Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ”ta kontrollen” över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också. Lärarna skiljer sig åt i hur de hanterar mixen här emellan. En lärare i materialet bygger praktiken på teori medan en annan gör precis tvärt om då han först låter eleven stöta på problem i sitt praktiska arbete innan han inför teorin som är nödvändig. Lärarna i teknik uppfattar att teknikens kunskapsfält spänner över flera dimensioner. Kunskapsfältet uppfattas handla om förståelse, gott omdöme och hantverksskicklighet. Det framkommer också att det tekniska kunskapsfältet uppfattas i första hand innefattas i männens värld. Motiv till att ha en obligatorisk teknikundervisning spänner från att den ska ge en teknisk allmänbildning till att den ska fungera som en ljuspunkt i skolan för de elever som är trötta på den i skolan dominerande teoretiska undervisningen.

<p>Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ”ta kontrollen” över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också. Lärarna skiljer sig åt i hur de hanterar mixen här emellan. En lärare i materialet bygger praktiken på teori medan en annan gör precis tvärt om då han först låter eleven stöta på problem i sitt praktiska arbete innan han inför teorin som är nödvändig. Lärarna i teknik uppfattar att teknikens kunskapsfält spänner över flera dimensioner. Kunskapsfältet uppfattas handla om förståelse, gott omdöme och hantverksskicklighet. Det framkommer också att det tekniska kunskapsfältet uppfattas i första hand innefattas i männens värld. Motiv till att ha en obligatorisk teknikundervisning spänner från att den ska ge en teknisk allmänbildning till att den ska fungera som en ljuspunkt i skolan för de elever som är trötta på den i skolan dominerande teoretiska undervisningen.</p>

Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen. 55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar: -Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? -Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder: -Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd? Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av vad olika ämneslärare i grundskolan årskurs 7-9 anser om att påbörja ett ämnesintegrerat arbete med teknikämnet. Skolan där undersökningen utspelar sig arbetar i mycket liten omfattning ämnesintegrerat men uttrycker en vilja både från lärare och ledning att göra så mer. Studien utgår från intervjuer med sex ämneslärare sammanlagt representerande tretton ämnen samt en specialpedagog och en biträdande rektor. Undersökningen utgår från Deweys lärandeteori samt tidigare forskning som analyseras mot resultaten. Av resultaten framgår att ett ämnesintegrerat arbete med tekniken kan ge en bättre helhetssyn på skolarbetet, påverka inlärningen genom att blanda teori och praktik, ge en ökad begreppsförmåga, samt att stärka det kollegiala samarbetet. Resultaten visar även på organisatoriska hindrande och möjliggörande faktorer, möjligheter och hinder i styrdokumenten samt traditionens betydelse gällande implementering av nya arbetssätt.

Teknikämnet lever ännu kvar i gamla traditioner, där ämnet fortfarande av vissa betraktas som en del av de naturorienterande (NO) ämnena. Trots att det har varit ett eget ämne i 25 år kan det finnas anledning att anta att det ännu inte fått det utrymme det ska få i skolan, vare sig i schemat eller i undervisningen. Att undersöka det utrymme lärare ger ämnet, lärares känslor kring teknikämnet och om hur det uppfattas av lärare och annan personal är syftet med undersökningen. Undersökningen har utförts genom en internetbaserad enkät. Resultatet visar att ämnet till stor del ännu uppfattas som en del av NO eller övriga ämnen. Därtill visar resultatet att lärarnas känslor till ämnet varierar och att många anser att ämnet är viktigt i skolundervisningen. Vidare visar resultatet att tidsupplägget i undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare, samt användningen av material och läromedel skiljs åt mellan olika lärare.

