The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum. The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum. The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish. The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. / Syftet med arbetet har varit att undersöka den svenska forskningen och satsningarna kring film och cinelitteracitet i svenskämnet med utgångspunkt i kursplanen för svenska på gymnasiet. Resultaten visar att trots all forskning, nationella satsningar och skolverkets ständiga förtydligande av filmens position i svenskämnet, är visionerna om elevernas cinelitteracitet inte alls självklart i svenskämnet. Forskningen visar att det är lärarnas bristande kompetens på området och lärarutbildningens fortsatt traditionella syn på svenskämnet som är de största orsakerna bakom detta resultat. Satsningarna som presenteras i detta arbete, visar även brist på kontinuitet och skapande av tillräckliga kompetensutvecklingsmöjligheter och handfasta vägledande handböcker för att underlätta att svensklärarna kommer i takt med forskningen inom medie- och filmdidaktik.

<p>Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner’s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects. We think it is necessary to pay attention to multimedia in the future education, because of the text flow in the society. Text flow is much more than just printed letters, for example web sites with further more experiences such as pictures/paintings and music, which makes a comprehensive picture. As we see it, this conclusion has support in the theories.</p>

I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.

This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist’s theories are discussed and compared with the concluded empiric data. The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed. Only one of the included teachers has developed a conscious philosophy about texts and let her interpretation of text liberate itself from the paper format. A conclusion is that if teachers to a greater extent understood and worked with an expanded conception of text in mind, people would better handle the text flow they meet in the society in the future. / Detta arbete handlar om det vidgade textbegreppet och tar sitt avstamp i detta uttrycks användning i läroplanen. Arbetet inleds med en teoridel där några olika definitioner av text ligger till grund för resonemang om vilka faktorer som kan ha medverkat till en vidgning av begreppet. Härvid tas även andra viktiga uttryck som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet, upp. Vidare undersöks empiriskt hur begreppet tolkas, retoriskt och praktiskt, av några lärare i gymnasieskolan. Slutligen diskuteras och jämförs de refererade forskarnas teorier med de empiriska data som framkommit. Studien visar dock att det vidgade textbegreppet inte har blivit ett begrepp för de lärare som ingår i undersökningen. Endast en av lärarna har skapat sig en medveten filosofi kring texter och låtit sin texttolkning frigöra sig från pappersformatet. En konklusion är att om lärare i större utsträckning förstod och arbetade utifrån ett vidgat textbegrepp skulle människor bättre kunna handskas med det textflöde de möter i samhället.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ’text’ framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ’text’ har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag. I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk. Bilder och andra aspekter på ”text” är även en accepterad undervisningsform inom specialundervisning. I forskning och litteratur utanför förskolan och de tidigare åldrarna samt specialundervisning tycks det dock handla om ett vidgat textbegrepp till elever. I grundskolan behandlas ett vidgat textbegrepp oftast i upplysningssyfte om olika mediers påverkan på elever. Ett vidgat textbegrepp ur ett elevperspektiv, d.v.s. när elever ska visa sin kunskap verkar vara ett relativt outforskat område. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever använder text och bild när de visar sin kunskap vid ett skriftligt prov. För att ett vidgat textbegrepp ska integreras i undervisningen bör eleverna kunna använda sig av andra medier än skriftlig text när de visar sin kunskap. Ett vidgat textbegrepp bör inte enbart vara en envägskommunikation från läraren till eleven i undervisningen. En intervju med elevernas lärare samt observationer av interaktionen i klassen har därför även genomförts och undersökts i uppsatsen. Via text- och bildanalyser av sex högstadieelevers provsvar har jag tydliggjort hur ord och bild samspelar i elevernas provsvar. Undersökningen visar att elever visar sin kunskap på olika sätt när de ges möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp i andra situationer än vid inlärning. Text- och bildanalyser på elevers provsvar tydliggör kvalitéer och synliggör det utvecklingsbara istället för att fokus vid bedömning annars riskerar hamna på sådant som ska korrigeras. Ord och bild samspelar och ord och bild är betydelsefullt på olika sätt för de olika eleverna Ett vidgat textbegrepp är således väsentligt både för lärare och för elever i undervisningen.

Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande läromedel i SO-undervisningen i årskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan använda Minecraft, om det förekommer någon genusskillnad hos elever gällande motivationen att använda Minecraft som läromedel och hur frukt- och gångbar simuleringen är gällande simuleringens tillgänglighet, mekanik och innehåll. Undersökningen står på fyra ben; 1) Eget användande av Minecraft, 2) En enkätundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gällande årskurser, 3) intervjuer av elever i gällande årskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad på teorier om spelbaserat lärande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrån den nu rådande läroplanen inom SO-ämnena i årskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslår jag att det, utifrån min forskning, inte förekommer någon märkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att använda Minecraft i skolan och att själva användandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. Användandet av Minecraft bör konkret användas med tydliga mål och delmål för eleverna. Slutligen är den mest didaktiskt utformade versionen av Minecraft inte den som någon pedagog önskar använda i skolan.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar. Studien visar att det finns ett antal faktorer som lärarna och eleverna tänker på när det gäller val av film. En generell tendens i resonemangen är att filmen måste ha ett syfte och passa in i ett sammanhang. Sedan betonar särskilt eleverna att filmen måste engagera genom en tydlig handling och ett tydligt budskap. En medvetenhet om styrdokumenten är också tydlig och lärarna resonerar utifrån dessa. Studien visar även att det finns en tendens att sätta filmen i relation till skönlitteratur, vilket syns i resonemangen kring filmens funktion. De funktioner som inte sätts i förhållande till skönlitteratur är inspirerande och aktiverande, jämförande, illustrerande och informerande samt kompletterande och varierande. Funktonerna film i underhållande syfte men också film som självständigt objekt sätts dock inte i förhållande till skönlitteratur. En slutsats är att filmen skulle kunna ha nästan lika stor inlärningspotential som skönlitteratur men att det beror på hur den bearbetas. En annan slutsats är att arbete med filmens form inte prioriteras lika högt bland eleverna som bland lärarna och skulle väljas bort p.g.a. tidsbrist.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.