing these two tools, a deeper understanding of factors and opportunities related to the optimization of these tools in both industries is achieved. To achieve this purpose, the authors have gathered information from the literature and conducted interviews with individuals from the respective industries. Both the advantages and disadvantages of digital and analog pulse boards emerge through literature studies and interviews. Some advantages of digital boards are that the information is automatically updated from various systems and presented in a simple manner. The disadvantages of digital boards include that employees do not feel the same connection to the information as they do with analog boards, and that engagement decreases when participating in remote meetings. In conclusion, both digital and analog boards have their advantages and disadvantages. However, it should be noted that in this work, the advantages are weighted more heavily, and there are more advantages to digital boards than disadvantages according to both the literature and practical experience within these industries.

Digitaliseringen utgör en allt större del av vår vardag och ett område som digitaliseringen har växt inom är den tillverkande industrin som ständigt strävar efter att förbättras. En filosofi som bland annat bygger på ständiga förbättringar är lean, där syftet med förbättringarna är att minska slöserier. Maskinstopp är en typ av slöseri och är en potentiell förbättringskälla i produktioner runt om i världen. En annan viktig komponent är synlighet och att göra information tillgänglig och synlig vid rätt tid, på rätt plats och till rätt målgrupp genom hela fabriken. Ett sätt att synliggöra nödvändig information på är via tavlor och med Industri 4.0 i åtanke och den digitalisering som sker är digitala tavlor ett aktuellt alternativ. Detta motiveras speciellt i skrivande stund då pandemier som covid-19 tvingar industrier till att snabbt ställa om till ett nytt arbetssätt med distansarbete.  Ovanstående motiverar till syftet med detta arbete som är att undersöka för- och nackdelar med digitala respektive analoga tavlor för att visualisera nyckeltal och rådande status i produktion. Utöver detta ska en digital tavla som kan användas vid förbättringsarbete kring stopporsaker utformas. För att kunna uppfylla arbetets syfte har information hämtats från litteratur och de intervjuer som utförts med de medverkande företagen. Detta för att undersöka hur förbättringsarbetet kring stopporsaker ser ut i praktiken samt undersöka vilka erfarenheter de har kring analoga och digitala tavlor.  Angående digitala och analoga tavlor i allmänhet har det i litteraturen och genom intervjuerna påträffats både för- och nackdelar. Några fördelar är att en digital tavla uppdateras automatiskt och inte är knuten till en fysisk plats. Några nackdelar är att en digital tavla är mer kostsam än en analog och att de anställda kan identifiera sig mindre med informationen och bli kritiskt inställda till den. Det har framkommit att arbetssättet kring stopporsaker skiljer sig bland de intervjuade, men att det finns en röd tråd i deras förbättringsarbete. De intervjuade använder datorprogram som analyserar de stopporsaker som uppstår och får därefter framföra förbättringsförslag om hur dessa kan åtgärdas.  Slutsatsen är att det både finns för- och nackdelar med digitala jämfört med analoga tavlor. Däremot är antalet fördelar som påträffats i detta arbete fler och att det dessutom är fler fördelar än nackdelar som återfinns i både litteratur och praktik. När det kommer till utformandet av den digitala tavlan har en röd tråd i förbättringsarbetet observerats genom intervjuerna. Denna röda tråd har motiverat till att bland annat följande exempel bör synliggöras på en digital tavla: inkomna förbättringsförslag i samband med tänkta åtgärder, ansvarsfördelning bland de anställda och en översikt över aktuella stopporsaker. / Digitalization constitutes a larger part of our everyday lives and one area where digitalization has grown is within the manufacturing industry that is constantly striving to improve. Lean is a philosophy that among other things, is based on continuous improvements and the purpose of the improvements is to reduce waste. Machine stoppage is a type of waste and a potential source of improvement in productions around the world. Another important component is visibility and making information accessible and visible at the right time, in the right place, and to the right target group throughout the factory. One way to make the necessary information visible is through boards. Considering Industry 4.0 and the digitalization that is taking place, digital boards are a current alternative. This is especially motivated currently when pandemics such as covid-19 force industries to quickly transition to a new way of working from different places. The above motivates the purpose of this work, which is to investigate the advantages and disadvantages of digital and analog boards in order to visualize key performance indicators and current status in production. In addition to this, a digital board that can be used in improvement work around stoppage causes will be designed. To fulfil the purpose of the work, information has been obtained from literature and through interviews with the participating companies. This is to investigate what the improvement work on stoppage causes looks like in practice and to investigate what experiences they have regarding analog and digital boards. Regarding digital versus analog boards in general, both advantages and disadvantages have been found in the literature and through interviews. Some advantages are that digital boards are updated automatically and not tied to a physical location. Some disadvantages are that digital boards are more costly than analog boards and that employees can identify less with the information and be critical of it. It has emerged that the process of working with stoppage causes differs among those interviewed, but that there is a connection in their improvement work. The interviewees use computer systems that analyze the stoppage causes that emerge and are then able to present improvement suggestions on how they can be managed. The conclusion is that there are both advantages and disadvantages to digital boards in comparison to analog boards, although the advantages, discovered in both literature and interviews, outweigh the disadvantages. When it comes to designing the digital board, a connection has been discovered throughout the interviews. This connection has justified that the following examples, among others, should be made visible on a digital board: received improvement proposals in conjunction with planned measures, division of responsibilities among employees, and an overview of current stoppage causes.

<p>Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.</p>

<p>I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.</p><p>Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.</p>

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju. Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.

