Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science. Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %. Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers. Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.

Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs. Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag. Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev. De fakta i dokumenten som berör uppsatsämnet analyseras och jämförs, för att sedan sammanfattas och diskuteras.  Resultatet i uppsatsen påvisar att regeringen inte har ändrat uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, som ställs till Försvarsmakten. Men det påvisar även att en kontinuerlig anpassning av uppgiften sker i form av ett samarbete med andra myndigheter, denna utveckling kan följas på olika sätt i de utvalda källorna. Författaren har dragit slutsatser kring det presenterade resultatet och kommit fram till att regeringen inte behövt ändra uppgiften. Men för att kunna effektivisera utnyttjandet av de resurser som Försvarsmakten kan tillföra vid svåra påfrestningar bör regeringen utveckla och precisera hur Försvarsmakten skall utnyttjas med störst effektivitet. / The Swedish Armed Forces has, since the turn of the century, transformed from an invasion defence to a type of mission oriented defence. This means that the Swedish armed forces have become smaller in volume, material has been terminated, a lot of personnel have been terminated and the amount of conscripts heavily reduced. The author is interested in how this has affected the Swedish armed force as recourse to the Swedish society. Before and under the transformation, one of the Swedish armed forces duties has been to strengthen the Swedish society when hard tensions have emerged in peacetime. This duty has been presented in the regulations that the Swedish government give to the Swedish Armed Forces every year.  The duty is also one of the duties presented in the regulation that controls the Swedish Armed Forces activities. The problem that is presented in the essay is how the Swedish government has adjusted this duty to the Swedish Armed Forces with this transformation in mind. The purpose of this essay is therefore to investigate and compare if the duties have been changed, developed and/or adjusted to the new Swedish armed forces as it is today. The result of this paper shows that the government has not changed the duty to strengthen the society when hard tensions come. However, it also shows that there is a continuing adjustment to the duty in form of cooperation with other authorities. This development can be seen in different ways in the varying sources that have been presented in the essay. The author has drawn some conclusions concerning the presented results and reached a conclusion that the government does not have to change the duty. It can be preserved as it is today. In order to use the resources that the Swedish armed forces contribute more efficiently, the government has to develop and specify how the Swedish armed forces can be used with the greatest efficiency.

Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv. / The essay is a comparative study of the defence decision 1925 and the defence decision 2004. I will test two theories of these two defence decisions, it is realism and liberalism. What I want to get through this essay is to identify the similarities and differences in the two decisions in a security policy perspective.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten. / The purpose of this study is to examine women's experiences of competition and envy between women in the Swedish Armed Forces.Previous research shows that the friction between the women is created because of society's gender policy; women are the subordinate sex whose achievements are not valued the same as men. It also turns out that woman’s needs for confirmation and identification by other women, creates tension.A questionnaire completed by cadets from all the Armed Forces schools shows that envy and competition is not an everyday phenomenon, however, the majority of the female cadets feel that the men, creates competition because the Swedish Armed Forces is an organization made ​​by men for men and a frustration among the women is obvious because of women's and men's different conditions.

Redan idag är närmare var tredje medarbetare i Försvarsmakten civilanställd och den andelen förväntas öka. Trots det har få studier gjorts kring vad som driver dessa människor. Den modell vi tagit fram visar att civilanställda i Försvarsmakten känner en stark samhörighet och ser sig som en del av den gemensamma identiteten. De påverkas dock av en upplevd otydlighet och byråkratisering, precis som sina militära kollegor. Dock med en stor skillnad – att byta arbetsgivare ligger närmare till hands än för en Officer. Vår studie utgår från workshops med civilanställda vid två krigsförband. Urvalet av deltagare har gett oss en inblick i såväl administrativa roller som roller burna av specialister inom kärnverksamheten. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån perspektiv som Försvarsmakten kan påverka. Den här studien handlar inte om motivationsteori utan vad arbetsgivaren kan och bör göra för att säkra både rekrytering och bibehållande av individer som är avgörande för organisationens framtid. Det enskilt viktigaste Försvarsmakten kan göra för att behålla kompetensen hos dessa medarbetare är att ge dem trovärdiga karriärvägar, likt de Officerskåren har.

