Syftet med studien är att undersöka vilka moment som gymnasieelever tycker är svårt i kursen Programmering 1. De frågeställningar studien söker att besvara är följande: 1.    Vilka moment beskriver eleverna som svåra att förstå och klara av i kursen Programmering 1. 2.    Hur beskriver eleverna att de hanterat svårigheterna i Programmering 1 för att nå kursmålen.  3.    Hur upplever eleverna upplägget och undervisning i kursen Programmering 1? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med sex elever som har haft kursen Programmering 1.  Resultatet visar att de flesta eleverna som intervjuades upplevde att loopar var ett av de svåra momenten i kursen Programmering 1.

I dagens gymnasieskola möter elever ofta en utbildning som de inte riktig har förväntat sig. Det ställer krav på utbildaren att hjälpa eleven framåt när eleven upplever att utbildningen inte motsvarar förväntan. Därmed behövs en tydlig dialog där skolan kan förklara utbildningens innehåll, syfte och upplägg. Detta arbete visar på att det är ett problem som behöver hanteras på olika sätt. Även om eleverna i vissa fall upplever att utbildningen är svår så känner de en tillhörighet till sina klasskamrater och till skolan. Denna tillhörighet gör ibland att elever undviker att byta utbildning även om de känner att utbildningen är fel val. Elevernas tillhörighet till skolan och dess identitet är så pass stark att de inte vill lämna den miljön. Genom dialog kan läraren hjälpa eleven att hitta lämpliga strategier för hur de ska överbrygga övergången från grundskola till gymnasiet. Med dialog kan eleverna få en ökad förståelse till varför de läser vissa kurser och vilken strategi som kan vara lämpligast för kursen. Under arbetet med studien framkom att eleverna har problem med övergången från grundskolan till gymnasiet. De allra flesta har möjligheter själva att hantera dennaövergång, antingen genom att de testar sig fram eller så kan familjen ge råd och tips för hurde ska göra. Denna studie har främst fokuserat på de elever som under studiegångenuppvisat tecken på svårigheter att klara studierna och som inte haft den stöttning hemifrån som möjliggjort fokus på utbildningen i sig, snarare än förväntan på utbildningen. / In today’s upper secondary school, students often meet an education they haven’t really expected. This imposes demands on the educational institution to help the students forward when they face an educational situation that creates a conflict between their expectations and the actual education they participate in. This requires a dialogue with the student to explain and give an accurate description of the subjects they study and what they need to fulfil when they participate in the program. This thesis, based on interviews with students participating in a technical program at an upper secondary school, shows that this is a problem that needs to be handled. Despite the fact that the students sense that their educational situation is hard to handle, they still also feel a sense of belonging. This sense of belonging becomes an obstacle for the student to change from the educational system and program they are participating in. The students’ sense of belonging to the school and its identity makes it hard for them to leave the environment and the program they have started. Through dialogue, the teacher can provide strategies for the students to handle their studies and the transfer from elementary school to the upper secondary school. With the dialogue the students receive an increased understanding of why they take some courses and to find the most suitable strategy to handle the program. In this thesis students did confirm that there is a problem with the transfer from elementary school to upper secondary school. Even though most of the time students evolve their own strategies to handle the transfer, either by trial and error or with a family that can provide support. This thesis is mainly focused on the students that are having hard to handle their studies. difficulties to handle their studies and how to use motivation.

