Studiens syfte var att studera hur första- och andraspråkstalande studenter agerar i den akademiska gemenskapen med fokus på hur de inkorporerar röster genom att referera och citera. Studien samlade in data genom enkäter och texter som sedan användes för analys. Urvalet bestod av 10 deltagare varav 5 var svenska som förstaspråkstalare och 5 svenska som andraspråkstalare. Deltagarna var inskrivna och gick kursen Akademiskt skrivande 1SV108 på Linneuniversitetet. De viktigaste resultaten studien fann var att det fanns en individuell variation i val och användning av inkorporering av röster i akademisk skrift. Den individuella variationen bestod av vilka referensmarkörer som användes för att inkorporera källor och skribenternas egna röster och hur och vilka typer av citat som användes för att uttrycka skribentens röst.

Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar.

In an age of rapid digital development, Skolverket (2018) asks for increased teacher competence in information and communication technology (ICT), both competence in classroom digitalization and pupil’s out-of-school activities involving ICT. One of many areas in which ICT has an effect on the relationship between school and the pupils’ out-of-school activities is in the English subject. Their exposure to English media has led to increased incidental and naturalistic learning opportunities for pupils. The purpose of this study is to investigate the effect of extramural English on the Swedish school, more specifically, the affinity space of a gaming forum and their text genres.

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. / The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.

När lärare undervisar utgår de från en ämnesplan som innehåller information om de delar en kurs omfattar. Lärare tar ofta hjälp av olika läroböcker för att genomföra sin undervisning. Mellan åren 1938 och 1991 granskades läroböcker statligt innan de kom ut på marknaden. Efter 1991 sker granskning inte längre statligt utan det är upp till varje lärare att avgöra om en lärobok passar till undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur presentationen av texttyper från ämnesplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 i tre serier med tryckta läroböcker överensstämmer med ämnesplanerna. Utgångspunkten är texttyperna argumenterande text, utredande text och text av vetenskaplig karaktär. De läroböcker som undersöks är serierna Svenska helt enkelt och Svenska impulser samt läroboken Människans texter. Språket. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker hur läroböckerna explicit och implicit presenterar innehållet från ämnesplanerna. Resultatet visar att serien Svenska helt enkelt behandlar allt utvalt innehåll från ämnesplanerna medan serien Svenska impulser och läroboken Människans texter. Språket inte behandlar allt utvalt innehåll. Studien kommer fram till att läroboken kan användas som ett stöd i undervisningen men inte som enskilt underlag då det kan finnas innehåll från ämnesplanerna som inte behandlas i läroboken. / The practice of teaching usually starts with the syllabus which contains information about the content that should be taught in a course. Teachers often use textbooks in order to fulfill the course. Between the years 1938 and 1991 textbooks were reviewed by the Swedish government before entering the market. After 1991 reviewing textbooks is done by the teachers and they decide if the book fits their way of teaching. The purpose of this study is to analyze how the presentations of different genres of text in different textbooks correspond with the syllabus. The genres in focus are argumentative text, investigative text and academic text. The textbooks that are being reviewed are the series Svenska helt enkelt and Svenska impulser as well as the textbook Människans texter. Språket. The method used is a qualitative text analysis that analyzes how the selected textbooks explicitly and implicitly present the content from the syllabus. The results of the analysis show that the series Svenska helt enkelt treat all content from the syllabus while the series Svenska impulser and Människans texter. Språket does not treat all content. The conclusion is that textbooks can be used as support for teaching a course but they cannot be used as base for the course since there might be content from the syllabus that is not treated by the textbook.

By combining qualitative and quantitative methods, this study investigates which writing tasks Swedish as a second language teachers use in their teaching of the different school-related text types, how they justify their choices and adaptations of the writing task, and whether any connections can be seen to the national tests in Swedish as a second language writing tasks. The material used is survey responses and previous national tests whose results are then analysed through theories, such as genre pedagogy and Ivanic writing discourses to answer these questions. Previous research shows how factors such as writing task design and real readers can contribute to writing development in students. Previous research also shows how to work with text types in a language development way and how writing instruction is influenced by teachers' writing discourses. This paper shows from the survey responses that a trend among writing tasks in the different text types can be seen and how 8 out of 10 can be linked to previous national tests in Swedish as a second language. The results show that the teachers' reasons for their choice of writing tasks could be linked to previous national tests, to their suitability in writing the text type and the teacher's writing discourse. The teachers' adaptations of the writing tasks have been more about their way of working than the design of the writing task, but adaptations such as simplified language and adapted language have been mentioned. These results are important because they indicate how established genre pedagogy and its circular model have become in Swedish as a second language teaching and how much influence the national test in Swedish as a second language has on the teachers' choice of writing tasks in the different text types.