Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.   Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

Teknik har varit ett obligatoriskt ämne i drygt 40 år och i nästan 30 år har teknikämnet haft en egen kursplan. Ändå beskrivs teknik i skolan som ett otydligt ämne som har svårt att särskilja sig från naturvetenskaperna och vars syfte är oklart för eleverna (SOU, 2010:28; Skolinspektionen, 2014). Syftet med uppsatsen är att undersöka policytexter om teknikämnet och vilka problem i samhället som teknikämnet representerats vara en lösning på. Syftet är också att undersöka hur problemrepresentationerna förändrats över tid från 1978 till 2010. Uppsatsen utgår från läroplansteori (Englund, 1986; 2005) och Bacchis (2009) teori och metod om policy, WPR (What’s the problem represented to be?). Båda perspektiven har en kritiskt tolkande ansats där kunskap inte är neutral utan värdeladdad och ideologisk. Bacchi (2009) utgår från att en policy skrivs fram av regeringar för att lösa särskilda problem i samhället. Med analysverktyget WPR undersöks policytexter inför Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 och vilka ”problem” teknikämnet representerar. Resultatet visar att de problem som teknikämnet förväntats lösa har förändrats över tid. Slutsatserna är 1) att teknikämnet gått från att representera problemen att skolan är för teoretisk för elever i svårigheter och att för få tjejer väljer teknik till problemet att samhället saknar entreprenörer, 2) att teknikämnet fortfarande är könskodat, 3) att de elevgrupper som man riktade in sig på när teknikämnet blev obligatoriskt blir alltmer osynliga i argumentationen.

Sammanfattning Teknikämnet är ett ungt ämne som söker sin roll i skolan och följsamhet till det teknikintensiva samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur teknikämnet i grundskolans senare årskurser motiveras och konstrueras i kursplanen. Efter en involverande arbetsprocess har Skolverket föreslagit och regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla från och med hösten 2022. De frågor jag behandlar är vilka problemrepresentationer som finns i ramverket kring revideringen av kursplanerna samt vilka som finns i dagens kursplan teknik. Dessa problemrepresentationer ses sedan ur ett bildningsperspektiv för att ytterligare belysa konstruktionen av teknikämnet. För analysen av problemrepresentationerna har jag använt Carol Bacchis WPR metod och en innehållsanalys vid belysningen av bildningsperspektivet. Som bildningsperspektiv har Klafki´s koncept använts med bildningskategorierna materiell, formell och kategorial bildning. Empirin är presskonferenser, pressreleaser, kursplaner och kommentarmaterialet till kursplanen i teknik dvs i huvudsak har texter använts. De problemenrepresentationer som framkommit visar på teknikämnets avgörande roll i att ge eleverna en teknisk allmänbildning för att kunna delta och agera i ett demokratisk teknikintensivt samhälle. Teknikämnet har en otydlig roll i skolan och kämpar med att vara följsamt till samhällets snabba tekniska utveckling. En följsamhet som Skolverket inte klarar av utan överlämnar till läraren. Ramverket kring revideringarna visar på ett antal problemrepresentationer som att svensk skola inte är likvärdig avseende undervisningens innehåll eftersom lärarna måste innehållsprioritera vid stoffträngsel och att betygsättandet är orättvist eftersom dagens kunskapskrav i kursplanerna är svårhanterade. Det bildningperspektiv som till övervägande del blir aktualiserat i problemrepresentationerna är den kategoriala bildningen. Den kategoriala bildningen vill ge eleven förståelse för det samtida samhället genom fokus på ett meningsfullt och bildande innehåll så att eleven kan fortsatt utvecklas och på ett ansvarsfullt sätt agera i samhällets demokratiprocess.

Syftet med denna studie var att få reda på om designprocessen ökar elevernas kunskaper om det tekniska systemet vatten- och avloppssystemet. Frågeställningarna som studien har som syfte att besvara är: Vilken kunskap har eleverna i årskurs 5 om tekniska system innan genomförd undervisning? Hur kan en designaktivitet bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vatten- och avloppssystem? samt Vilka kvalitativa skilda kunskaper utvecklades under designaktiviteten? En undervisningssekvens på fyra lektioner har genomförts i en femteklass. Till största delen bestod lektionerna av samtal och skapande aktiviteter som observerades och dokumenterades genom loggboksanteckningar. Deltagarna genomförde ett förkunskapstest som hade syftet att samla in datamaterial för att besvara den första frågeställningen. Observationer och intervju utfördes för att besvara den andra och tredje frågeställningen. Resultatet visade att eleverna hade för­kun­skaper om tekniska system kopplade till föremål. Vidare visade resultatet att det fanns faktorer som påverkade elevernas inhämtande av kunskap såsom samarbete, dialog och lärarens handledning. Dessa faktorer påverkade hur elevernas kunskaper ökade under designaktiviteten och visade på kvalitativa skillnader i elevernas kunskaper om vatten- och avloppssystemet.

