I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering. Resultatet från undersökningen visar att de modelläsare som konstrueras i annonserna har en inre önskan om att bidra till en bättre värld genom att hjälpa andra människor, men agerar i nuläget inte alls. Modelläsarna är undvikande inför att höra om katastrofer och konflikter i världen och hittar lätt bortförklaringar till varför de ännu förblir passiva. Glappet mellan den önskade och verkliga identiteten skapar en känsla av otillräcklighet hos modelläsarna. Försvarsmakten presenteras i materialet som handlingskraftiga och pålitliga, ett slags ideal för modelläsaren. / In this study I examine and identify the linguistic strategies used in campaign texts from the Swedish Armed Forces. The purpose of the study is to identify the characteristics of the mod- el readers constructed in recruitment campaigns for basic military training, using a socio- semiotic approach. The research material consists of print ads from three campaigns conduct- ed between 2012 and 2013. The method used in the study is borrowed from Anders Björ- kvall’s dissertation Model readers in Swedish advertising and consists of an analytical model based on Halliday’s systemic functional linguistics. The model takes into account the textual, ideational and interpersonal meanings of the text, as well as its recontextualisation. The re- sults of the study show that the model readers constructed in the ads have an inner desire to contribute to a better world by helping other people, but are currently not doing this. The model readers avoid hearing about disasters and conflicts in the world and will easily find excuses for why they still remain passive. The gap between the desired and actual identity creates within the model readers a sense of insufficiency. The Swedish Armed Forces, on the other hand, are presented as energetic and dependable, an ideal for the model reader.

The 17th October 2014 the Swedish Armed Forces (SwAF) introduced an intelligence operation in Stockholm archipelago after receiving credible observations regarding illegal underwater activities. Following the data collection and associated analysis it could be stated with certainty that a foreign submarine had violated the Swedish territorial waters. Media depend on SwAF to provide them with accurate information due to the confidentiality in these matters and the general area of investigation is therefore how the actions of the Swedish Armed Forces, in the submarine incident 2014, were portrayed in the Swedish media. Newspapers and blogs of defense policy represent the media and the thesis is based on the theories constructed by Graham Allison, the rational actor, organizational behavior and governmental politics. Furthermore, it is relevant to examine if there are any similarities or differences in how the submarine incident is illustrated, and what may be the reason for any possible occurrences. The conclusion shows that the same tendency of frequent used theories occur equivalent throughout the media where the rational actor was highlighted, and few attempts were made to include governmental politics. The newspapers adopt a descriptive character whereas the blogs mainly focus on discussions regarding operational improvements, which probably vary due to the different types of platforms and their time-dependent interest in the matter.

The 17th October 2014 the Swedish Armed Forces (SwAF) introduced an intelligence operation in Stockholm archipelago after receiving credible observations regarding illegal underwater activities. Following the data collection and associated analysis it could be stated with certainty that a foreign submarine had violated the Swedish territorial waters. Media depend on SwAF to provide them with accurate information due to the confidentiality in these matters and the general area of investigation is therefore how the actions of the Swedish Armed Forces, in the submarine incident 2014, were portrayed in the Swedish media. Newspapers and blogs of defense policy represent the media and the thesis is based on the theories constructed by Graham Allison, the rational actor, organizational behavior and governmental politics. Furthermore, it is relevant to examine if there are any similarities or differences in how the submarine incident is illustrated, and what may be the reason for any possible occurrences. The conclusion shows that the same tendency of frequent used theories occur equivalent throughout the media where the rational actor was highlighted, and few attempts were made to include governmental politics. The newspapers adopt a descriptive character whereas the blogs mainly focus on discussions regarding operational improvements, which probably vary due to the different types of platforms and their time-dependent interest in the matter.

