21 |
Estetik, språk och kommunikation : Beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild / Esthetics, language and communication : Contact areas between the school subjects swedish and artKarlsson, Emma January 2015 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ”praktiskt-estetiskt” ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning. / The purpose of this study is to investigate the contact areas between the school subjects Swedish and Art and to highlight aspects of the school subjects that will strengthen and complement each other. I started from the hypothesis that one regard the school subject Swedish as a "practical-aesthetic" subject and the school subject Art as a communicative language subject. How can one work subject integrated with the subjects of Swedish and Art? And how can that kind of education be understood in relation to aesthetic learning? Six teachers, three Swedish teachers and three Art teachers, are interviewed about their thoughts on these concepts and aspects of the subjects and they may tell you how they work with them in their teaching.
|
22 |
Hur gör man i skolan? : en undersökning om det vidgade textbegreppet och barns kultur i undervisningenStarck, Ulrika January 2010 (has links)
I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker. Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.
|
23 |
Kan man läsa Call of Duty 5? - om det vidgade textebegreppet och elevers fritidstexter i svenskundervisningenSandsborg, Emma January 2009 (has links)
Syftet med min undersökning är att ge en bild av hur lärare kan förhålla sig till det vidgade textbegreppet och hur lärare och elever kan förhålla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av två lärare samt sex elever, tre från sjunde och tre från åttonde grundskoleåret. Mina resultat visar att ingen av de två intervjuade lärarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de ställer sig positiva till en vidgad läsning. Dock tillämpar ingen av dem en sådan i någon större utsträckning. Anledningen till detta är okunskap om texterna, tidsbrist och liten eller ingen tillgång till material. Eleverna uppger att de läser en stor mängd olika texter på fritiden, och förutom fördelarna med en vidgad läsning, som att det blir ”roligare” och ”mer varierande”, ser en risk med att det kan bli för mycket. Mina slutsatser är att både lärare och elever ser positivt till att inkludera fritidstexter i undervisningen, men lärarna har vaga uppfattningar om vilka dessa texter egentligen är. Dessutom har de inte kunskap om vad som står i styrdokumenten angående ett vidgat textbegrepp. Eleverna har en mer analytisk syn på texter och dess kvaliteter än vad lärarna har.
|
24 |
Inferno?Andersson, Andreas January 2011 (has links)
SammandragDet har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är:Vad knyter eleverna an till i Inferno?Hur responderar eleverna på medieringen?Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju. Eleverna pressenteras för Strindbergs Inferno i formen av ett undervisningsförsök. Därefter tolkas det empiriska materalet utifrån teorier kring svenskundervisning på praktiska gymnasieutbildningar, det vidgade textbegreppet, högt och lågt samt genus. I resultatet av undersökningen framgår Strindbergs relevans på praktiska gymnasieutbildningar samt medieringens betydelse. Nyckelord: Strindberg, mediering, det vidgade textbegreppet
|
25 |
Innehållsanalys av begreppet ”Det vidgade textbegreppet” : – I kursplanerna för Svenska och Bild, respektive Filosofi och ReligionskunskapTollstedt, Maria January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.</p><p>This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion.</p><p>The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school.</p><p>The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.</p>
|
26 |
Innehållsanalys av begreppet ”Det vidgade textbegreppet” : – I kursplanerna för Svenska och Bild, respektive Filosofi och ReligionskunskapTollstedt, Maria January 2008 (has links)
Abstract The name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text – in the School curriculum’s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf. This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents. More precisely the School curriculum’s concerning the four subjects: Swedish, Arts, Philosophy, and Religion. The essay analyzes if the use of the expanded conception of text differs depending on which subjects the documents are addressing and if they are aimed and written for primary school or high school. The conclusion of this work is that the expanded conception of text is not often explicitly used in the examined documents, and whether it is often implicitly used is a matter of interpretation.
|
27 |
Film i undervisningen – i egen rätt eller bara komplement? : En kvalitativ studie av tre lärares syn på spelfilm iundervisningen / Film in education – on its own or just a complement? : A qualitative study of three Swedish teachers´ views of using film in teachingKällén, Ida January 2009 (has links)
<p>The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around <em>the wide text concept</em>, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper’s theoretical part is the Swedish subject’s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.</p><p>The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching. There are certain differences as to how film is practically used in teaching by the three interviewed teachers, but film is used largely in three ways as also the researcher Christina Olin-Scheller has concluded: <em>as illustration, as complement </em>and <em>as comparison. </em>The three interviewed teachers also mean that the students, for most parts, are positive to using film as a teaching method and that lessons using film function satisfactory.</p>
|
28 |
Det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan : En studie av sex svensklärares syn på och användning av textLarsson, Nadine January 2010 (has links)
Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.
|
29 |
Ämnesintegration till Betyg : En studie om hur man kan använda ämnesintegration för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter/DyslexiIvarsson, Emilia January 2011 (has links)
No description available.
|
30 |
Har du läst Mona Lisa? : En studie om gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och hur detta påverkar användandet av bilder i undervisningen / Have you read Mona Lisa? : A study concerning upper secondary school teachers' attitudes towards a wider concept of text and how this affects the usage of pictures in school teaching.Ekström, Jenny, Hyll, Katrin January 2008 (has links)
Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.
|
Page generated in 0.2634 seconds