Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer. Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.

<p>The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;</p><p>How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?</p><p>How do teachers incorporate media literacy with literature studies?</p><p>What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies?</p><p>The study took place in two<strong> </strong><em>cities in Sweden.</em> It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources.<em> </em>Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var:</p><p>Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen?</p><p>Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp?</p><p>Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet?</p><p>Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist.<em> </em>Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.</p>

<p>Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.</p><p>Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.</p>

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were; How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education? How do teachers incorporate media literacy with literature studies? What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies? The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources. Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var: Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen? Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp? Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet? Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist. Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.

No description available.

Hur kan man arbeta med film i skolan? Och hur gör man det bra? Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka vilka användningsområden film har i undervisningen och vilka fördelar, nackdelar och fallgropar och problem det kan medföra. Detta görs för att ge lärare stöd i att göra bättre och mer medvetna avvägningar för att kunna ta bättre motiverade beslut i sin undervisningsplanering. Frågorna i detta arbete har varit följande: 1. Vilka fördelar har filmen som undervisningsmedium? 2. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? 3. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? Litteraturen har valts ut efter kriterierna att den ska vara forskning på lägst licentiatnivå, behandla undervisning på högstadiet och gymnasiet och behandla spelfilm. Urvalet har analyserats och kodats och kategoriserats i omgångar och mynnat ut i fem olika kategorier för användningsområden, vilka innefattar såväl positiva som negativa aspekter av dessa i undervisningen. I resultatet framkommer det att film antingen används som ett kompensatoriskt verktyg för läsning, eller som en illustration för att levandegöra, illustrera och/eller jämföra. Film används också som ett analysobjektför genrekunskap, filmteknik och källkritik. Vanligast användes film som ett engagerande medium för att skapa känslor och tankar, samt ge upphov till diskussioner, meningsskapande och identitetsskapande. Film användes också som annat/övrigt, närmare bestämt utfyllnad, underhållning, belöning och motivering. Av dessa användningsområden belyses också filmens positiva egenskaper i undervisningen, men denna undersökning har kommit fram till att det krävs för- och efterarbete för att filmtittandet ska gynna lärandet. Lärare bör vara filmtekniskt kunniga för att kunna understryka att en filmatisering inte fullt ut är en korrekt återgivning av något. Lärare måste kunna skapa stödstrukturer för att filmen ska bli begriplig för undervisningenssyfte. Att vara medveten om elevernas förförståelse för det område eller det ämne som filmen berör eller behandlar är också viktigt för att lyckas med lärandet.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden. Vår undersökningsgrupp består av fem pedagoger som vi har intervjuat. De har alla behörighet att lära ut och skriv- och läsinlärning i skolan och arbetar antingen som fritidspedagoger, förskolepedagoger eller grundskolepedagoger. Resultatet av vår studie visar att genom att arbeta KME-pedagogiskt kan man fånga upp fler elever genom att erbjuda dem ett flertal sätt att ta in kunskap på, med t.ex. samtal kring bild och det vidgade textbegreppet. Resultatet gav oss också förslag på hur man som pedagog rent praktiskt kan arbeta med de olika språken i en svenskundervisning. Vår slutsats är för det första att eleverna gynnas av att arbeta multimodalt och kompletterande med de estetiska uttryckssätten genom LTG-metoden. För det andra drar vi slutsatsen att genom att i undervisningen erbjuda barnen en möjlighet att få uttrycka sig genom andra språk än just tal- och skriftspråk skapar man en inkluderande miljö.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation. Problemet är att det enligt både lärarna och eleverna saknas tillräckligt med kunskap samt erfarenhet för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Skiljaktigheterna mellan parterna är att de förstnämnda även framhåller bristande teknik och resurser. Slutsatsen är att det krävs initiativtagande lärare, såväl yngre och nyutbildade som äldre och fortbildade, som har ett intresse för samt kunskap i ämnet för att dator- och TV-spel ska få en befogad plats i skola och undervisning.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens?Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen. Jag har även använt kvalitativa metoder för att behandla intervjumaterial som jag har samlat via enkäter, dessa med 56 %:s svarsfrekvens från ovannämnda population.Resultatet visar att KME-pedagogerna genom sina huvud- och sidoämnen har både breda och djupa kunskaper inom det multimodala (mångspråkliga) i lärandet. Verksamheternas (speciellt skolans) traditioner har en stor påverkan på KME-pedagogernas profilering och yrkesroll. Pedagogerna väljer att inte tala om sina kunskaper inom det multimodala i lika stor utsträckning som de väljer att nämna sina sidoämnesval bland teoretiska ämneskunskaper utifrån skolans traditioner. En av mina slutsatser är att KME-studenterna har svårigheter att uppleva sig själva som kompetenta pedagoger utifrån sina huvudämnesstudier, och de fokuserar därför på sina sidoämnesval inom skolämneskurser utifrån skolans traditioner i mötena med förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter.Den andra slutsatsen är att det finns en genuin brist på ett gemensamt verbalt yrkesspråk som skulle möjliggöra kommunikation om det estetiska språkandet i ovannämnda verksamheter.Den avslutande delen diskuterar vidare problematiken kring mötena mellan KME-pedagogerna och skolans traditioner i verksamheterna i relation till framtidens utmaningar.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av deolika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a commonlocation?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå. De fyra nationella inriktningarna av estetiska programmet är idag geografiskt splittrade i vår stad.Kan man påvisa positiva aspekter av att samlokalisera alla de fyra inriktningarna på estetiska programmet? Är det viktigt att erbjuda blivande gymnasieelever programmet bild och formgivning?På teoretisk nivå ger arbetet en översikt av tidigare forskning om vikten av de estetiskaämnena för dagens och morgondagens samhälle. Litteraturdiskussionen ger även en inblick idet intrikata förhållandet mellan estetiska ämne, flerstämmighet, kreativitet och demokrati ur ett sociokulturellt perspektiv. Med hjälp av intervjuer med lärare från respektive inriktningar och skolor ville jag se om det fanns stöd och underlag för en samlokalisering av de fyra nationella inriktningarna på estetiska programmet.Kort sammanfattat skulle en samlokalisering förvaltad på rätt sätt, i rätt lokaler och med rätt geografisk placering vara till stor fördel för alla blivande elever på en sådan skola. De pedagogiska vinsterna och förutsättningarna skulle öka till fördel för både elever och lärare.Ett multi- och intermodalt skolklimat, med alla dess positiva aspekter, skulle ha bättreförutsättningar. Ett estetiskt hus som tillåter sig bli en produktions- och presentationsplats för kultur kan också bli en bas för utåtriktad aktivitet och på så sätt minska klyftan mellan skola och samhälle.