Militära organisationer påverkas ständigt av samhällets förändring och dess trender. En allt snabbare social och teknisk utveckling kan vara utmanande för en hierarkisk och byråkratisk institution vilket är grundläggande karaktärsdrag för militära organisationer. Den svenska Försvarsmakten har efter decennier av nedskärningar nu gått in i en omfattande tillväxtfas vilket också innebär stora förändringar för organisationens personal. Denna fallstudie har syftat till att uppnå en djupare förståelse för hur sjöofficerare, som första linjens chefer utövar sitt ledarskap för att hantera underställd personal och organisationens krav kopplat till Försvarsmaktens nuvarande tillväxtfas och normativa förändringar i samhället. Studien, som undersökt hur nästa generations officerare hanterar förändringar, söker tillföra ytterligare kunskap till de senaste årens forskning, om ledarskap och organisatoriska karaktärsdrag, som hittills riktat sig mot officerare på strategisk och operativ nivå. Under april 2021 genomfördes semi-strukturerade intervjuer med totalt 9 sjöofficerare som utbildat sig genom det nya utbildningssystemet och som efter 7–12 års yrkeserfarenhet tjänstgör som chefer inom ett sjöstridsförband. Det insamlande underlaget har genomgått en kvalitativ innehållsanalys som presenterats i två olika teman. Studien resultat visar att det är en utmaning på flera nivåer att få en anorektisk organisation att övergå i tillväxt. Första linjens chefer inom sjöstridsförband påverkas och upplever flera obalanser som kan ses som ett resultat av både social och teknisk acceleration i samhället. Detta hanteras genom fokus på ställda uppgifter och ett engagerat samt modernt ledarskap fokuserat på att skapa en samhörighet. Ledarskapet ses som det främsta verktyget för att bibehålla och rekrytera personal. Det råder en obalans mellan organisationens planering och individens synsätt på karriärsutveckling. Detta kan påverka både organisationens och individens möjlighet till utveckling. Tjänstgörande i Försvarsmakten ställer högre krav på arbetsgivaren än vad tidigare generationer har gjort avseende stimulerande arbetsuppgifter, transparens i beslut och att bli sedd av organisationen vid karriärplanering. Här upplever första linjens chefer begränsade möjligheter att påverka från sin nivå. Skiljelinjen mellan arbete och fritid är viktigare idag än tidigare, samtidigt är personalen beredd att göra uppoffringar. Lojalitet och engagemang finns men är inte villkorslös. Första linjens chefer försöker skapa balans för underställd personal genom ett ge och ta förhållande. / Military organizations are constantly affected by changes in society and social trends. Increasing social and technological development can be challenging for a hierarchical and bureaucratic institution, which are fundamental characteristics of military organizations. After decades of cuts, the Swedish Armed Forces has now entered an extensive rearmament phase, which also means major changes for all personnel within the organization. This case study has aimed to achieve a deeper understanding of how naval officers, as managers on tactical level, exercise their leadership to manage subordinate personnel and the organization's requirements linked to the Armed Forces' current rearmament phase and normative changes in society. The study, which examined how next-generation officers handle change, seeks to add additional knowledge to recent years' research on leadership and organizational characteristics, which has so far focused on officers at the strategic and operational levels. During April 2021, semi-structured interviews were conducted with a total of 9 naval officers, who has all been educated through the new officer education system at the Swedish Defence University. After 7–12 years of professional experience, they serve as commanders within a naval warfare flotilla. A qualitative content analysis has resulted in the collected data being presented in two different themes. The study results show that there is a challenge on several levels to get an anorexic organization to grow. Managers on tactical level are affected and experience several imbalances that can be seen because of both social and technical acceleration in society. This is handled through a focus on given tasks. Managers show a committed and modern leadership focused on creating solidarity and coherence. Leadership is seen as the main tool for retaining and recruiting staff. There is an imbalance between organizational planning and the individual view of career development. This challenge both the organization and the individual possibility to develop experience. Personnel taking service in the Armed Forces places higher demands on the organization than previous generations have done regarding stimulating activities, transparency in decisions and being seen by the organization in career planning. Here, managers experience limited opportunities to influence from their level. Work life balance is more important today than before, at the same time the staff is prepared to make sacrifices. Loyalty and commitment exist but are not unconditional. Managers on tactical level aim to create balance for subordinate staff through a give and take relationship.

