<p>This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One important</p><p>condition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands. To be able to interpret and analyse film is part of this media literacy. This papers result is that the majority of the selected group are showing film in their teaching, however not more than once or twice per year. The premier reason to why they are showing film is to complement their literature education and to create a foundation for discussion.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker.</p><p>Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.</p>

This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One important condition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands. To be able to interpret and analyse film is part of this media literacy. This papers result is that the majority of the selected group are showing film in their teaching, however not more than once or twice per year. The premier reason to why they are showing film is to complement their literature education and to create a foundation for discussion.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på gymnasieskolans fordonsprogram uppfattar läsning av olika texter. Vi vill undersöka vilken syn de har på sig själva som läsare. I detta sammanhang är vi också intresserade av vilken betydelse ett vidgat eller ett snävt perspektiv på text kan ha. Vi vill att olika aktörers uppfattningar ska träda fram, för att på så sätt få en nyanserad bild av elevers läsning på fordonsprogrammet. För att besvara vårt syfte använde vi oss av en kombination av metoderna enkät och parintervju. Enkäten använde vi som utgångspunkt för intervjuerna. Vi besökte tre klasser på två olika gymnasieskolor med fordonsinriktning. Vi kom fram till att eleverna inte ser sig som läsare för att de inte läser böcker, men att de läser många andra typer av text. En anledning har att göra med om man ser på textbegreppet utifrån ett snävt eller vidgat perspektiv. Utifrån ett snävt perspektiv är dessa elever inga läsare, men utifrån ett vidgat perspektiv är de det. Vi kom också fram till att bilden av dessa elever är komplex. Gruppen är heterogen och deras identitet är inte fast, utan är beroende av tid, miljö och av andras uppfattningar. Detta har betydelse för om eleverna ser sig själva som läsare eller inte.

Namn: Film i undervisning – pest eller fest? Ett elevperspektiv. Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007) Examensarbete på lärarprogrammet pedagogik B, 10p Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur två grupper med gymnasielever uppfattar att film används och har använts i undervisning under sin skoltid. För att få svaren på frågorna skapades två stycken fokusgrupper där varje grupp bestod av fyra till fem elever i årskurs två och tre på gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom från ett medieprogram och den andra från ett samhällsvetenskapligt program. Fokusgrupperna har gett svar på hur eleverna uppfattar att lärare använder sig av film i skolan. Vad som har varit bra respektive dåligt genom elevernas skolgång och hur litteraturen i bakgrundsforskning stämmer överens med elevernas åsikter. Skillnaden mellan grupperna var stor och en av grupperna hade förhållandevis enkel syn på vad som var bra film och inte, medan den andra gruppen problematiserade kraftigt och hade flera punkter på vad som behövs för att använda film i undervisning. Första gruppen kände att filmer ofta användes på fel sätt med för litet diskussioner efteråt och den andra gruppen pekade på att underhållningsvärdet i filmen var den viktigaste delen. Konklusionen är att film i undervisningen är bra och att det är ett varierande sätt att ha en lektion på, men att uppföljning på filmen är uppskattat. Även att filmens underhållningsvärde bör vara högt. elevperspektiv, fokusgrupper, film i undervisning, det utvidgade textbegreppet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i läroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i ämnet svenska för gymnasiet. De frågor jag utgått från är följande: Hur behandlas olika bildmedier, såsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i läroböckerna?I vilka sammanhang hänvisas det till bildmedier? Vilken funktion fyller bildmedier i läroböckerna? Hur kommenteras läroböckernas bilder i texten? Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frågor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som läroboken behandlar. I sekundärtexten nämns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebär att böckerna enbart innehåller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin är Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat. Här finner man filmtips eller diskussionsfrågor som kopplas till ett visst textutdrag eller tema. Trots att böckerna innehåller ett stort antal bilder finner man endast ett fåtal uppgifter där eleven uppmanas diskutera eller reflektera kring bilderna. Böckerna innehåller också uppgifter där eleverna ska producera eller använda en bild, bild och text eller bildkollage utifrån en text eller ett tema i boken. Tv- och datorspel har en nästintill obefintlig plats i böckerna. Att man i böckerna kopplar till bildmedier och på så vis försöker hitta ingångar till elevens erfarenheter ser jag som positivt. Emellertid kan man i böckerna se en tendens att bildmedierna enbart blir ett medel för att väcka ett litteraturintresse hos eleverna, i stället för att behandlas som stoff i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av konstverk inom svenskämnet. Syftet är även att ta reda på hur man kan använda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan använda konst som redskap för att utveckla språket. Nio lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkät som behandlar ämnet konstverk i svenskundervisningen. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. I uppsatsen redovisas även en läromedelsanalys. Resultaten visar att informanterna ansåg att konstverk kan motiveras i svenskundervisningen. Informanterna gav exempel på flera fördelar med att inkludera konstverk i undervisningen samt områden i svenskämnet där konstverk passar extra bra, såsom inom litteraturhistoria och i muntlig och skriftlig framställning. Resultatet visade också att det finns några läromedel som riktar sig bl.a. till svenskämnet och som utgår ifrån konstverk, dessa innehåller konkreta exempel på hur man kan arbeta med konstverken. Däremot var det få informanter som var bekanta med liknande läromedel. Några slutsatser som kan dras är att konstverk i svenskundervisningen används först och främst för att inspirera elever i olika moment. Konstverk hjälper elever att komma igång när de ska t.ex. skriva berättelser. Konstverk förkortar vägen till förståelse och kan fördjupa och förtydliga kunskaper. Dessa exempel samt fler som framkommer i uppsatsen visar att konstverk kan användas språkutvecklande och har flera användningsområden.

No description available.

Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar: Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet? Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet? Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre. Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan. Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde. De ansåg alla att det var viktigt att använda sig av alternativa former i utbildningssituationen och skulle gärna göra det mer om inte tidsbrist, kunskapsbrist och resursbrist hindrade dem. Slutsatsen blir att vi som lärare har ett stort ansvar att leva upp till det vidgade textbegreppet och med ett nyfiket, kritiskt förhållningsätt försöka skapa en bra balans mellan nya mediers intåg i skolan och traditionella undervisningsformer.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.      Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten. En av lärarna ger tydliga exempel på hur filmen kan används i relation till kursplanerna. Det handlar om att: ge eleverna redskap att bli aktiva tittar, analysera film narratologiskt och se film som en berättande text i relation till det vidgade textbegreppet.        När det gäller filmens relation till litteraturen finns en lärare i studien som betonar undervisning av skönlitterära texter framför studiet av film. För de andra två lärarna har de skönlitterära texterna ingen högre status, även om de vet att det inte alltid är så i praktiken, men i deras svenskundervisning är de skönlitterära texterna och filmen som text likvärdiga.    En av lärarna i uppsatsen belyser att hon använder sig av film för att relatera till ungdomarna. Hon använder sig av den kunskap som de redan har från film och TV-tittande, för att ge dem redskap för att analysera film och även för vidare studier av litteratur. / Vet inte om jag satt rätt uppsatsnivå. Det är en c-uppsats inom svenska på avancerad nivå. Inom svenska 91-120 hp.