Studien kopplar införandet av ett nytt självgående förbandsknutet bataljonsartilleri vid namn Granatkastarpansarbandvagn 90, GRKPBV 90 till teknisk tjänst. Studien tar en militärteknisk ansats då teknisk tjänst historiskt sett ofta blir förbisett i militära sammanhang. GRKPBV 90 bygger på en idé om ett självgående bataljonsbatteri som var på tal redan under 1990-talet vid namn Granatkastarpansarbandvagn 90120, men som ej förverkligades. Tidigare studier har visat att det kan finnas viss problematik vid införande av tekniska system med avseende på exempelvis teknisk tjänst. Det nya tekniska systemet GRKPBV 90 som ska införas i försvarsmakten kan bli komplext och kan ge en påverkan på militär verksamhet och i synnerhet teknisk tjänst. Studien kopplar den militära nyttan som är central i militär verksamhet till ett införande av ett nytt militärt tekniskt system och den tekniska tjänsten. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur införandet av ett nytt tekniskt system, i detta fall GRKPBV 90, kan påverkar den tekniska tjänsten hos ett mekaniserat förband samt hur det kan påverka tillgängligheten av indirekt eldförmåga. Frågeställning: Hur påverkar införandet av GRKPBV 90 den tekniska tjänsten vid ett svensk mekaniserat förband? Metod: För att svara på den frågeställning som ställs nyttjar studien en kvalitativ metod i form av en fallstudie med innehållande litteraturstudie samt intervjuer. Resultat: Studien pekar på att införandets påverkan på den tekniska tjänsten för de mekaniserade förbanden kan komma att vara liten med avseende på struktur och utbildning. Anledningen till detta är GRKPBV 90 militära lämplighet, det vill säga systemets militära nytta. Den tekniska tjänsten kan dock blir mer belastad med avseende av att fler vagnar kan innebära fler mekaniker, verktygssatser och reservdelar. Sammantaget kan detta påverka den tekniska tillgängligheten på GRKPBV 90 och i sin tur tillgängligheten av indirekt eldförmåga. / The study deals with the introduction of a new self-propelled artillery called Granatkastarpansarbandvagn 90, GRKPBV 90, linked to technical service. The study takes a military technical approach, as historically, technical service is more than rarely overlooked in military contexts. GRKPBV 90 is based on an idea of a self-propelled battalion battery that was already under development in the 1990s, called Granatkastarpansarbandvagn 90120, but not realized. Previous studies have shown that there may occur problem when introducing technical systems with regard to, for example, technical service. The new technical system GRKPBV 90 that will be introduced into the Armed Forces can be complex and may affect military activity and, in particular, technical service. The military benefit that is central to military activity should be linked to the introduction of a new military technical system and the technical service. Purpose: The purpose of the study is to explore how the introduction of a new technical system, in this case GRKPBV 90, may affect the technical service of a mechanized unit and how it can affect the availability of indirect fire capability. Research question: How does the introduction of GRKPBV 90 affect the technical service of a Swedish mechanized connection? Method: To answer the question posed, the study uses a qualitative method in the form of a case study containing a literature study and interviews. Result: The study shows that the answer to the research question is that the impact of the introduction on the technical service of the mechanized links may be small in terms of structure and education. The reason for this is GRKPBV 90 military suitability, that is, the military utility of the system. However, the technical service may be strained with the fact that more vehicles can involve more mechanics, tool kits and spare parts. All in all, this may affect the technical availability of the GRKPBV 90 and, in turn, the availability of indirect fire capability.

