Studien avhandlar civil-militära relationer med en teori sprungen ur kontexten inhemsk militär intervention. Forskningsfältets rådande paradigm utmanas av Rebecca L. Schiffs konkordansteori, vilken här prövas i en kvalitativ fallstudie med två empiriska fall ur den svenska kontexten. Brister i den tidigare tillämpningen av konkordansteorin adresseras genom Sveriges unika kombination av historiska, kulturella och sociala förutsättningar. Fallen representerar nutida ytterligheter av det svenska folkets förtroende för Försvarsmakten – bottennoteringen 2008 respektive toppnoteringen 2017 – och har valts i syfte att undersöka hur teorin kan förklara utvecklingen av de civil-militära relationerna i de aktuella fallen. Studiens resultat visar att konkordansteorin är möjlig att applicera i en svensk nutida kontext och att den bidrar med förklaringskraft till utvecklingen i de civil-militära relationerna, men också att den är generaliserbar till fall som delar dess grundläggande karakteristik. / This study focuses on civil-military relations with a theory originated from the context of domestic military intervention. The prevailing paradigms of the research area are challenged by Rebecca L. Schiff's concordance theory. This theory is tested in a qualitative case study with two empirical cases from a Swedish context. Deficiencies in earlier applications of concordance theory are addressed through Sweden's unique combination of historical, cultural and social conditions. These cases represent contemporary extremes of the public’s confidence in the Swedish Armed Forces. The lowest score in 2008 and the top score in 2017, have been selected with the aim of exploring how the theory can explain the development of civil-military relations in these cases. The findings of this study show that concordance theory is applicable in a Swedish contemporary context. It contributes with explanatory power to the development of civil-military relations and it is also generalizable to cases that share its basic characteristics.

The purpose of the study was to investigate how male employees experienced the Swedish Armed Forces as a workplace regarding gender equality and how they experienced the importance of having female colleagues. The method had a qualitative approach that consisted of semi-structured interviews. The sample involved five male Officers in the Swedish Armed Forces located in two places in Sweden. The interview material was analyzed by a thematic analysis method. The results were presented on the basis of the main categories: Internal gender equality work, external gender equality work and the importance of women in the Swedish Armed Forces. The main findings showed that the respondents experienced Swedish Armed Forces as an equal workplace based on the fact that they never experienced the opposite. They experienced that the Swedish Armed Forces actively are working with gender equality, both internally and externally. The respondents also said that their female colleagues are of great importance in order for Swedish Armed Forces to do their job. The conclusion is that male employees experience Swedish Armed Forces as a gender equal workplace while other studies showed that female employees did not. Therefore needs further research to understand why there is a difference in men's and women's experience / Syftet med studien var att undersöka hur manliga anställda vid Försvarsmakten upplevde sin arbetsplats gällande jämställdhet samt vilken betydelse de upplevde att kvinnliga kollegor har på den mansdominerade arbetsplatsen. Metoden hade en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fem manliga anställda officerare i Flygvapnet inom Försvarsmakten, på två olika orter i Sverige. Materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: Internt jämställdhetsarbete, externt jämställdhetsarbete samt kvinnors betydelse i Försvarsmakten. Resultatet visade att de manliga anställda upplevde Försvarsmakten som jämställd då de själva inte hade upplevt motsatsen. De upplevde att Försvarsmakten är tydlig med sitt ställningstagande gällande jämställdhet, både internt på arbetsplatsen och externt ut mot samhället i form av exempelvis reklamkampanjer. Respondenterna uppgav att kvinnliga kollegor var av stor betydelse för att Försvarsmakten ska kunna leverera goda resultat. Både för att de anställda ska representera samhällets befolkning, samt då män och kvinnor arbetar bättre tillsammans. Männen menade också att kvinnor kan vara helt avgörande i det operativa arbetet, kanske främst utomlands. Slutsatsen säger att manliga anställda vid Försvarsmakten upplevde arbetsplatsen som jämställd medan tidigare forskning som intervjuat kvinnor i liknande frågor inte gör det. Därför behövs ytterligare forskning för att förstå varför upplevelsen skiljer sig bland män och kvinnor.