Under de senaste decennierna har teknikämnet genomgått en del ändringar och idag är det ett ämne med en separat kursplan och med 200 schemalagda timmar. Detta arbete syftar till att undersöka och besvara tre frågeställningar gällande hur det talas om det styvmoderligt (Skolinspektionen, 2014) behandlade ämnet teknik, vad orsakerna kan vara och om det finns åtgärder som behöver genomföras. Olika aktörers röster blir hörda- de talar om teknikämnets styvmoderliga behandling på olika vis beroende på deras position i skolväsendet samt deras intresse och erfarenhet av ämnet. För att ta reda på hur de olika aktörerna talar om teknikämnets styvmoderliga behandling, intervjuas fem personer från fem olika aktörer, däribland Skolverket, CETIS, lärare osv. En analys, delvis inspirerad av en diskursiv ansats, genomfördes och fann att alla aktörer nämnde liknande aspekter som påverkat ämnet och de framhåller liknande åtgärder. I aktörernas beskrivningar framkommer dock att teknikämnet fortfarande är styvmoderligt behandlat och har lägre status än andra ämnen. Dessutom framkommer det i studien att det troligen finns för få behöriga, kunniga och entusiastiska lärare med det material som skulle kunna väcka elevers nyfikenhet. De talade trots allt om ämnet med en positiv ton och att det finns projekt som ska hjälpa och stötta lärare i teknikämnet. Enligt aktörerna behövs det fler eldsjälar för att få teknikundervisningen och teknikämnet att blomstra. / During the recent school reforms, the technology subject has undergone several changes and today it is finally a subject on its own with a separate curriculum and with 200 scheduled hours. This survey aims to investigate and answer the three questions regarding how the unjustly treated subject of technology is spoken about, what the causes are and whether there are any solutions. Different actors will discuss this issue and they will most probably talk about it in different ways depending on their position in the school system and their interest and experience on the subject. In order to find out how the different actors talk about the unjustly treated technology subject, five different actors are interviewed. This applies to actors such as the Skolverket, CETIS, teachers, etc. An analysis partly inspired by discourse analysis was carried out and found that all actors mentioned similar aspects that affected the subject Technology and the actions with a similar tone. Unfortunately, the subject of technology is treated unjustly and has a lower status than other subjects. They did, however, talk about the subject with a positive tone and mentioning projects that help and support teachers in technology courses. In addition, there are too few competent, knowledgeable and enthusiastic teachers with the right material that could enhance students' curiosity.

Sverige som nation har en lång tradition av teknisk innovation att visa upp där Alfa Laval, SKF, Tetra Pak och AGA är några exempel på framgångsrika företag. För att Sverige ska kunna fortsätta att hävda sig i en värld med ökande globalisering måste vi kunna säkerställa tillgången på framtida ingenjörer och naturvetare. Samtidigt har vi under årtionden brottats med problemet att flickor i stor utsträckning tar avstånd från naturvetenskap och teknik i skolan. Studiens syfte är att utröna om yrkesverksamma tekniklärare i grundskolans årskurser 4-6 aktivt arbetar för att stimulera flickornas intresse för teknikämnet i enlighet med den forskning som lyfts fram i litteraturgenomgången eller om det utifrån deras perspektiv finns skäl till att detta inte är nödvändigt. Vidare syftar den till att undersöka om en grupp flickor tycker att undervisningens utformning stimulerar deras intresse för teknik. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:–I vilken utsträckning arbetar lärarna aktivt för att öka intresset för teknikämnet hos flickor i grundskolans årskurser 4-6?–I vilken mån anser lärarna att det är nödvändigt att arbeta genusmedvetet och utforma teknikundervisningen med särskilt fokus på att främja flickors intresse för ämnet?–I vilken mån upplever flickor till de intervjuade lärarna att teknikundervisningens innehåll och utformning stimulerar deras intresse för teknik?Ansatsen utgår från en kvalitativ metod med fokusgrupper och en narrativ analysmetod. Resultatet visar att lärarna tycker att det är viktigt att arbeta genusmedvetet, men att det inte arbetar aktivt i någon större utsträckning för att främja just flickornas intresse för teknikämnet. Flickorna upplever att innehållet och undervisningssituationerna är för starkt vinklat mot pojkarnas intressen, vilket påverkar deras intresse för ämnet negativt.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11. / Technology has been neglected at schools, since the subject got it’s own syllabus. After making observations of teaching in various age groups, and also conducted interviews with teachers, their opinions and thoughts about technology were in accordance with the findings from the literature study. It seems that many teachers don’t have full confidence in their own knowledge of the subject, and they were also unsure on how to approach the subject in their teaching. The results of the studies inspired the creation of a teaching-aid which consists of two books, one is a teaching-guide and the other is for the pupils. It is based on Lpfö 98 (revised 2010), as well as the core content in year 1-3 and 4-6 from the technology syllabus in Lgr 11.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka attityder F-3-lärare har till teknikämnet, vad attityderna kan grunda sig i och hur F-3-lärares attityder kan påverka teknikundervisningen. Det undersöks eftersom lärares attityder till ett ämne kan påverka elevernas intresse och kunskapsutveckling samt hur teknikundervisningen utformas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och systematiskt analyserats. Resultatet visar att lärare har både positiva och negativa attityder till teknikämnet som grundar sig i faktorer i omgivningen och lärares självförmåga. Oavsett attityd vill lärare lära sig mer om teknik. Teknikämnet får olika stort utrymme i undervisningen beroende på vilken attityd lärare har. Slutsatsen för den här studien är att lärares attityder till teknikämnet varierar, attityderna är både positiva och negativa. Attityderna grundar sig i lärares självförmåga och faktorer i omgivningen. Positiva attityder leder till att teknikundervisningen genomförs oavsett om den upplevs utmanande eller inte. Negativa attityder leder till att teknikundervisningen väljs bort om uppgifterna upplevs för utmanande att genomföra eller inte uppfattas som lika viktiga som andra ämnen.

