The study examines students perspectives and experiences of free play at the school age educare. Our purpose is to shed light on how students at the school age educare experience free play, and to get their view of play, we try to answer the questions: What do the students mean by free play at the school age educare and how is it experienced? Are the students descriptions of their free play in the school age educare similar to the descriptions of free play that dominates research and literature? We conducted interviews with students and through them explored the students view of free play and its importance for their well-being and development. The results indicate that the students see free play as an important and a positive part of after-school activities and they appreciate the opportunity to control and decide their own playtime. Play appears as a place for social interaction, creativity and learning. The analysis of the results was done with the help of different play theories, both where play is emphasized as an instrument for learning and theories where play is seen as an end in itself. We identify challenges and barriers to free play, including limited time and resources. The study emphasizes the importance of understanding and promoting free play as an integral part of the after-school environment to support pupils' well-being and development in a holistic way.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan barnskötare och förskollärares syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare baserat på deras tankar och åsikter. Fyra förskollärare respektive fyra barnskötare intervjuades på två olika förskolor. I analysen uppkom ett antal teman som också blev underrubriker i resultatet. Dessa var, Leken i relation till lärande och utveckling, Det sociala samspelet, Aktivt deltagande, Lekens betydelse för utveckling av kommunikativa förmågor, En närvarande vuxen för att stötta barnen i olika leksituationer och Personalens förändrade syn på lek i relation till utveckling och lärande. Utifrån resultatet kan vi urskilja att samtliga deltagare anser att leken är en stor del av förskolans verksamhet och ses som något positivt. Dock har vi kunnat synliggöra skillnader i motiveringarna beroende på antal år i yrket och vissa skillnader beroende på yrkesroll. Resultatet visade även på likheter, vilket var att samtliga deltagare ansåg att barnen utvecklar språkliga och kommunikativa förmågor i samband med leken.

Abstract The purpose of our study is to describe preschool teachers and children’s experience of influence in free play in the preschool indoor environment.  In our study, we have used semi-structured questions with a flexible interview guide that gives space to develop the answers. The study is a qualitative investigation and is based on a phenomenographic approach.  The results have shown that the preschool teachers conceptions of free play, is that play is an important part of the preschool’s activities, but also that free play never is completely free of control. The preschool teachers experience that the concept of free play never is used in the preschool activities. Free play should be called something else, since free play is important for children’s development and learning, but not without a preschool teacher present, to avoid possible conflicts or abusive treatment. The result showed that children’s influence from a democratic perspective is important in preschool activities, for example that children are given opportunities to influence the planning of the activities.  The conclusion of this study is that preschool teachers don’t use the concept of free play in preschool activities. The teachers use the concept play for all kinds of play. / Sammanfattning Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares och barns erfarande av inflytande i fri lek i förskolans inomhusmiljö. I vår studie har vi använt semistrukturerade frågor med en flexibel intervjuguide som gett utrymme för att utveckla svaren. Studien är en kvalitativ undersökning och utgår från ett fenomenografisk synsätt. Resultatet av studien har visat att förskollärarnas uppfattning av den fria leken är en viktig del i förskolans verksamhet, men att den fria leken inte kan vara helt fri från styrning. Vidare visar resultatet att förskollärarna upplever begreppet fri lek som ett begrepp som inte används i förskolans verksamhet. Den fria leken borde heta något annat, då fri lek är viktigt för barns utveckling och lärande, men inte utan en närvarande förskollärare, för att undvika konflikter och kränkande behandlingar. Resultatet har också visat på att barns inflytande ur ett demokratiskt perspektiv är viktigt i förskolans verksamhet, till exempel att barn ska ges inflytande i verksamhetens struktur. Slutsatsen i studien är att begreppet fri lek inte används i förskolans verksamhet. Förskollärarna använder sig av begreppet lek till alla sorters lekar.

No description available.