Introduktion: Syftet var att undersöka hur Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig vid distansarbete. Den globala trenden med ökat distansarbete, som förstärktes av Coronapandemin, har gjort distansarbete till ett aktuellt ämne. Officeren är skolad i det militära ledarskapet, anpassat efter krigets krav. På grund av Försvarsmaktens uppgifter återfinns förutsättningar för distansarbete först på stabsnivå, men även där påverkas förutsättningarna av nuvarande tekniska lösningar samt krav på sekretess. Denna studie fokuserar på möjligheter och utmaningar när militärt ledarskap appliceras på distansarbete. Metod: Data insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med marinofficerare, medan armé, flygvapen och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter avgränsades bort. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på materialet. Resultat: För att utöva Försvarsmaktens ledarskapsmodell lyckas chefer bättre om de fysiskt befinner sig på samma plats som sina underställda. Distansarbete över tiden skulle inte vara möjligt, dock del av tid, under förutsättning att den personliga relationen byggts upp tidigare. Vid distansarbete krävs ökad tydlighet i kommunikation gällande uppgifter och ledarskap. Diskussion: Fjärråtkomst till IT-system och utvecklade arbetsmetoder skulle möjliggöra för yrkesofficerare och reservofficerare att utföra stabsarbete på distans. Men för att ledarskapet ska fungera behöver chefer utbildas och tränas i att leda på distans, vilket nu inte sker. Kulturen samt Försvarsmaktens huvuduppgifter har lett till att distansarbete sällan förekommer. Annan forskning på ledarskap vid distansarbete antyder samtidigt att de förutsättningar som finns med Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig väl för distansarbete. / Introduction: The aim of the study was to investigate how the Swedish Armed Forces’ leadership model functions in telework. The global trend of increased teleworking, reinforced by the Covid-19 pandemic, has made telework a hot topic. Officers are trained in military leadership based on the requirements of war. Due to the tasks of the Armed Forces, it is not until at staff level conditions for telework are found. And even there, the conditions are restricted by security demands and present technical solutions. This study focuses on possibilities and challenges when military leadership is applied on telework. Method: Data was collected through seven semi-structured interviews, limited to naval fleet and marine officers, excluding army, air force and joint forces. A qualitative content analysis was conducted on the data collected. Results: In order to practice the Swedish Armed Forces’ leadership model, leaders will perform better if they are physically in the same place as their subordinates. Full time telework would not be possible. However part of time it would be, provided an interpersonal relationship has been established prior to starting. For teleworking, greater clarity is required in communication regarding tasks and leadership compared to working under normal circumstances. Discussion: Remote access to IT-systems and developed methods would enable teleworking for career officers and reserve officers while performing staff duties. But, in order for leadership to function, officers need training in leading telework, and such training is not being done at present. The Armed Forces’ core tasks and culture has resulted in teleworking scarcely being used. At the same time, other research on leadership for telework suggests that the conditions in place with the Swedish Armed Forces’ leadership model are well suited for teleworking.