Denna studie grundades dels i observationer i klasser i Naturvetenskapsprogrammet (NA) och teknikprogrammet (TE) där oväntade och oförklarliga skillnader mellan grupperna av studenter märktes, och dels i skillnader i statistiken som täcker dessa två program. Könsfördelningen är den mest uttalade skillnaden, där det är ungefär jämn fördelning på NA men med en betydande manlig överrepresentation på TE. Men det finns också skillnader i kulturell och utbildningsmässig bakgrund mellan de två grupperna av elever. Det är uppenbart att dessa skillnader inte uppstår under gymnasieskolan utan då eleverna väljer sitt program. Syftet med denna studie är därför att undersöka orsakerna till varför elever väljer som de gör, mellan dessa två program. De uppställda forskningsfrågorna är "På vad baserar sig elevernas val av natur/teknik?", "Vilken inställning har elever på de båda programmen till dessa när de väljer?" och "Finns det skillnader i hur elever på de två programmen fattar och motiverar sitt val?". Dessa frågor undersöks genom en intervjustudie där några studenter som just börjat på gymnasieskolan har fått berätta om sin erfarenhet från att välja program. Intervjuerna genomfördes under de första två veckorna på gymnasiet och inkluderade fem elever från NA och sex elever från TE. Eleverna intervjuades individuellt, vardera i ungefär en halvtimme, i ett semistrukturerat upplägg. Intervjuerna delades upp i två delar, där den första fokuserade på deras val och det valda programmet, och den andra tog upp det program som inte valdes. Intervjuerna analyserades utifrån en bred teoribas, inom områdena valprocess och motivering, begränsande zoner, och valteori. Resultaten av intervjuerna visar att eleverna i första hand väljer program baserat på vilka ämnen de är mest intresserade av, där eleverna på NA föredrar biologi och eleverna på TE föredrar teknik. Studien visar emellertid också att det finns skillnader mellan personligheten hos de elever som väljer de två programmen. Studien pekar på att elever som väljer NA generellt sett är bestämda i sitt val, de överväger endast i låg grad andra alternativ och bedömdes vara socialt starkare. Eleverna som väljer TE är, generellt, mer analyserande i sitt val och har tänkt igenom sitt val grundligt men bedömdes vara mindre socialt starka. / This study was motivated by both observations in upper secondary school classes in the Swedish programs natural science programme (NA) and technology programme (TE), where unexpected and unexplained differences between the groups of students were seen, and by differences found in statistics covering these two programs. The gender distribution is the most pronounced difference, where this is about equal in NA but with a significant male overrepresentation in TE, but there are differences also in cultural and educational backgrounds among the two groups of students. It is obvious that these differences do not occur during education in upper secondary school but is established at the point when the students choose their program. The purpose of this study is therefore to investigate the causes and rationale for why students choose as they do, among these two programs. The scientific questions formed are 'On what are the students choice of NA/TE based?', 'What attitude do students have toward the programs when they choose?' and 'Are there any differences in how students at the two programs make and motivate their decisions?'. These questions are investigated through an interview study where some students who had just started at their upper secondary studies were asked to recount their experience from choosing program. The interviews were conducted during the first two weeks after the start of the semester and included five students from NA and six students from TE. The students were interviewed individually, each for about half an hour, according to a semi-structured scheme. The interviews were split into two parts, where the first focused on their choice and their selected program and the second brought up the program which was not selected. The interviews were analyzed according to several scientific theories, in the areas of processes and motifs, comfort zones and choice theory. The results of the interviews indicate that the students primarily choose programs based on the subjects they are most interested in, where the students at NA prefer biology and the students at TE prefer technology. However, the study also shows that there are differences between the personalities of the students who choose the two programs. The study shows that, in general, NA students are determined in their choice, they only make a limited consideration of other options and are considered to be socially stronger. The students at TE are more analytical in their selection and have thought their choices through thoroughly but were considered to be less socially competent.

Ingenjörsutbildningar i Sverige har på ungefär hundra år gått från att enbart ta in män till en andel av 36 procent kvinnliga studenter. Även om en jämställd könsfördelning går framåt är andelen kvinnor på vissa program så låg som 16 procent. Den största rekryteringsbasen till ingenjörsutbildningar är gymnasieskolans Naturvetenskapsprogram (NV) och Teknik-program (TE). Grundad teori (GT) användes som metodansats när kvinnliga elever på NV och TE intervjuades för att undersöka vad de upptas av när de står inför sina studieval. Ett brett spektrum av anledningar som kan sammanfattas i kärnkategorin Beslutsgrund visade att eleverna vägde in bland annat arbetsmarknad, behörighet till universitet och högskola, en utbildnings rankning, förväntad social tillhörighet, den upplevda självförmågan, sina betyg, ett undvikande av ett skolämne de inte gillade, om en utbildning leder till den karriär de vill ha, arbetsbelastning samt arbetsbelastning i relation till behörighet. Studien visade också att metodansatsen GT kan användas i ett examensarbete och att det finns utmaningar och möjligheter med denna kombination. / Education in engineering sciences in Sweden have for the past hundred years gone from solely recruiting men to a 36 percentage of female students. Even though the number of women is progressing in some fields, other fields still have as low proportion as 16 percent. The largest base for recruiting engineering students is the Swedish gymnasium programs in Sciences (NV) and in Technology (TE). The research method grounded theory (GT) was used when female students in NV and TE were interviewed to investigate the main concern of these students making choices about present and future studies. A broad spectrum of reasons, summarized in the core category Reasons for Decision (Beslutsgrund), showed that the students took into consideration the labour market, eligibility to university, the ranking of an education, expectations for social belonging, self-efficacy, grades, avoidance of a school subject, if the education led to the desired career, work load and work load in relation to eligibility. The execution of GT showed that this method could be used within the frame of a master thesis and that there are challenges and advantages in the combination.

