The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

The 3rd of April 2022, after Russian troops withdrew from the town of Bucha in Ukraine after a month of occupation. In the light of the retreat the world was shocked by the pictures that came from the war-torn town where dozens of dead civilians were laying on the streets with their hands tied behind their backs and bullet wounds in their heads. This study will discuss and analyse how the newspapers Dagens Nyheter (DN, Sweden) and New York Times (NYT, USA) framed the massacre in their respective outlets through a thematic analysis of 42 articles published between April 3rd and 30th, 2022, the study identified similarities and differences in how the newspapers reported on the events in Bucha. One of the major differences between the two newspapers was their focus on the victims versus the perpetrator. While NYT directed great focus on who was responsible for the killing of the civilians in Bucha, DN gave a greater focus on the victims themselves. Additionally, the study found that NYT depicted Europe as fragmented in the political spectrum, including what sanctions to apply and what the next move should be regarding Russia and the events in Bucha. In contrast, DN did not show the fragmented Europe as NYT did. Despite these differences, the two newspapers were overall quite similar in their reporting on the events in Bucha. However, the study's results highlighted the impact of the newspapers' geographical and cultural positions on their tone and framing of the news. This emphasized the importance of understanding how different western news outlets operate in relation to their respective countries' standards of journalism. In conclusion, the study revealed how newspapers can report on the same event in different ways based on their geographical and cultural positions. While the overall reporting on the events in Bucha was similar between DN and NYT, there were differences in tone and framing that shed light on the newspapers' perspectives and priorities.

Ändringar i nya läroplanen lgr 22 kan ställa nya krav på sexualundervisningen och lärare i Sverige. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur lärare talar och tänker kring sexualundervisningen i relation till den nya benämningen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet uppfylldes genom att utföra intervjuer med verksamma lärare från olika kommuner i Stockholm och Uppsala. Vidare ämnar studien undersöka lärares arbetssätt och potentiella utmaningar. Studien besvarar hur lärare har arbetat med ämnesområdet sex och samlevnad samt hur de planerar att arbeta med det framtida ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. I sammanställningen av resultaten har vi utgått från en tematisk analys där respondenternas svar delades in i tre olika teman: varierande arbetssätt, ändringar i lgr 22 och utmaningar. Resultatet visade att lärarna har arbetat och planerar att arbeta på ett varierande arbetssätt. Lärarna upplever ändringarna i lgr 22 som tydligare än tidigare och ställer sig positiva till förändringen. Slutligen beskriver alla medverkande lärare i studien att de har stött på utmaningar i form av tillgängliga resurser, vägledning och användningen av korrekta begrepp i undervisningen som inkluderar alla elever. Lärarna förväntar sig att möta på ytterligare utmaningar i kommande undervisning i form av kritik av vårdnadshavare eller kollegor och planerar att bemöta dessa genom att utgå från läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling.

I början av 2023 presenterade det statligt ägda bolaget LKAB att de har hittat den största källan av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Detta är av stor betydelse för den gröna omställningen och kan minska Europas beroende av Kina, som idag har ett nästan monopol på marknaden för dessa metaller. Samtidigt skulle LKAB:s planerade gruvanläggning hota att klyva Gabna samebys renbetesmarker itu och därmed äventyra deras kultur och sätt att leva, vilket givit upphov till en medial konflikt. Syftet med denna studie är att analysera hur LKAB och Gabna sameby använt sig av inramningar i samband med konflikten. För att uppnå syftet har en tematisk analys utförts på mediamaterial som framkommit sedan LKAB:s utannonsering av fyndet. Utifrån den tematiska analysen kunde det fastslås att LKAB använder sig probleminramningar, diagnostiska inramningar och lösningsinramningar. Gabna sameby använde sig, å sin sida, av probleminramningar, diagnostiska inramningar, moraliska inramningar och lösningsinramningar.