When it comes to steering large and complex organisations like the Swedish Armed Forces and others in the public sector, it can be both complex and challenging. People and processes are bound to function in an advanced environment. A well balanced steering model is essential to accomplish assigned duties.  While the main part of the public sector is steered by “Management by Objectives” the Armed Forces uses “Mission Command” as a management philosophy. This study aims to examine what differences and similarities there are between these two management models. Could either part learn something from the other? The study is carried out as a qualitative text analysis of the chosen literature for Management by Objectives and Mission Command. The comparison of the two models is based on two opposing theorys. The first is Webers bureaucracy theory about strict hierarchical organizations. The other is Fiedlers theory that an organization have to adapt to the present conditions by constantly reorganizing to find the optimal form for the moment, the Contingency theory. Based on these two theories we have created a model for the comparative analysis.  The chosen texts regarding Management by Objectives are, two of the Swedish Governments official investigations, and for the Mission Command, the two leading doctrines of the Swedish Armed Forces. The result from the qualitative text analysis is the foundation of the comparative analysis which measures the models against different aspects grounded in the two theories. Even though the two models have much in common we have also found several distinguishing features. One of the most striking differences is how well adjusted Mission Command is for leading activities with great command intensity in short time periods while Management by Objectives is the preferred method for a more systematic control focusing on performance monitoring in a longer time perspective. Our view is that both the public sector and the Armed Forces could take benefit in learning from each other by adopting parts of each other’s management models based of the character of the present task to be performed. / Styrning av stora organisationer såsom den svenska Försvarsmakten och övriga offentliga sektorn kan vara komplex och utmanande. När många människor och processer ska fungera tillsammans i en avancerad miljö, är en fungerande styrmetod avgörande för att lösa ställda uppgifter.  Försvarsmakten använder sig av ledningsfilosofin uppdragstaktik medan övrig offentlig sektor till stor del styrs med mål- och resultatstyrning. Studien syftar till att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet och uppdragstaktik i Försvarsmakten. Kan de två metoderna dra lärdom från varandra? Studien undersöker begreppen på normativ nivå. Arbetet är genomfört som en kvalitativ textanalys av utvald litteratur för mål- och resultatstyrning respektive uppdragstaktik. Jämförelsen av de två styrmodellerna tar sin utgångspunkt i Webers teorier om byråkratier med strikt hierarkiska och regelstyrda arbetssätt och Fiedlers tankar om ett styrsätt som ständigt anpassas efter rådande omständigheter, den så kallade Contingency synen. Med stöd av dessa båda statsvetenskapliga teorier har vi skapat en analysmodell för jämförelsen av de två olika styrsätten. I fokus för jämförelsens huvudfokus ligger två stycken av Statens offentliga utredningar rörande styrningen från Regeringskansliet samt på den militära sidan, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för gemensamma operationer. Dessa texter kompletteras även av en skrift om mål- och resultatstyrning från Statskontoret samt en lärobok från Försvarshögskolan, då båda dessa skrifter tillför bredd och djup till de båda valda styrmodellerna. Resultatet ur innehållsanalysen ligger till grund för jämförelsen utifrån den framtagna analysmodellens aspekter. Även om de båda jämförda styrmodellerna har mycket gemensamt har vi också funnit tydliga särdrag. Mest påfallande är hur uppdragstaktiken lämpar sig väl för ledningsintensiva kortare aktiviteter medan mål- och resultatstyrning gör sig bra för en mer systematisk, kalenderbunden styrning med tydligt fokus på uppföljning. Vi vill hävda att de båda jämförda verksamhetsområdena skulle kunna vinna på att lära av varandra och utnyttja delar från styrmodellerna beroende på aktuell verksamhets utstäckning i tid och bedömd ledningsintensitet.

This study has examined how young people who are in their final year of upper secondary school experience and perceive the Swedish Armed Force's advertisements by finding what the Swedish Armed Forces has chosen to represent in the two selected commercials that the study examines. Using the theory of representation along with denotation and connotation in a detailed image analysis of images taken from the respective commercials, representations have been extracted. These representations that have been found from the image analysis includes; tradition, defense, “action and the soldier” as well as “camaraderie and fellowship”. In order to get answers on how the high school students experience and perceive the representations, a focusgroup has been carried out where the students have been given different basic questions according to each theme to discuss afterwards. The theory of encoding and decoding has been used to analyze the results that have occurred based on what the high school students have answered to the various questions. The theory has been used to understand how the Armed Forces has encoded their representations and how high school students decode them if they assume a negotiating position, an opposition or if they agree with the various representations that the Armed Forces may have represented in the commercials. The results have shown that high school students mostly have a negotiating position. They can understand what is represented, however, it is mixed in what position they take. The theme of tradition, however, they could only see in relation to the graduation. Opinions and how they perceive the representation are different depending on the person, but in general it has been similar to each other. What happened and was mentioned relatively often was a form of fear for life. That is, they can risk their lives in the Armed Forces, which led to an oppositional position in certain representations. In general, high school students appreciated the Armed Forces more after seeing the commercials. High school students take a some what advantageous position around the community and educational opportunities.