Teknikämnet har sedan det införlivades i gymnasiet på 1960-talet breddats innehållsmässigt. Från att ha varit fokuserat på främst konstruktion och tillverkning till att innefatta snabbtväxande och betydelsefulla områden som exempelvis energi- och informationsteknik samtidigt som aspekter kring hur teknik påverkar och samverkar med människan och samhället har lagts till. Kursen Teknik 1, fick sin nuvarande utformning i samband med läroplansomarbetningen 2011. Kursen är på 150 poäng, vilket motsvarar 150 timmar eller 7,5 veckas heltidsstudier och läses av samtliga elever på gymnasiets teknikprogram oavsett inriktning. Teknik 1 är med andra ord en omfattande kurs både sett till innehåll och till allokerad undervisningstid för de gymnasieelever som aktivt valt en utbildning inom området. Denna studie undersöker hur ämnesplan, läromedel och undervisande tekniklärare uttrycker sig om kursen Teknik 1. Hur ser de som står kursen närmast på dess syfte? Vad är kursens kärna? Hur talas det om Teknik 1? Analysen är gjord med en diskursiv ansats utifrån de didaktiska frågorna varför, vad och hur. Resultatet visar på såväl samstämmighet mellan olika aktörer som uppenbara skillnader och det faktum att det råder diversitet inom en grupp som besitter en likvärdig position utifrån hur de kan påverka kursens utformning. Det råder exempelvis enighet bland de tillfrågade aktörerna att Teknik 1 är en kurs som skall vara tekniskt allmänbildande och locka gymnasieelever till fortsatta studier inom teknikämnet och i förlängningen en teknisk yrkesbana. Kursens syfte att vara en tydlig ambassadör för hållbar utveckling, vilket statueras i ämnesplanen, fullföljs inte med samma kraft i den vanligaste förkommande läroboken för kursen. Det nämns bland lärarna, men har inte heller här den framtoning som styrdokumenten vill göra gällande. Läromedlet har ett större historisk perspektiv på kursen än övriga aktörer. De undervisande lärarna ser kursens bredd och tolkningsutrymme som en tillgång och en svårighet; det ger generösa möjligheter för egna initiativ samtidigt som det krävs erfarenhet och teknisk bredd hos den utövande läraren. I dagsläget upplevs det inte finnas något läromedel som täcker kursens innehåll på ett tillfredsställande sätt, vilket återigen ställer höga krav på den som undervisar. Teknikutvecklingsprocessen är ett centralt innehåll som genomgånede betonas av alla aktörer, vilket även förespråkas internationellt. Kursen har en ämnesöverskridande karaktär och samarbeten med andra ämneslärare görs liksom att arbeta fram en bra blandning mellan teoretiska och praktiska moment i undervisningen. Utformningen begränsas till viss del av tillgängliga resurser, men även här ligger ett stort ansvar på den undervisande lärarens kreativitet och kompetens. / The school subject Technology has since it became a part of the common upper secondaryschool in the 1960s broadened its content. From being a subject focused on technical design and manufacturing to include quickly growing areas like energy and information technology as well as aspects of how technology affect and cooperate with the human being and the society. The course Teknik 1 got its current form in 2011 when a new and broadly reworked curriculum was introduced. The course is worth 150 points, which corresponds to 150 hours of lectures or 7,5 weeks of fulltime studies. The course is compulsory for all students who have chosen the Technology program independent of stream. Teknik 1 is in other words a major course both in regards of content and allocated lecture time for students who have actively chosen this path. This study investigates how the curriculum, a commonly used teaching material as well as practicing technology teachers express themselves about the course Teknik 1. How do the involved actors closest to the course look at its purpose? What is the core of the course? How do they speak about Teknik 1? The analysis is made with a discursive approach based on the central didactic questions why, what and how. The result shows coherence between different actors as well as obvious differences. It also shows diversity within a group of individuals that are in the same position to affect the design of the course. Unity is for example shown between all actors involved when it comes to the fact that Teknik 1 shall give a good general education within the technical field as well as inspire to future studies and a working career related to technology. The purpose to push sustainable development forward is clearly written in the curriculum, but is not pushed to any greater extent in teaching materials nor by the practicing teachers. The teaching material has a more dominated historic perspective of the course compared to the other actors. The teachers