Syftesbeskrivningen för grundskolans teknikämne rymmer mycket av skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Utifrån ämnets människa-teknik karaktär blir detta synligt och i de tvärvetenskapliga delar som rör människa-teknik-samhälle-miljö, vilka kan ses som att vi människor med teknik skapar samhällen och miljöer av naturen, är hållbar utveckling centralt. Hållbar utveckling kan ses utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer och hur dessa hör ihop och påverkar varandra. I läroplanen ges nu stort utrymme för individens användarkompetens och demokratiska rättigheter i teknisk literacitet och allmänbildning. Denna studie undersöker hur tekniklärare utifrån sin egen syn på ämnet tolkar denna del av kursplanen i Lgr11 som kan knytas till skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Litteraturstudien omfattar tidigare forskning inom kunskapsemfaser, syn på teknikundervisning utifrån bildning, literacitet och kunskap samt tidigare forskning av tekniklärares syn på innehåll i hållbar utveckling i teknikämnet. Intervjuer har utförts med ämnesaktiva tekniklärare och data analyserades med ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsemfaser och perspektiv ur värdegrunden. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna har liknande uppfattningar när det gäller vad teknik är och drivkrafter samt att människa-teknik-förhållandet är grundläggande och att teknik inte är ett isolerat fenomen. När det gäller tvärvetenskapligheten finns uppfattningen att tekniken är ett ämne som har med många andra ämnen att göra och fångar upp dem. De ekologiska faktorerna av hållbar utveckling är de som flest uttalanden kan knytas till i lärarnas utsagor. / The objective description of elementary school's technical subject holds a lot of the school's Swedish basic values and democracy mission. Based on the human-technology nature of the subject, this becomes visible and in the interdisciplinary parts regarding human-technologysociety- environment, which can be seen as us people creating societies and environments out of nature with technology, sustainable development is central. Sustainable development can be seen from economic, social and ecological aspects and how they belong and interact. The curriculum now gives adequate scope for students’ user-competence and democratic rights in technical literacy and general knowledge. This study investigates how technology teachers, based on their own knowledge tradition, interpret this part of the syllabus in Lgr11 that can be linked to the school's basic values and democracy mission. The literature study includes previous research in knowledge emphases, views on technical education based on education, literacy and knowledge, as well as previous research on technology teachers view on sustainable development within the technology subject. Interviews have been conducted with active technology teachers and data has been analyzed with a theoretical framework based on knowledge emphases and perspectives from the Swedish basic values. Results indicate that the interviewed teachers have similar perceptions as to what technology is and driving forces, and that the human-technology relationship is fundamental and that technology is not an isolated phenomenon. As far as interdisciplinarity is concerned, the perception is that technology is a subject that has with many other subjects to do and captures them. The ecological aspects of sustainable development are the ones that most of the teachers’ statements can be tied to.