The Swedish Armed Forces can be considered a hegemonic masculine organisation with deeply embedded patterns of patriarchy, as well as fratriarchy represented by notions of homogeneity and the male soldier. Women are highly underrepresented and face multiple double standards related to their performance of gender and more precisely performance of femininity. However, the Swedish Armed Forces claim to be an inclusive organisation and advertise this through different recruiting strategies, which display women in uniforms. This thesis uses the methodology of qualitative research by combining the methods of critical discourse analysis and critical visual analysis to analyse the representation and the performativity of gender in a recruiting advertisement for inclusivity by the Swedish Armed Forces. I argue that this advertisement led to a certain form of reproducing stereotypical notions of femininity by representing women who embody certain requirements connected to beauty standards. At the same time, notions of hegemonic masculinity and patriarchy are challenged through the representation of women in military uniforms.

With the aim to situate the study of military professionalism and its relationship to change firmly in an empirical analysis, this thesis uses the method of grounded theory to study the elements of military professional mindset that impacts on the professional capacity to understand and handle military change. Theoretically the study situates itself in both the study of military professionalism and the study of military change, and challenges previous literature by stating that there are elements of the military profession that makes it adaptable to change. The results are based on data from interviews with military officers working for the Swedish Armed Forces and the analysis is developed through a multiple-step coding procedure which thoroughly grounds the study in empirics. The study finds that military professionals have a holistic mindset when understanding their own profession in relation to the military organisation and military change. Both rigid and definitive elements, such as hierarchy and loyalty, and less rigid elements, such as flexibility, adaptability and military preparedness, impacts the capacity to handle change and are seen as important elements of the professional mindset.

Studies of organizational learning have found that military organisations can benefit from developing organizational learning. Successful implementation of organizational learning exists in the Israeli army. This study analyses the organizational learning capability of the Swedish army. By adopting the organizational learning capability theory by Visser and applying it to data collected through both documents and interviews, this study investigates the possible harmony and dissonance between the data. The findings discovered that while there is compatibility in two out of four dimensions, which is interpreted as the Swedish army having a good baseline to build their organizational learning; it also ascertained that there is a large dissonance regarding knowledge conversion. This is seen as a probable inhibitor for the implementation of organizational learning in the Swedish army. Specifically, is the lack of education in knowledge conversion seen as a large threat to the organization successfully implementing organizational learning. The study contributes to the research field with a comparison of the normative level and reality; in this it contributes with an understanding of which parts can be considered to facilitate and inhibit organizational learning. Furthermore, it gives the Swedish Army several recommendations to accelerate their capabilities in organizational learning.

An organization with such a big responsibility as the Swedish armed forces constantly needs to find new ways to develop and increase their effectiveness when it comes to management, administration and organization. An information system with cloud computing as a basis would mean a modernization of the Swedish armed force’s administration and could potentially live up to the security standards within the organization. The primary goal of the thesis is to present and analyze cloud solutions that the Swedish armed forces eventually could integrate in to their activities. The first part of the thesis gives an introduction to the cloud technology with the security aspects of a cloud as a large part of the focus. This is followed by information about the Swedish armed forces and their current IT-systems, as well as information on the requirements they have for the implementation of new IT-systems within the organization. Two different cloud services from VMware and Cloudstack have been examined in order to see whether these could be used for a future implementation. The focus of the analysis lies heavily on the security issues and questions, that arise, for each solution, as the security aspect is something that is very important for the Swedish armed forces. The thesis also touches on the economical benefits and economical difficulties associated with cloud service implementation. The purpose of this is to see whether an eventual implementation is beneficial or not. / En organisation med ett så stort ansvar som Försvarsmakten behöver ständigt nya sätt att utvecklas och effektivisera sin drift, administration och organisation. Ett informationshanteringssystem i molnmiljö som grund skulle innebära en modernisering av administrationen inom organisationen och har potentialen att uppfylla Försvarsmaktens förbättringskrav. Arbetet har som huvudmål att ta fram och analysera lösningsförslag för hur Försvarsmakten skulle kunna använda sig av molnbaserade IT-system. I den första delen av arbetet ges en grundläggande introduktion till molnteknologin som även innefattar säkerhetsaspekter. Efter detta presenteras allmän information om Försvarsmakten, deras nuvarande IT-system samt de krav som ställs när det kommer till implementation av nya IT-system inom organisationen. Två olika molntjänster från WMware och Cloudstack undersöks för att se hur dessa skulle kunna användas för en eventuell implementation inom Försvarsmakten. Analysen av de två olika molntjänsterna fokuserar främst på säkerhetsaspekter, då det är ett viktigt fokusområde för Försvarsmakten. Ett annat område som arbetet har som syfte att undersöka är ekonomin för molntjänster. Detta för att se om en eventuell implementation är lönsam för Försvarsmakten eller inte.