see the width of the described content of the course in combination with the room of interpretation as an asset as well as an obstacle; it gives generous possibilities for own initiatives at the same time as it demands the teacher to possess relevant experience as well as broad and deep technical knowledge. Today the teachers cannot find a teaching material that covers the content of the course in a satisfying way, which again demands high personal skills realising the course in the classroom. The process for technical development is emphasized by all actors just like international forces favour this content. The course has a character of being cross-disciplinary and cooperation with colleagues teaching other subjects is practised. There is also an aim to find a good balance between theoretical and practical elements within the course. The teaching activities are limited by the available resources, however also here a great portion of responsibility is given to the practising teachers’ creativity and competence.

Programmering och datalogiskt tänkande införs i allt fler länders läroplaner. I svensk grundskola skall eleverna få lära sig visuell programmering och datalogiskt tänkande men det är inte tydligt inskrivet att de ska få lära sig textbaserad programmering (Skolverket, 2021a). I denna studie har undersökts vad som motiverat elever på Teknikprogrammets inriktning Informations- och medieteknik (TEINF) att välja inriktningen samt vad deras förväntningar är på programmeringsundervisningen. Studien har använt sex semistrukturerade intervjuer med elever på första året på TEINF där det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Fyra teman och fyra subteman identifierades inom vad som motiverat eleverna att söka TEINF och ett temarörande förväntningarna på programmeringsundervisningen. De teman som hittades fick namnen En lysande framtid, Teknik i vardagskontexten, Den sociala aspekten och Autentisk programmering. Eleverna har växt upp omgivna av datorer och använt sig av dem på ett lustfyllt sätt för att spela datorspel och konsumera streamad video. Vidare har de någon i familjen, förälder eller syskon, som arbetar inom teknik eller har en teknisk hobby. Eleverna är också företrädesvis unga män med en mycket positiv bild av en växande IT-bransch och deras egen möjlighet att få trygga, välbetalda, anställningar om de skaffar sig programmeringskunskaper. Några elever framhåller sociala aspekter på sitt gymnasieval, de hoppas kunna hitta nya vänner med liknande intressen. Två av de intervjuade eleverna hade erhållit erfarenheter av att skriva programkod i grundskolan, övriga elevers erfarenheter av programmering begränsades till visuell programmering. Alla elevers förväntan på programmeringen i gymnasieskolan var att de skulle få skriva programkod och de gav uttryck för att skrivande av programkod var mer autentiskt än visuell programmering. / More and more countries are including computational thinking and programming in their curriculums. In Swedish compulsory school students are supposed to learn visual programming and computational thinking but textual programming is not explicitly in the curriculum (Skolverket, 2021a). This study seeks to find out what motivates students to apply for the technology program, with Information and media technology focus, in upper secondary school (TEINF) and what they expect from programming courses. The study uses semistructured interviews with six students attending the first year of TEINF. The interviews were analyzed using thematic analysis. Four main themes and four sub themes were found. Three of the main themes were about what motivated the students to apply for the program and one theme was about expectations about programming education. The themes found were A bright future, Everyday technology, The social aspect and Authentic programming. The students have been surrounded by computers and used them for entertainment mostly for playing games and consuming streamed video. They also have a family member, a parent or sibling, with awork within technology or a hobby that would be categorized as technological. The students are mostly young men with a very positive view of a booming IT industry and they are convinced that programming skills will help them land good, well paid, jobs. A pair of students emphasizes socialaspects when interviewed about motivation to apply for the program. They hoped to make new friends with similar interests. Two of the students had been introduced to textual programming in compulsory school. The other students' programming experience was limited to visual programming. All students expected to be taught to write programming code and thought of textual programming as more authentic than visual programming.