Today’s society is adapting to reduce the climate footprint which is why the Swedish Armed Forces is expected to revise its use of fossil fuel. The choice of fuel is not obvious, and this report aims to examine the possibilities and limitations for a few renewable fuel’simplementation in the Swedish Armed Forces. Based on Moche Kress logistics concept an analyzing tool were created. The analyzing tool is based on the category’s economy, industry/engine technology, technology/characteristics, inventory, storage facilities and transports. Methods used is a mixture of document collection and interviews with an expert in the area of alternative fuels and combustion engines. The renewable fuels analyzed are FAME, HVO, biogas and DME. Results of the analysis show that FAME has a relative low cost for production, only requires small-scale modifications in engines, the domestic production is expected to expand and is interoperable with the current supply chain. The biggest limitations are the bad qualities regarding cold temperatures and can’t be stored longer periods of time. HVO has a bit higher production cost but has good qualities even in colder temperatures, high energy density, can beused in all diesel engines after an approval from the manufacturer and can be implemented incurrent infrastructure as well as supply chain. Raw materials consist on the other hand largely from palm oil production. Biogas has a relatively high production cost, low energy density, requires extensive renovations/installations of engines/fuel systems and can neither be implemented in current infrastructure nor supply chain. Positive features are its good qualities in cold temperatures and big part domestic production. DME also has good qualities in cold temperatures but requires a new injection system and a new tank, can’t be implemented in neither current infrastructure nor supply chain and is not produced anywhere globally today. Based on the results from the analysis HVO were concluded as the most realistic alternative for the Swedish Armed Forces. Further conclusions were that FAME is not the best alternative and neither biogas nor DME were estimated as a realistic choice today. The last conclusion of the analysis is that none of the alternatives had possible self-sufficiency in Sweden as of now. / Mot bakgrund av att samhället ställer om till att bli mer klimatpolitiskt hållbart förväntas ett drivmedelsbyte vara aktuellt för Försvarsmakten. Vilket drivmedel som är aktuellt för detta är inte självklart och detta arbete syftar till att undersöka vilka förutsättningar ett antal förnybara drivmedelsalternativ har för implementering i Försvarsmakten. Utifrån Moche Kress logistikkoncept togs ett analysverktyg fram som utgår från kategorierna ekonomi, industri/motorteknik, teknologi/egenskaper, lagerhållning/tillgänglighet, infrastruktur för lagerhållning och transporter. Empiri samlades därefter in via en dokumentinsamling samt intervjuer med en expert inom alternativa drivmedel och förbränningsmotorer. Alternativen som analyserats är FAME, HVO, biogas och DME. Resultat av analysen var att FAME har en relativt låg produktionskostnad, enbart kräver mindre anpassningar i motorer, har inhemsk produktion som förväntas expandera och kan implementeras i befintlig försörjningskedja. Största begränsningarna är att det har begränsade köldegenskaper samt låg lagringsbeständighet. HVO har en något högre produktionskostnad men goda köldegenskaper, högt energiinnehåll, kan nyttjas i samtliga dieselmotorer efter tillverkarens godkännande och kan implementeras i befintlig försörjningskedja respektive infrastruktur. Råvaror kommer dock till stor del från palmoljeproduktion. Biogas har en relativt hög produktionskostnad, lågt energiinnehåll, kräver omfattande renoveringar/installationer av motorer/bränslesystem och kan inte implementeras i varken befintlig försörjningskedja eller infrastruktur. Det har dock bra köldegenskaper och hög andel inhemsk produktion. DME har bra köldegenskaper, men kräver nytt insprutningssystem och ny tank, kan inte implementeras i dagens försörjningskedja eller infrastruktur och produceras ingenstans i världen idag. Utifrån analysens resultat bedömdes HVO som det mest realistiska alternativet för Försvarsmakten. Utöver det bedöms inte FAME som mindre fördelaktigt, och biogas respektive DME som orealistiska alternativ i dagsläget. Den sista slutsatsen av analysen var att inget alternativ medger självförsörjning i Sverige idag.