Syftet med denna studie äratt undersöka hur elevers och lärares inställning till grupparbete i ämnet teknik konvergerar och divergerarutifrån sex aspekter. Eleverna som deltagit i studien har vi själva haft kontakt med genom praktik eller arbete och kommer från 6 olika skolor i Småland och Halland. Det har varit en blandning av kommunala, privata, centrumskolor, förortsskolor och skolor i småsamhällen. När det gäller de tekniklärare som deltagit i studien har de kommit från vårt eget nätverk samt från en grupp på Facebook för tekniklärare. Vi har arbetat med intervjuer i enkätform, en enkät till lärare och en till elever. Resultatet visar att elever och tekniklärare i stort sett varsamstämmiga när det gäller hur ofta grupparbeten förekom, den allmänna inställning och nyttan av grupparbeten. Samstämmigheten var också stor när det gällde förmågor man övade och divergerade bara något på frågan om kunskapsutveckling. Här tyckte eleverna att denna förmåga inte var så viktig jämfört med andra förmågor som samarbetsförmåga och kommunikation. Det som divergerar mest mellan tekniklärare och elever varhur gruppindelningen skall gå till där lärarna ville bestämma gruppindelningen men eleverna tyckte att de kunde göra detta bättre själva. När det gällde hur bedömningen skulle ske tyckte lärarna att individuell bedömning skulle gälla i alla lägen men eleverna tyckte att för att få gruppen att jobba så bra som möjligt var gruppbedömning bäst. Vi kan utifrån materialet i vår studie konstatera att pojkarna som deltog varmer positiva till grupparbete i teknikämnet än flickorna. Trots litet underlag vill vi också påpeka att de lärare som hade en bakgrund utanför skolan hade en mer positiv bild om hur de tror att eleverna föredrar att jobba i grupp är motsvarande lärare som enbart hade en bakgrund från skolans värld. Vi kunde också se att elever med utländsk bakgrund hade en lika positiv bild av grupparbete som svenskfödda elever.

Hur ser det ämnesövergripande arbetet ut hos fyra tekniklärare på fyra olika skolor i sydvästra Sverige? Hur har det arbetet förändrats över tid? Vilka visioner har dessa lärare om ämnesintegrering i teknikämnet? Detta är frågor som undersökningen avser att ge svar på. Det inhämtade materialet från fyra semistrukturerade intervjuer visar att det finns en positiv syn på ämnesövergripande arbete men att det arbetet har minskat de senaste åren. Ett ökat bedömningsfokus har enligt intervjuerna bidragit till denna minskning av ämnesintegration och forskning stöder detta. Teknikläraren har en viktig position i ett ämnesövergripande arbete då teknikämnet det knyter an till många andra ämnen och initiativ till ämnessamarbete kommer främst från lärarna själva. Detta initiativ tar de intervjuade lärarna gärna, men de vill ha mer tid till samplanering i schemat. Troligtvis kommer de reviderade kursplanerna som träder i kraft sommaren 2021 att ge detta utrymme. / What does the interdisciplinary work by four technology teachers at four different schools insouthwest Sweden look like? How has it changed over time? What visions do these teachers haveabout subject integration? These are questions that the survey refers to answer. With semistructured interviews, a material has been produced, this was interpreted as a positive view ofinterdisciplinary work by the interviews, but that that work has decreased in recent years. Anincreased focus on assessment has contributed to this reduction according to the interviews andthere is research that supports this. The technology teacher has an important position in a crossdisciplinary work as the technology subject it relates to many other subjects and initiatives forcollaboration between subjects come mostly from the teachers themselves. The interviewees gladlytakes this initiative, but they want more time for co-planning in the schedule. It may be that therevised syllabi that come into force in the summer of 2021 will provide this space.

In today´s society we are surrounded by technology that constantly is evolving and it is interesting to explore how primary school students experience the technology. The purpose of the study is to contribute with more knowledge of how students in the age of seven to nine years old perceive the subject technology and what the interest in technology looks like. It is also investigated if there are any gender differences in perception and interest in technology in the younger ages.  The study has a qualitative method approach, and the material has been colected by interviewing nine students in primary school. The data has been analyzed based on a phenomenographic perspective. A central result was that pupils connect technology to high technology like computers and phones. It was also found that pupils in this age have a generally interest and a curiosity about technology, some pupils more and some pupils less.

Denna studie undersöker lärares uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning i lågstadiet. I denna undersökning har jag också undersökt vad lärares tolkning av läroplanen samt hur ser ut teknikämnets förutsättningar, läromedel både teoretiskt och praktiskt i deras arbetsplats. Min teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektiv och pragmatiska perspektivet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning (kvalitativ metod) i form av observation och semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna undersökning visar att lärarens ämneskompetens, lärarutbildning och lärarens erfarenhet i ämnet avgör att de ska känna sig trygg att undervisa i teknikämnet. Därtill läromedel och andra förutsättningar för planering och undervisningen har visat sig vara viktigt för teknikämnet.