Under 1990-talet uppmärksammade politiker och tekniskt näringsliv att antaletelever på teknisk gymnasieutbildning hade minskat kraftigt. Detta befarades kunna leda till brist på utbildade tekniker och ingenjörer och i förlängningen äventyra landets ekonomi. För att åter öka elevantalet inom teknisk gymnasieutbildning infördes höstterminen 2000 det nya Teknikprogrammet. I denna avhandling analyseras tankarna bakom Teknikprogrammet och hur detkom att utformas på tre olika samhälleliga nivåer. Avhandlingen undersöker hur teknikprogrammets syfte och innehåll förändrades från det politiska initiativet via Skolverkets operationalisering till hur programmet tolkats av lärare på skolnivå. I fokus för analysen står frågor om vad teknisk utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas för att kunna locka fler flickor till tekniken. Detta var nämligen en central tanke bakom reformen. Med hjälp av analys av utredningsmaterial, regeringsbeslut och dokument från Skolverket samt intervjuer av lärare från två gymnasieskolor, diskuteras i avhandlingen hur relationen mellan genus och teknik förstås och uttrycks på de olika nivåerna och vad det innebär för hur man ser på den tekniska utbildningens karaktär. Avhandlingen visar att en traditionellt tudelad bild av pojkar och flickor och deras respektive intressen dominerar berättelserna på den politiska nivån och skolverksnivån, men att en mer differentierad syn på genus framträder på skolnivån. Teoretiska begrepp, som gränsarbete och översättningar används för att visa på de komplexa översättningar av intentioner och perspektiv som sker inom och mellan nivåerna. Genus och teknik samkonstrueras på olika sätt på de olika nivåerna. / During the 1990s a drastic decline occurred in the numberof students at the technology orientation of Swedish upper secondary school. Politicians and representatives of industry reacted strongly and feared a potential lack of technicians and engineers, something which in the long run would threaten economic growth. A new Technology programme was therefore introduced in 2000 to increase the number of students oriented towards a technical education in upper secondary school. This thesis analyses the thoughts behind the Technology programme, and how it was framed as different stories of technology, gender and education at three different levels of society. It examines how the aims and contents of the Technology programme were translated and transformed from the political initiative to the operationalisation of the Swedish National Agency for Education, and finally in the teachers’ interpretations of the programme at the school level. In focus are issues of what kind of technology was relevant within a technical education, and how it should be framed and taught, in order to attract more girls to technology. This was one of the central objectives of the reform. With the help of documentary analysis and interviews with teachers in two upper secondary schools, the thesis discusses how relations between gender and technology were understood and constructed at the three different levels, and what this implied for how the character of the technology programme was interpreted. The dissertation shows that a traditional, dichotomized understanding of boys and girls and their respective interests dominates the stories given at the political level and the level of the Swedish National Agency for Education. At the school level, however, a more differentiated view on gender appears. Using the concepts of boundary work and translation, the analysis shows that complex transformations of intentions and perspectives took place between and within the different levels. Gender and technology were co-constructed in different ways at the different levels.