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. / Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen, vilken påverkas i stor utsträckning av officerarnas ledarskap. Utvecklande ledarskap är ledarskapsmodellen som tillämpas i Försvarsmakten och den karaktäriseras av att ledaren uppträder som ett föredöme som inspirerar och motiverar. Ledaren stimulerar delaktighet, ger stöd och konfronterar i ett gott syfte. Den gemensamma och viktigaste tiden i en officers ledarskapsutveckling torde vara de tre år individen studerar vid Officersprogrammet (Försvarshögskolan) och genomför Försvarsmaktstid (MHS Karlberg, Försvarsmakten). I denna uppsats utreds under vilka betingelser en blivande officers ledarskap utvecklas under officersutbildningen. Kadetterna läser ledarskap i officersutbildningen dels genom akademiska studier vid Försvarshögskolan, dels genom ledarskapsutbildning i Försvarsmakten. Ledarskapet utvecklas även genom handledning och feedback av mentorer samt egen reflektion. Dessutom träffar kadetterna många föredömen att ta efter, i form av chefer, lärare och mentorer. Vår empiri visar att ledarskapskurserna vid Officersprogrammet ger en bra teoretisk kunskapsgrund för att förstå ledarskapsteorier och modeller. Dock innehåller utbildningen för lite praktisk tillämpning och övning, särskilt med extern trupp. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger kadetterna möjlighet att sätta teoretisk utbildning i en militär kontext, men möjligheterna skiljer sig åt mellan olika VFU-skolor. Handledning från mentorer är ett viktigt verktyg i kadetternas ledarskapsutveckling och kvaliteten på denna håller inte alltid önskad nivå, på grund av personalbrist, personalomsättning eller att mentorn inte är lämplig. Det finns bra föredömen vid officersutbildningen, men även exempel på motsatsen. Ledarskapsutbildningarna håller hög kvalitet och ger en bra teoretisk grund, men vi rekommenderar att det genomförs en översyn av officersutbildningen i syfte att öka praktisk tillämpning av ledarskap. Mentorernas roll är viktig och vi anser att Försvarsmakten bör prioritera bemanning vid Kadettbataljonen och även bibehålla den förberedande utbildningen ”termin 0”. Vi rekommenderar att mentorernas roller och arbete utvärderas samt att arbetsuppgifter och ansvar tydligare dokumenteras. Vad avser kopplingen mellan Försvarshögskolans och Försvarsmaktens utbildningsdelar inom ledarskap, rekommenderar vi att det införs löpande samordningsmöten. Vår slutsats rörande kadetternas medinflytande över utbildningarna är att man bör fortsätta genomföra utveckling av kurser med stöd av de studerandes kursvärderingar och studeranderepresentanter, men att den begränsade möjligheten att påverka kursers innehåll innevarande år, är i sin ordning. / The Swedish Armed Forces’ most valuable resource is personnel, which is greatly influenced by the officer’s leadership. Transformational leadership is the leadership model applied in the Armed Forces and it is characterized by the leader acting as a role model who inspires and motivates. The leader stimulates participation, provides support, and confronts for a good cause. The common and most crucial time in an officer's leadership development is probably the three years the individual studies at the Officers' Programme majoring in War Studies (The Swedish Defence University) and completes the Armed Forces period (Military Academy Karlberg, Swedish Armed Forces). This essay investigates the conditions under which a prospective officer's leadership is developed during officer training. The students study leadership in officer training, partly through academic studies at the Swedish Defence University, and partly through leadership training in the Armed Forces. Leadership is also developed through self-reflection and development with the support of mentors who supervise and provide feedback. In addition, the cadets will gain many role models to follow, in the form of managers, teachers and mentors. Our empirical evidence shows that the leadership courses at the Officers’ program provide a good theoretical knowledge base for understanding leadership theories and models. However, the training includes too little practical