I juni 2019 lagstadgades Läsa-skriva-räknagarantin som enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska ge elever rätt till tidigt stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna kvalitativa studie undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer hur åtta skolor i tre kommuner organiserar arbetet efter genomfört kartläggningsarbete med Hitta språket i förskoleklass och Nationellt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Informanterna är förskollärare, lärare i årskurs 1 och 2, speciallärare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Inledningen förklarar Läsa-skriva-räknagarantin ur Skolverkets förklaringsmodell och leder fram till syfte och frågeställningar. I bakgrunden ges läsaren en beskrivning om varför Läsa-skriva-räknagarantin tillkommit. Det teoretiska ramverket låter läsaren se att studiens teoretiska ansats är kvalitativ och studien belyses genom ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000 och Vygotskij, 1995) samt genom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020). Metoddelen klargör hur datainsamlingen gått till och vilka urval som gjorts inför intervjuerna. Här presenteras också skolor och informanter samt visas hur den tematiska analysen och de etiska övervägandena format studien. Resultatet av studien visar att det i första hand är förskollärare som genomför kartläggningen i sin klass medan lärare i årskurs 1 får någon form av stöd med genomförandet av speciallärare. Efter bedömning av Hitta språket och Bedömningsstödet i samråd med speciallärare ser stödinsatserna olika ut. På organisationsnivå omnämns pedagogiska forum där speciallärare medverkar. På gruppnivå utgör resultatet grund för planering av anpassningar i klassrumsundervisningen både i förskoleklass och årskurs 1. Speciallärare engageras oftast på individnivå från och med vårterminen i förskoleklass och i årskurs 1. Uppföljning sker systematiskt och skolorna är på väg mot ett större kunskapsfokus i samband med överlämning mellan förskoleklass och årskurs 1. Studiens åtta skolor tar hjälp och stöd av Skolverkets Läsa-skriva-räknagaranti i elevbedömningen vilket visar att en större medvetenhet i skolorna än tidigare genomlysning från Skolinspektionen (2022). Studien visar en likvärdighet i analys- och bedömningskunskaper om Läsa-skriva-räknagarantin oavsett vilken skola eller kommun som eleverna tillhör.  Nyckelord:Läsa-skriva-räknagaranti, sociokulturellt perspektiv, intervjustudie, tematisk analys

Abstract: Den föreliggande studien hade som syfte att undersöka hur psykoterapeuter i Sverigeupplevde medveten närvaro - sk. mindfulness - som en effektiv behandlingsmetod inomKBT, samt hur dessa upplevelser sammanföll med tidigare empiri om metodenseffektivitet i kliniska sammanhang. En kvalitativ forskningsdesign valdes där sjulegitimerade psykoterapeuter intervjuades och datan analyserades med en induktivtematisk analys. Fem teman identifierades: lämplighet, anpassning till patienten, KBTutan mindfulness, samt positiva respektive negativa aspekter, med en till två kategoriervardera. Resultaten pekade på att mindfulness kunde vara ett effektivtbehandlingskomplement inom traditionell KBT då metoden hade större fokus ochkunde sedermera tillämpas inom så gott som alla psykiska diagnoser. Terapeuternaupplevde att medveten närvaro var ett hjälpsamt verktyg för samtliga besvär med tankaroch känslor, oavsett om det fanns en psykisk diagnos eller inte. Detta skulle såledeskunna göra mindfulness till en effektiv behandlingsmetod både inom kliniska ochvardagliga miljöer för att motverka utbredningen av psykisk ohälsa i världen.

Forskning kring ämnen rörande viktiga ledaregenskaper för främjandet av en god arbetsmiljö saknar ofta olika perspektiv. Detta är en kunskapslucka som denna studie strävar efter att fylla genom att lyfta anställdas såväl som chefers perspektiv. Studiens syfte är att undersöka vilka ledaregenskaper chefer och anställda anser är viktiga för att främja en god arbetsmiljö. Ett handplockat urval av fem anställda och fem chefer gjordes. Studiens datainsamling bestod av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan utifrån en tematisk analys. Analysen visade sju viktiga ledaregenskaper för en chef att besitta för att främja en god arbetsmiljö (1) empatisk (2) förtroendeingivande (3) tydlig med god kommunikationsförmåga (4) hänsynsfull (5) autentisk (6) inspirerande med stort människointresse och (7) ansvarstagande. Studien kan bidra till ökad medvetenhet kring vilka ledaregenskaper som gynnar en god arbetsmiljö. Exempelvis skulle studiens resultat vara ett bra underlag för rekryterare som arbetar med chefsrekryteringar, framförallt i samband med personlighetstester som utförs av kandidater som söker olika chefspositioner.