Denna undersökning syftar till att se vilka anledningar som finns till kvinnliga elevers val, eller snarare bortval av utbildning inom teknik, och vad som kan vara de bakomliggande faktorerna som bidrar till eller avgör att få kvinnliga elever väljer teknikprogrammet. Utbildningsvägar med tekniska inriktningar lockar fortfarande endast ett fåtal kvinnliga elever. Kvinnliga elever som går på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har tillfrågats om vilka faktorer som påverkade dem vid deras gymnasieval. Studien har genomförts på tre gymnasieskolor inom Stockholms län (två kommunala skolor från olika kommuner och en fristående skola). Metoderna för studien var enkätundersökning till lärarna, gruppintervju med eleverna och enkätundersökning med frågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Studien visar att hierarkiska strukturer i kulturella koder för programmen var framstående, såsom hur könsfördelningen ser ut på programmen. De kvinnliga eleverna på teknikprogrammet anser att öppet hus och föräldrarnas åsikter har påverkat deras val av teknikprogrammet. Teknikintresset har även visat sig avgörande liksom innehållsmässiga faktorer i högstadiets teknikundervisning, vilket har medfört att eleverna väljer bort teknikprogrammet. Studien påvisar ett troligt samband mellan lågt självförtroende inom teknik och de kvinnliga elevernas gymnasieval, eftersom de saknar tillit till sin egen förmåga inom teknik och anser att de saknar kunskap om vad teknik är. Av studien framkommer möjliga metoder för att utöka antalet kvinnliga elever på teknikprogrammet anordnande av öppet hus och förändring av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att betona kvinnliga förebilder inom teknik. En annan möjlig väg till att minska segregerade gymnasieval till teknikprogrammet är att skapa nya inriktningar som passar kvinnliga elever på teknikprogrammet. / This survey aims to identify the reasons for female students' choices, or rather discontinuation of education in technology, and what are the main reasons affecting them in their selection that contribute to make female students choose or not choose the technology program in the upper secondary school selection process. Educational pathways with technical focus still attract only a few female students. The female students who are currently studying the technology program and the science program have been asked about the factors that influenced them in the upper secondary school choice process. The study has been conducted at three secondary schools in Stockholm county (two municipal schools from different municipalities and one free school). The methods of the study were a web questionnaire questions to the teachers, group interviews with the students and a web questionnaire questions to female students on the technology program and science program. The study shows that hierarchical structures in cultural codes for the programs were prominent, such as how gender distribution looks like at programs. The female students at the technology program consider that open-houses and parents' opinions have heavily in their decision process. Technical interest has also been crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education, and thus students opt out the technology program. The survey shows the low ability beliefs have strong connection with female students' choices for their future education because they do not belief in their own ability in technology and they consider that they have lack knowledge about what technology is.  Conclusion could be made that possible ways for increase the number of female students in the technology program through the open house, and the change of the cultural code of the technology program by emphasizing female role-models in technology world. Another possible way to avoid segregated upper secondary school program choices could create new specializations in the technology program to attract female students.

In Sweden upper secondary school education is organised in programmes. One of these programmes is the Technology programme that covers five orientations, one of which is Design and Product Development. This thesis is based on the idea that a clearer link between upper secondary school and the demands of professional life in the area of product development is beneficial to both students and industry. Product development is performed in cross-functional teams were understanding of others competences is important. It is therefore argued that, in order to enhance both teaching and learning, interdisciplinary considerations need to be explored. In this thesis, we turn to engineers and industrial designers. The aim of the present study is to get professional actors’ views on knowledge and skills needed within the field of design and product development and to examine whether there are key areas that facilitate an interdisciplinary approach suitable to focus on for educational purpose. As artefacts play a central role in product development the informants’ views on different products/artefacts are also examined. This reasoning results in an a two-part overall research question (a) What thoughts do professional engineers and industrial designers express regarding necessary knowledge and skills, and (b) what relevance does this have for upper secondary school teaching of product development? This overall research question is examined through two sub- studies, both performed at the same time, one conducted as a semi- structured interview and the other using the repertory grid technique. Twelve engineers and industrial designers are interviewed. The first study examines the informants’ thoughts on knowledge and skills required in their work. The same informants’ interpretations and valuations of artefacts are examined in the second sub-study. In sub-study 1 two topics of significance to the informants are identified. These topics are: [1] To act within the team (Figure 4). The ability to navigate and position oneself within a team is, according to the interviewees, a