Den här studien är ett pilotprojekt där visuell management har tillämpats i syfte att förbättra kommunikationen och samverkan i designprocessen mellan designer och klient. För att kunna göra ett förbättringsarbete har aktionsforskning tillämpats i samarbete med en designer på en webbyrå. Metodiken har inneburit att det först har gjorts en kartläggning på den befintliga designprocessen i ett skarpt projekt för att ta fram de behov som finns gällande information, dokumentation och kommunikation. Vidare i processen har dessa behov formats via ett processverktyg som applicerats på plattformen Trello i form av en visuell tavla. Förutsättningarna har därmed kunnat skapas för att testa processverktyget i ett annat av designerns riktiga designprojekt. Eftersom plattformen Trello är webbaserat har designprocessen via processverktyget kunnat observeras och kontinuerligt dokumenteras. Vidare har mer information kring upplevelsen av designprocessen samlats in genom samtal och intervju. Resultatet visade att försöket till förändringsarbetet har varit positivt och något som designern respektive webbyrån kommer fortsätta att jobba vidare med. Studien har bidragit till att upplysa visuell management som ett alternativt arbetssätt för designers att driva designprocessen i samarbete med sina klienter. Tillämpningen av visuell management har därmed också bidragit till en mer strukturerad och engagerad designprocess, där det tydligt går att se vad designern behöver leverera och vad som har godkänts av klienten.

Digitalisering har lett till att kunder fått ökade möjligheter att välja mellan produkter från olika leverantörer. Inte minst inom tillverkande industrier har man sett en skiftning från massproduktion till alltmer kundstyrd produktion, där utbudet av varor är större och kunden nästan helt ligger i fokus vid produktion av varor. Detta har tvingat tillverkande företag att hitta nya strategier för att förbättra och effektivisera sin produktion för att möta dessa behov.   En av de strategier som blivit allt vanligare som företaget använt för att uppnå detta har blivit att implementera ”Lean production”. En strategi som bygger på att man arbetar med ständiga förbättringar för att minska slöseri men som ställer stora krav på att ledningen lyckas utföra den kulturförändring som krävs för att uppnå detta. För att hjälpa ledningen med detta har allt fler företag börjat använda sig av dagligt styrningsverktyg som att mäta och presentera KPI:er men också genom möten för daglig styrning där man presenterar daglig ansvarsfördelning. Att implementera dessa verktyg skapar däremot nya frågor och utmaningar, vad ska man tänka på när man väljer KPI:er, hur ska man presentera dessa och finns det en metodik man kan använda sig av för att välja KPI:er? Ovanstående frågeställningar presenteras i studien och summeras med syftet av studien ” Utforma en metodik för att identifiera viktiga parametrar för att visualisera produktionsstatus vid daglig styrning inom produktion”.    För att kunna besvara dessa frågor har information hämtats både från litteratur och genom intervjuer och observationer på ett företag inom stålindustrin som har implementerat möten för daglig styrning, men som vill utveckla dessa möten med presentation av KPI:er. Problemet är att företaget inte alltid vet vilka KPI:er de bör presentera. Studien handlar om att identifiera viktiga faktorer att tänka på vid framtagning av KPI:er för att visualisera produktionsstatus effektivt. Studien har även behandlat sättet KPI:erna bör visualiseras på, digitalt eller analogt och slutligen har det tagits fram en metodik som ska användas för att identifiera KPI:erna.    Vid utformning av metodiken har litteraturen kombinerats med intervjuer och observationer hos de anställda på fallföretaget där man identifierat de viktigaste punkterna enligt följande: Att presentera KPI:er vid möten för daglig styrning, undvika för många KPI:er, ta hjälp av de anställda vid utformning av KPI:er, att välja KPI:er som ökar transparensen av processer, att mäta och välja KPI:er som ökar företagets konkurrenskraft och som leder företaget i rätt strategisk riktning, att välja KPI:er som främjar förbättringsarbete och som motiverar anställda samt att ge möjlighet för mätning av KPI:er genom IT. Sedan har studien föreslagit att KPI:erna bör presenteras genom digitala tavlor i realtid. / Digitalization has led to increased opportunities for customers to choose between products from different suppliers. Especially in manufacturing industries, there has been a shift from mass production to increasingly customer-driven production, where the range of products is larger, and the customer is almost entirely focused on the production of goods. Manufacturing companies have had to come up with new strategies to improve and streamline their production to meet customer needs and transition from mass production to meet customer needs and transition from mass production to customer-driven production.    One of the strategies that companies have used to achieve this is the implementation of “Lean production”. This strategy is based on continuous improvement to reduce waste but requires significant efforts from management to create a cultural change within the organization that enables this. To assist management in this process, an increasing number of companies have started using daily management tools such as measuring and presenting Key Performance Indicator (KPIs) and holding daily management meetings to present daily responsibilities. However, implementing these tools also creates new questions and challenges, such as what to consider when choosing KPIs, how to present them, and whether there is a methodology to select KPIs. These questions are presented in the study and summarized with the aim of the study, “designing a methodology to identify important parameters for visualizing production status in daily management within production.”   To answer these questions, information has been gathered from both literature and interviews and observations at a steel industry company that has implemented daily management meetings but wants to enhance them with KPI presentations. The problem is that the company does not always know which KPIs they should present. The study is about identifying key factors to consider when choosing KPIs to effectively visualize production status. The study also addresses the way KPIs should be visualized, whether digitally or analogously, and finally a methodology has been developed to be used in identifying the KPIs.   In developing the methodology, literature has been combined with interviews and observations of the employees at the case company, where the most important points have been identified as follows: presenting KPIs at daily management meetings, avoiding excessive KPIs, Involving employees in the design of KPIs, selecting KPIs that increase process transparency, measuring and selecting KPIs that enhance the company´s competitiveness and guide it in the right strategic direction, choosing KPIs that promote improvement work and motivate employees, and providing the opportunity to measure KPIs through IT. The study the suggests that KPIs should be presented through real-time digital dashboards.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag</p>