I denna studie undersöker vi hur individer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland beskriver och förstår digitalisering av kulturarv i jämförelse med vad som står om digitalisering av kulturarv i Hallands fyra befintliga kulturplaner. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga personer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland. Därefter gjordes en tematisk analys av transkriberingarna och Hallands befintliga kulturplaner. Den tematiska analysen resulterade i sex teman, förståelse för kulturarv, förståelse för digitalisering, förståelse kring digitalisering av kulturarv, tillgänglighet, relationen till den fysiska platsen och kunskap & ansvar. Genom dessa teman visade resultatet på att det finns kopplingar mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner. Dessa teman representerar de kopplingar som vi anser finns mellan intervjupersonernas svar och Hallands kulturplaner. Tillgänglighet var den främsta gemensamma kopplingen mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner, eftersom både respondenterna och kulturplanerna betonar tillgänglighet i relation till de andra av våra framtagna teman och benämns mest.

Denna studies syfte är att undersöka hur döden och livet efter döden skildras i ett antal barnböcker för att kunna föra en didaktisk diskussion om böckernas didaktiska potential för arbete med värdegrundsfrågor kopplat till ämnet döden. Böckerna som undersöks är Allrakäraste Syster, Mio, min Mio, Sunnanäng och Bröderna Lejonhjärta skrivna av Astrid Lindgren.  Tidigare forskning inom området visar att skönlitteratur kan vara ett fruktbart verktyg för att behandla svåra ämnen som döden, och att skönlitteraturens didaktiska potential delvis beror på textens faktiska innehåll men även på vad man gör med texten. Forskningen visar också att det är av stor vikt att ta upp ämnet döden med barn eftersom de, likt vuxna, också tänker, tycker och känner kring detta ämne.   Undersökningen av böckerna gjordes genom en tematisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten närläsning, och resultatet av denna analys diskuteras didaktiskt utifrån de teoretiska utgångspunkterna erfarenhetspedagogik och didaktisk potential. Den tematiska analysen genererade sex olika teman som visar vilka olika aspekter av döden och livet efter döden som skildras i böckerna. Det är dessa teman, och de koder och textstycken som de är uppbyggda av, som ligger till grund för besvarandet av studiens två första frågeställningar. Den tredje frågeställningen besvaras i den didaktiska diskussionen.  En slutsats som kan dras av den genomförda analysen och didaktiska diskussionen är att en varierad bild av döden och livet efter döden skildras i böckerna. Dessa skildringar kan anses ge upphov till en didaktisk potential, men att denna didaktiska potential först realiseras genom ett väl genomtänkt arbete med böckerna.

Patienters upplevelser av behandling är ett outforskat område och kvalitativ metod kan vara användbart för att nå en fördjupad förståelse för subjektiva upplevelser och förändringsprocesser i psykologisk behandling. Samsjuklighet mellan social ångest och insomni är relativt vanligt och kan ha implikationer för behandlingsutfall, men behandling av samsjukliga tillstånd är tämligen outforskat. Kognitiv beteendeterapi för tillstånden var för sig har visat sig ha god effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter beskriver sina upplevelser av att ha gått i KBT för social ångest och insomni genom två behandlingssekvenser i följd, en för vardera tillstånd. Insamlad intervjudata från sju deltagare som genomgått behandling analyserades kvalitativt genom tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman: Innehållsrik behandling, Samarbete och stöd, Krävande, men värt det samt Förändring i mitt liv. Dessa sammanfattas i ett kärntema: Innehållsrik och tuff behandling med resultat som var mödan värt. Resultatet tyder på att behandlingarna upplevts som hjälpsamma och samtidigt utmanande. Att hitta nya hjälpsamma sätt att hantera sina besvär, att utveckla ett nytt förhållningssätt till sig själv och svårigheterna samt stöd och hjälp från psykologen upplevdes vara en bidragande orsak till förbättring. Kliniska rekommendationer diskuteras. Studien bidrar med kunskap om hur patienter upplever psykologisk behandling.