necessary skill in design and product development work. Its character can be described as including specific vocational knowledge and skills as well as issues of general and interdisciplinary nature as collaborating, compromising, communicating, and leadership. The second topic [2], to CAD (Figure 4) includes both skills with CAD software and the ability to understand relationships between a CAD model on screen and the final product. The third topic [3] - a valuation of artefacts - is the outcome of sub- study 2 (Figure 4). This topic was found interesting and further analysed, resulting in the development of a comparison procedure. The result demonstrates how the interviewees interpret and discuss artefacts’ functionality linked to cultural values. These three topics are found to be relevant for technology education at upper secondary school level geared towards design and product development to explore. To act within the team can inspire the development of activities in which project and teamwork are in focus. The purpose of the CAD model in product development is to visualise a product that does not yet exist. To CAD highlights the complexity of this visualisation ability. In the educational context the students can train this ability by developing digital models into physical models or prototypes. Valuations of artefacts, the interviewees associate artefacts’ functionality with certain characteristics. In education students should learn that we are not neutral in our relations to products and other artefacts. In conclusion, a need for teachers to discuss artefacts from different perspectives such as sustainability, usability, identity and so on is also pointed out. / <p>QC 20150212</p>

Rapporten baseras på en empirisk studie och en litteraturstudie. Syftet är att belysa några av de anledningar till att flickor och kvinnor utesluter tekniken och i synnerhet väljer bort den vid gymnasievalet. Vad påverkar de kvinnliga eleverna i deras val respektive bortval av teknikprogrammet? Denna studie söker elevperspektivet hos gymnasieungdomar som utfrågas om deras genomgångna gymnasieval och vilka faktorer som påverkade dem. Därigenom erhålls ett resultat i en avvikande synvinel till skillnad från studier där ungdomar utfrågas innan eller i samband med gymnasievalet i årskurs 9, i och med att gymnasieungdomarna är något mer mogna till reflektion över sina anledningar samt att de har mer insikt samtidigt som de har gymnasievalet i närbelägen dåtid. Den empiriska studien har utförts på en stor gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Metoden för den empiriska studien var intervju och enkätfrågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet samt lärare som undervisar dessa. Studien påvisar att de kvinnliga eleverna anser att existerandet av de mjukare inriktningarna på teknikprogrammet (exempelvis Design- och produktutveckling), öppet hus samt föräldrarnas åsikt utgör en stark påverkan på deras val av Teknikprogrammet. I nära samverkan med litteraturen gick dessa områden att sammanfoga till några koncilianta sammanhörande gebit. Hierarkiska strukturer i kulturella koder för de olika programmen var framstående. Återgivningen av tekniskt intresse tolkades också ha en avgörande betydelse liksom innehållsmässiga faktorer i teknikundervisningen på högstadiet. Även föräldrarnas direkta eller indirekta åsikt tros spela in. Studien påvisade ett troligt samband mellan föräldrars utbildning samt yrkesval och de kvinnliga elevernas gymnasieval. Av studien framkommer att eventuellt möjliga vägar till att undvika segregerade gymnasieval till teknikprogrammet exempelvis är att utöka antalet mjuka inriktningar på teknikprogrammet, fortsätta att medvetet arbeta för fler kvinnliga elever på teknikprogrammet på det öppna huset samt att försöka att medvetet skynda på förändringen av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att bland annat föra fram och trycka på kvinnliga förebilder inom teknik, både moderna och historiska. / The report is based on both a survey and a literature study. The purpose is to highlight the reasons why girls and women exclude technology as such and, in particular, why they opt it out in the upper secondary school selection process. What do the female students consider to be the main reasons affecting them in their selection and discontinuation of the technology programs? This study searches for the pupil perspective of upper secondary school students. This gives a deviating result as opposed to studies that are conducted with pupiles in lower grades. The survey was conducted at a major secondary school in one of Sweden's metropolitan regions. The method of the survey was interviews and a web questionnaire addressing female students on the technology program and the science program as well as teachers who teach them both. The study shows that the existence of the softer specializations of the technology program (such as design and production development), open-houses and the parents' opinion weighed heavily in their decision process. In close collaboration with the literature, these areas joined up to some conciliatory related fields. Hierarchical structures in cultural codes for the various programs were prominent. The interpretation of the term technical interest was also crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education. Even the parents' direct –as well as indirect opinions are important. The survey shows that parents' education and their existing career choices have strong connection with female students' choices for their future education. Conclusion could be made that possible ways to avoid segregated upper secondary school program choices could include setting up an increased number of "soft" specializations in the technology program, active work to attract female students during technology programs’ open-houses and speeding up change of the technology program cultural codes by, among other things, emphasizing the importance of both established and new female role-models in the technology world.