Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats. Analysen har genomförts med Hopperstads (2010) analyskategorier för barnteckningar – inspirerande av Kress och van Leeuwens (2006) funktionella semiotiska grammatik – samt de av Norman (2012) beskrivna relationerna mellan illustrationer och skrift. I studiens resultat introduceras tre nya interpersonella uttryckskategorier: Inbjudande, konceptuell och hindrande. Utifrån identifierade uttryckskombinationer och teckningarnas relation till skriften identifieras sedan åtta tecknarpositioner och ytterligare två tilläggspositioner bland de analyserade elevtexterna: presenterande, kontaktförmedlande (relationsstärkande), kontakthindrande (relationshotande), försäkrande-betryggande, lockande, berättande, beskrivande samt skriftorienterad tecknarposition. Diskussionen pekar på multimodalitetens betydelse för kategorisering av semiotiska uttryck samt tecknarpositioneringens relevans för textrörelsebegreppet. Vidare diskuteras resultaten i termer av coding orientations och egen röst, och att elevernas textmässiga förebilder påverkar vilka tecknarpositioner de intar. Dessutom argumenteras för att tecknarpositionerna kan utgöra ett verktyg i explicit literacyundervisning, som främjar elevers metakognitiva textmedvetenhet. Avslutningsvis diskuteras behovet av ytterligare studier av tecknarpositionering.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: “Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?” samt “Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr?”. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av en diskursanalys där vi även utgått från ett genusperspektiv samt Foucaults maktperspektiv. För att knyta an mediers påverkan på skolämnet Idrott och hälsa har vi utgått från ramfaktorteorin. Vårt material innefattar 200 bilder hämtade från Instagram och Tumblr under en tidsperiod på fem dagar. De diskurser vi sett formas i vårt material har varit: aktivitet, arm, bröst, före-efter, helkropp med huvud, helkropp utan huvud, mage samt rygg. Inom dessa diskurser har det både funnits ett isärhållande och gemensamma ideal mellan det manliga och kvinnliga, där kvinnorna dominerade i antal. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det finns tydliga diskurser kring vad som är en hälsosam kropp och hur den ska framställas, något som kan påverka eleverna som i skolämnet Idrott och hälsa ska lära sig att kritiskt granska ideal och könsmönster.

Abstract This study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as “the new languages” that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated “an expanded text concept” in the syllabus for the Swedish language. The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept. The study is founded on interviews with five teachers, who to a greater extent integrate an expanded text concept in their teaching. In addition information about literary instruction is collected and analysed. The theoretical framework consists of theories that approach the Swedish schools discussion founded on a social and cultural context, in relation to media's effects on school. Findings indicate that the teachers based their teaching on a social and cultural context, where they promote dialogical teaching and made students' understandings the central focus. Teaching Swedish should, according to the teachers interviewed, be based on central human topics. Findings also indicate that the teachers own media habits settle the ways they integrate new media in their teaching. The teachers notice good possibilities to motivate and engage pupils by teaching on the basis of an expanded text concept. They also find that an expanded text concept works irrespective of course, age and gender. Further the teachers consider that traditional text hierarchies maintained by the school and the society are on the way to disappear. / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur gymnasielärare i svenska gör för att möta och utmana eleverna i ett vidgat textbegrepp. Det teoretiska ramverket rymmer skolans kunskapsdiskussion i relation till informationssamhällets återverkningar på skolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem gymnasielärare i svenska, som alla i hög grad arbetar med ett vidgat textbegrepp i undervisningen. Därutöver har undervisningsmaterial samlats in och analyserats. Resultatet av undersökningen visar på ett gemensamt förhållningssätt hos de intervjuade lärarna. Deras praktik genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv och en helhetssyn på lärande, där det vidgade textbegreppet är ett pedagogiskt verktyg. Vidare ser lärarna svenskämnet som ett humanistiskt bildningsämne. Det framkommer också att lärarnas egna medievanor spelar en avgörande roll för hur de arbetar med medier i undervisningen. Lärarna ser goda möjligheterna att dra nytta av den motivation och det engagemang som arbete med ett vidgat textbegrepp kan innebära, och menar att det vidgade textbegreppet fungerar på samtliga kurser i svenska samt för de flesta elever oavsett studieinriktning, ålder och kön. Lärarna ger också uttryck för att värdehierarkier kring hur man i skolan traditionellt har betraktat text är på väg att försvinna. .

No description available.