application and practice, especially with external squads. The company-based training gives the cadets the opportunity to put theoretical training in a military context, but the possibilities differ between different schools. Supervision from mentors is a useful tool in the cadets' leadership development and the quality of this varies, depending on staff shortages, staff turnover or that the mentor is not suitable. There are good examples in officer training, but also examples of the opposite. The leadership training is of high quality and provides a good theoretical basis, but we recommend that a review of the officer training be carried out to increase the practical application of leadership. The role of the mentors is important, and we believe that the Armed Forces should prioritise staffing at the Cadet Battalion and also maintain the preparatory training "semester 0". We recommend that the mentors' roles and work are evaluated, and that tasks and responsibilities are documented more clearly. About the connection between The Swedish Defence University’s and the Swedish Armed Forces' training parts in leadership, we recommend that ongoing coordination meetings be introduced. Our conclusion regarding the cadets’ co-influence over the educations is that the development of courses should be continued with the support of the students' course evaluations and student representatives, but that the limited opportunity to influence the course content this year is in order.

Försvarsmakten ska öka både sin förmåga och antalet krigsförband. I krigsförbanden ingår en stor del reservofficerare. En reservofficer tjänstgör inte i Försvarsmakten på heltid utan tjänstgöringen är en bisyssla parallellt med annat arbete eller studier.Problemet är att det inte finns tillräckligt med reservofficerare för att fylla krigsförbandens behov. Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar individen vid beslutet att bli reservofficer. Vi vill dessutom skapa en djupare förståelse för individens drivkraft att eftersträva dubbla karriärer, en civil och en militär.Genom en kvalitativ studie, omfattande semistrukturerade intervjuer, utforskar vi vad som har påverkat individer att vilja bli reservofficerare i Försvarsmakten. Det empiriska resultatet har tagits fram genom Grounded theory. Analysen har genomförts ur ett individ- och organisationsperspektiv utifrån drivkrafter, resurser och profession.Vi har i våra slutsatser kommit fram till att det är fyra faktorer som är viktigast vid valet att söka sig till en militär reservofficerskarriär. Dessa fyra är: • En positiv erfarenhet av värnpliktsutbildning.• Närhet till reservofficerare som förebilder under värnpliktsutbildning.• En positiv uppfattning om reservofficersprofessionen i samhället.• Möjligheten till en kombinerad karriär där den civila är i fokus. / Swedish Armed Forces is increasing both its defence capability and the number of war time units. A large amount of personnel in the war time units are reserve officers. A reserve officer does not serve in the Armed Forces full time, the service is a side job in parallel with other work or studies. The problem is that there are not enough reserve officers to fill the needs of the war time unitsThe main purpose with this study is to examine which factors affect the individual in their decision-making process on whether to become a reserve officer or not. We also want to create a deeper understanding of the individuals drive force to strive for double careers, a civilian and a military. Through a qualitative study, with semi-structured interviews, we explore what has influenced individuals to want to become reserve officers in the Swedish Armed Forces. The empirical result has been produced with the method Grounded theory. The analysis has been conducted from an individual and organizational perspective based on motivating forces, resources, and profession.We have come to four conclusions, which are the key factors for a military reserve officer career and thus also dual careers, the civilian and the military. These four are • A positive experience of conscription training.• Proximity to reserve officers as role models during conscription training.• A positive perception of the reserve officer profession in society.• Possibility for a combined career where the civilian career is the primary.