Introduktion: Den svenska Försvarsmakten har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar och omorganisationer beroende på en förändrad hotbild i omvärlden. Vid ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete är det viktigt att ha allmänhetens förtroende med sig. Har försvaret och politikerna lyckats med att förankra denna omorganisering och hur har man kommunicerat vad vi idag faktiskt ska nyttja vår försvarsmakt till? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och händelser som kan ha påverkat den svenska befolkningens förtroendeförändringar för Försvarsmakten, sedan kalla krigets slut intill nutid. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med analys i två steg. Det första steget i analysen har tagit avstamp i ett tidigare arbete, som fördjupats och kompletterats. Steget har en deduktiv ansats för att få fram generella faktorer för befolkningens förtroende. Det andra steget i analysen har en abduktiv ansats, för att undersöka eventuella relationer mellan kritiska händelser i omvärlden och förändringar i folkförtroendet. Resultat: Studiens resultat indikerar att faktorer som påverkar folkets förtroende för Försvarsmakten är: folkförankring, värnplikt, utbildning och kommunikation samt inre faktorer. Under de avgränsade och undersökta årtalen 1994, 2008 och 2019 förekom stora förtroendeförändringar för Försvarsmakten. Några gemensamma nämnare är identifierade och visar på relation. Slutsats: Mycket talar för att det föreligger relation mellan förtroendeförändringar och kritiska händelser som innefattar den ekonomiska situationen, värnplikt, kommunikation och upplevd hotbild. Med konsekvent och långsiktig försvarspolitik samt en välutvecklad kommunikation från Försvarsmakten och politiken till övriga samhället torde förtroendet öka. Genom det kan antas att även folkförankringen stärks och stabiliseras över tid. / Introduction: The Swedish Armed Forces has undergone major changes and reorganizations in recent decades due to changed threats. It is important to have the public ́s trust in a comprehensive change and development effort. Have the military defense and the politicians succeeded in entrenching this reorganization and has the aim and the intended use of the Swedish Armed Forces been effectively communicated? Purpose: The purpose of the study is to investigate what factors and events may have affected the Swedish population's confidence changes in the Armed Forces, since the end of the cold war until the present. Method: The study has been implemented as a literature study with an analysis made in two steps. The first step has taken off in a previous essay, which has been deepened and supplemented. The first part has a deductive approach to obtain general factors for public trust. The second step of the analysis has an abductive approach, to examine the possible connection between critical events in the outside world and changes in public trust. Result: The results of the study indicates several factors affecting people's trust in the Armed Forces and consists of public anchoring, conscription, education and communication as well as internal factors. During the defined and examined years 1994, 2008 and 2019, major changes in trust occurred for the Armed Forces. Some common elements are identified and show relationship. Conclusion: There are many arguments pointing at connections between changes in trust and occurrences that include the financial situation, conscription, communication, and perceived threats. Through coherent and long-term defense policy as well as an advanced communication from the Armed Forces and the policy to the rest of society, trust and through that the public anchoring most likely will be strengthened and stabilized.

We have in our thesis focused on the bilateral defence and security cooperation between Sweden and Great Britain and investigated if Brexit have led to any consequenses on the cooperation between the two countries. We have also investigated possible consequenses on the bilateral cooperation in regards to Great Britain’s global ambitions. The defence cooperation is viewed from a Swedish perspective. Great Britain is a major security actor with global ambitions. Although, the EU has been a platform for cooperation in different political fields, including defence and security. With Great Britain leaving the EU, Sweden and Great Britain will lose this common platform. This change needs to be considered, especially due to the fact that Sweden has declared the ambition to deepen the defence and security cooperation with Great Britain. In this qualitative study we have turned to experts within the defence and security field with knowledge on the bilateral cooperation between Sweden and Great Britain. We have concluded that the bilateral defence and security cooperation have not been negatively influenced due to the British decision to leave the EU, nor it’s global ambition Global Britain. Although, Great Britain have announced it’s global ambitions after Brexit, we have concluded both that they have an interest in Sweden's vicinity and also that the cooperation have instead deepened during the last couple of years. We can also conclude that there are conditions in favour of a continued and deepened defence cooperation between Sweden and Great Britain. This thesis is written from a Swedish perspective. One of our recommendations for future research is recommending to explore the bilateral Swedish British defence cooperation from a British perspective. Finally, we have concluded that