The current syllabus in the Swedish subject describes the expanded text concept where written text is to be combined with, for example, sound and images. The purpose of this study is to show the extent to which the expanded text concept is expressed in teaching material for Swedish teaching in year 6. The study is based on a quantitative method where the teaching material were examined with the help of content analysis. The result shows that most teaching materials in the Swedish subject are limited in their range of tasks where the student can express themselves with the help of multimodal text, but tasks of this kind are present. / Den nuvarande kursplanen i svenska beskriver det vidgade textbegreppet där skriven text ska kombineras med exempelvis ljud och bild. Syftet med denna studie är att visa i vilken utsträckning det vidgade textbegreppet kommer till uttryck i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6. Studien är baserad på en kvantitativ metod där läromedlen granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta läromedlen i svenska är begränsade i sitt utbud av uppgifter där eleven kan uttrycka sig med hjälp av multimodal text men att uppgifter av detta slag förekommer.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning. Ett exempel på hur lärarna använder bilder som ett stöd för språkutveckling är genom att eleverna har tillgång till bilder som ett verktyg i läs- och skrivutvecklingen. Vi lyfter även diskussioner kring bildens påverkan på elever i och utanför undervisningssammanhang. Bildens påverkan leder vidare till resonemang kring bildanalys samt bildspråk. Utifrån resultatet har vi kunnat dra slutsatsen att lärare använder bilder men många gånger är det bakomliggande syftet till varför de använder bilder oklart. Resultatet ger vid hand att lärarna skulle kunna utnyttja bildens egenskaper som språkutvecklande i större utsträckning. Exempel på pedagogiska riktningar som utnyttjar bilden som ett språkutvecklande verktyg, och som även diskuteras i uppsatsen, är Reggio Emiliapedagogiken, Kiwimetoden och Gardners utvidgade intelligensteori.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området. För att kunna nå syftet med examensarbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har totalt intervjuat tolv svensklärare på tre gymnasieskolor. Majoriteten av de intervjuade gymnasielärarna tycker att det är viktigt att arbeta med bild och medier inom ramen för svenskämnet. Vissa lärare upplever dock brister när det gäller kompetensen inom detta område. En del lärare saknar också samarbete med kollegor. Vissa lärare ser en problematik i att bild och medieämnen inte finns i så stor utsträckning på den skola de själva jobbar på. De lärare som känner till skolverkets tankar om ett vidgat textbegrepp menar att det finns svårigheter att jobba med detta på grund av alltför öppna och tolkningsbara riktlinjer.

Vi har skrivit detta arbete med syftet att ta reda på vilka attityder några lärare och elever har till olika typer av mediala texter. Metoden vi valde att använda oss av var intervjuer. De intervjuade var dels åtta elever i årskurs 4-6 och dels tre lärare som undervisade i samtliga av dessa årskurserVi kom fram till att böcker är den medieform som används mest i undervisningen men att även andra medier, speciellt film, tycks vara någonting som lärare och elever vill ha mer av i undervisningen. Dessa medier har, under undersökningens gång, visat sig användas på olika sätt och med olika syften, till exempel brukar film användas när ett nytt tema introducerades. Intervjuerna visade att samtliga informanter uppskattar en varierad medieanvändning och anser att det på olika sätt gynnar inlärningen.De slutsatser vi kunnat dra efter att ha analyserat det inspelade intervjumaterialet är att olika typer av mediala texter förvisso värderas högt av både lärare och elever, men användningen av dessa speglar inte alltid dessa värderingar. Böcker framstår som det medium som värderas högst på skolan, i varje fall av lärarna, trots den positiva syn på olika medier som dessa uppvisar. Ett medium som verkar vara i det närmsta förbisett är musik; varken lärare eller elever talar om detta i förhållande till inlärning. Den ännu ej utvecklade tekniken på den aktuella skolan framstår än så länge som ett hinder för att fullt ut kunna utnyttja det digitala mediets kapacitet. Till sist frågar vi oss om det vidgade textbegreppet kan ge upphov till förvirring just på grund av bruket av ordet text då resultatet av undersökningen gett oss anledning att fundera över detta.

Det här arbetet har främst koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn.För att komma ifrån de problem som begreppet ”ett vidgat textbegrepp” skapar har här använts ett nytt uttryck, ”kommunikativa uttryck” eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med det vidgade textbegreppet.Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken.Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser.Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna. Det innebär att man inte låter övriga kommunika-tionsuttryck få tala med sina egna förutsättningar och språk.Den andra slutsatsen är att det verkar finnas en skillnad i hur läromedelsförfattare tän-ker sig att man skall arbeta med texterna beroende på vilka elevgrupper läromedlen riktar sig till, trots att det faktiskt är samma kurs som skall ges i alla fallen. Materialet visar att det finns en övervikt av andra kommunikationsuttryck än text i läromedlet Straight Forward English 5(Harling et al, 2008) som uttryckligen riktar sig till elever som endast läser kursen Engelska A.

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gå tillväga för att göra en informationsfilm / Information about the individual program through practical and writing work