Brexit and Global Britain are not the ”Game Changer” as the title of the thesis imply. This was an assumption we made in the beginning of the work. But as the empirical studies have shown, this is not the case. / Vi har i denna uppsats fokuserat på det bilaterala försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien och hur Brexit eventuellt påverkar samarbetet. Vidare har vi undersökt om Storbritanniens globala ambitioner påverkar det bilaterala försvarssamarbetet. Vi har belyst försvarssamarbetet ur ett svenskt perspektiv. Storbritannien är en stor säkerhetspolitisk aktör med globala ambitioner och där EU har varit en naturlig plattform för samarbete inom flertalet olika politiska områden inklusive försvars- och säkerhetspolitik. Med Storbritanniens utträde ur EU så mister Sverige och Storbritannien denna gemensamma plattform för samarbete och denna förändring måste hanteras, speciellt då Sverige deklarerar att man vill fördjupa samarbetet med Storbritannien inom försvars-området. I denna kvalitativa intervjustudie har vi vänt oss till sakkunniga inom det försvars- och säkerhetspolitiska området vilka har god kunskap om det bilaterala samarbetet mellan Sverige och Storbritannien. Vi kan konstatera att det bilaterala försvars- och säkerhetssamarbetet inte har fått några negativa konsekvenser kopplat till Storbritanniens utträde ur EU eller dess globala ambition Global Britain. Trots att Storbritannien har aviserat globala ambitioner efter Brexit kan vi dels konstatera dess intresse att verka i Sveriges närområde samt också att vårt bilaterala samarbete snarare har fördjupats de senaste åren. Vi har även kunnat konstatera att det finns goda förutsättningar för ett fortsatt och fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Storbritannien. Denna uppsats är skriven ur ett svenskt perspektiv. En av våra rekommendationer för framtida forskning föreslår att även utreda försvarssamarbetet ur ett brittiskt perspektiv. Avslutningsvis har vi konstaterat att Brexit och Global Britain inte är någon större ”Game changer” för det bilaterala försvarssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien som uppsatsens titel implicerar. Detta var ett antagande vi gjorde när arbetet inleddes, men som utifrån vår empiri inte visat sig stämma.

The personnel are said to be the most valuable asset of the Swedish Armed Forces. The efficiency of the organisation is nevertheless challenged by lack of personnel. This in times of deteriorating stability in the Baltic region and one of renaissance of the mission of national defence. In order to meet these challenges, it is imperative to attract, develop and to keep the personnel. This study aims to answer the question of what the main causes of turnover focusing on the officers and non-commissioned officers. The methodical approach has been that of a qualitative interview study, using Frederick Herzberg´s Two-Factor theory as a theoretical lens. The main factors emerging in this study are those of the impact of family-work conflict, uncertainty of the career development and the lack of a leadership to manage these factors to a positive outcome. As of this it is recommended by the authors of this study to more strongly emphasize the role of the employer in the training and the profession of the modern officer. This in order to cope more efficiently with the above challenges in order to maintain the most valuable asset of the armed forces, namely the officers, non-commissioned officers, and last but not least, the rank and file.

Att bygga upp en större Försvarsmakt omfattar både utveckling och återetablering av förband. Detta medför påtagliga utmaningar utifrån rådande personalläge. Tillgänglighet på yrkesofficerare, i tillräcklig numerär och med relevant kompetens, kommer vara avgörande för tillväxttakten. Därtill har återinförandet av värnplikt, implementering av ett trebefälssystem och akademisering av officersutbildningen förändrat förutsättningarna för officersprofessionen. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalförsörjning i praktiken påverkar förbanden och dess chefer. Vi ville studera vilka faktorer som haft störst inverkan på officersprofessionen inom ramen för tillväxten vid våra hemförband.  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på Göta Ingenjörregemente (Ing 2) och Södra skånska regementet (P 7) för att förstå hur de hanterar tillväxten och de spänningar som den medför eller synliggör.   Under intervjuerna framkom att lösningen på tillväxtens utmaningar inte enbart handlar om personell uppfyllnad. Brister i grundläggande kunskaper och färdigheter, samt en accelererande vakanssituation, gör att det gradvis sker en kompetensurholkning.  Studien synliggör behovet av att systematisera kompetensförsörjningen i en långsiktig personalplanering på förbanden.  Av studien framgår också att mentor- och handledarskap, för unga officerare, är central för att kunna hantera behoven som tillväxten medför och för att utveckla officersprofessionen.  Det framkommer även i uppsatsen att många beslut kopplat till verksamhetsstyrningar och åtgärder inom tillväxten hanteras genom stuprörsledning. Detta leder till brister i framförhållning på förbanden och är en källa till frustration på flera ledningsnivåer.  Studiens övergripande insikt är att tillväxten, i olika grad och omfattning, påverkar personalförsörjningen och officersprofessionen. Vid de undersökta förbanden visar det sig att personalförsörjning inte är dimensionerad för att hantera en ökad mängd uppgifter i en tillväxande Försvarsmakt.

Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet. / Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som motiverar kvinnor att ta en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS) i Försvarsmakten. Studien redogör en pusselbit kring vad som motiverar kvinnor att ta anställning i nämnd personalkategori, vilket är betydelsefullt då Försvarsmakten står inför en personell tillväxt samtidigt som myndigheten idag inte når de uppsatta målen i personalkategorin GSS. I studien kan vi se att kvinnorna tar en anställning då de främst söker ett yrke som kan ge dem möjligheter till självrealisering, ett sammanhang med en samhörighet och gemenskap. Dessa drivkrafter har förklarats och redovisats med stöd av motivationsteorier. Det utmärkande med studien är att kvinnors motivation till att ta anställning specifikt som GSS inte tidigare studerats. Då inte några tydliga differenser mellan teorier och studiens empiri har kunnat påvisats, ser vi att det är andra faktorer som måste påverkas om fler kvinnor ska ta anställning som GSS. Försvarsmakten, och kanske även samhället i stort, måste belysa Försvarsmaktens roll och klargöra möjligheterna att tjänstgöra inom myndigheten som GSS. Att påverka en individs vilja att ta en anställning är svårt, men att sprida upplysande information kring befattningar till målgruppen unga kvinnor är en viktig faktor som kan öka inflödet av kvinnor till befattningar som GSS. Samtidigt ser vi i studien att det vore gynnsamt att undersöka målgruppens kunskap gällande yrken i Försvarsmakten och då GSS i synnerhet. Rekommendationer till Försvarsmakten är att undersöka varför framtagna mål inte nås men än viktigare, se över och redigera målen utifrån målgruppens intresse till uppnåbara nivåer, med fokus på förutsättningarna hos befolkningen. Informationsinsatser inom ramen för grundutbildningen måste fortsatt koordinerat genomföras. Studien påvisar att dessa har en god effekt och bör utvecklas då Försvarsmakten står inför en tillväxt där hela befolkningen har en betydande roll som rekryteringsgrund för att verkliggöra denna. / The purpose of the thesis was to gain a greater understanding of what motivates women to take up a position as a squad commander, soldier, or sailor (GSS) in the Swedish Armed Forces. The study provides a piece of the puzzle on what motivates women to take up employment, which is important as the Armed Forces is facing personnel growth while the agency today does not reach the stated goals in the mentioned personnel category.  In the study, we can see that women take a job as they are primarily looking for a profession that can give them opportunities for self-realization, a connection with a sense of belonging and community. These driving forces have been explained and reported with the help of motivation theories. The characteristic of the study is that women's motivation to take up employment as GSS has not been studied before. As no clear differences between theories and the empirical data of the study have been demonstrated, we see that there are other factors that must be affected if more women are to take a job as GSS.  The Armed Forces, and perhaps also society at large, must highlight the role of the Armed Forces and clarify the possibilities serving within the authority as GSS. Influencing an individual's willingness to take up employment is difficult but disseminating enlightening information about positions to the target group of young women is an important factor that can increase the influx of women into GSS positions. At the same time, we see in the study that it would be beneficial to examine the target group's knowledge regarding professions in the Swedish Armed Forces and then GSS in particular.  Recommendations to the Armed Forces are to study why developed goals are not achieved but even more importantly, review and edit the goals based on the target group's interest to achievable levels, focusing on the conditions of the population. Information activities within the framework of the basic training must continue to be carried out in a coordinated manner. The study shows that these information efforts have a good effect and should be developed as the Swedish Armed Forces is facing a growth where the entire population has a significant role as a recruitment basis to realize this.