The purpose of the study is to find out preschool teachers' approach to free play. We want to investigate how preschool teachers perceive their participation in children's free play and what factors that may differ, as well as shed light on how the importance of free play in preschool can be understood. We have performed qualitative interviews with six preschool teachers from one and the same preschool and then interpreted them from a hermeneutic perspective. In the analysis, the answers of the preschool teachers’ have been interpreted with the use of phenomenological approach, to give a broader picture of how preschool teachers think, experience and relate to free play.  Based on the preschool teachers' answers, it appears that free play is viewed as an important activity for the children and that the preschool teacher's participation is necessary in many situations. At the same time, they say that they participate far too seldom, but if opportunities were given, they liked to participate more often. The preschool teachers believe that this is because of all the "musts" that includes in their occupational responsibilities, such as administrative tasks. Furthermore, we conclude that the preschool teachers' main purpose for participation is to be a supportive educator, but also that the purpose may differ between the children’s different ages.

The preschool is a cultural meeting place where children with different language backgrounds meet. This raises new questions, insights and challenges in the field of inclusion and exclusion. We have focused on children's free play in this study. The aim is to describe and analyse the interaction between multilingual children in free play. We have taken the sociocultural perspective as our starting point and used concepts such as mediation, language and interaction in the analysis. The data material consist s of video observations where different play sequences were recorded. The recordings took place over three days and a total of five multilingual children, between the ages two and six years participated. The video observations were transcribed and coded ba sed on an observation schedule.  The results show that verbal language skills in Swedish are crucial for inclusion in free play. The results of this study showed that the children were not affected by multilingualism at all during interaction with other children where both exclusion and inclusion occurred. However, it was age, gender and verbal ability that determined whether children were included or excluded in free play. This study shows that exclusion occurred mainly thro ugh non-verbal communication. The results of this study show the complexity of children's relationships where inclusion was situational.  This study can contribute to giving preschool teachers a deeper understanding of the importance of encouraging inclusion, cooperation and creating learning opportunities to support children in free play. By bringing awareness, this study can, with the help of a broadening perspective on free play, contribute to creating strategies on how inclusion can be promoted and exclusion can be prevented in the organization. / Förskolan är en kulturell mötesplats där barn med olika språkbakgrund möts. Detta medför nya frågor, insikter och utmaningar i verksamhetsnivå som gäller inkludering och exkludering, i denna studie har vi fokuserat på barns fria lek. Syftet är att beskriva och analysera interaktionen mellan flerspråkiga barn i fri lek. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och använt begrepp som mediering, språk och interaktion i analysen. Datamaterialet består av videoobservationer där olika leksekvenser spelats in. Inspelningarna skedde under tre dagar och totalt deltog fem flerspråkiga barn  mellan åldrarna två till sex år. Videoobservationerna transkriberades och kodades utifrån ett observationsschema. Resultatet visar att verbala språkkunskaper på svenska är avgörande för inklu-dering i leken. Studiens resultat visade att barnen inte alls påverkades av flerspråkigheten under interaktion med andra barn när exkludering och inkludering uppstod. Dock var det ålder, kön samt den verbala förmågan som påverkade om barnen inkluderades eller exkluderas i leken. Studien visar att exkludering främst skedde genom icke-verbal kommunikation. Resultatet i denna studie visar komplexiteten i barnens relationer där inkluderingen var situationsbunden. Studien kan bidra med att ge förskollärare en djupare förståelse i vikten av att främja inkludering, samarbete och att skapa lärandemöjligheter för att stötta barnen i den fria leken. Genom att integrera en medvetenhet kan studien, med hjälp av ett vidgande perspektiv på den fria leken, bidra med att skapa strategier för hur inkludering kan främjas och exkludering kan förebyggas i verksamheten.

Syftet med studien är att synliggöra matematiken i den fria leken inom de matematiska aktiviteterna mätning, lokalisering och konstruktion. Studien skedde inomhus i förskolan på två yngreavdelningar, 1-3 år. En kvalitativ forskningsmetod valdes, och genomfördes med hjälp av ostrukturerade observationer. I resultatet kan man se prov på att yngre barn använder sig både av ett utforskande tillvägagångssätt och även av problemlösning inom de matematiska aktiviteterna som studien avsåg. / The purpose of this study is to examine the mathematical activities, measurement, localization, and construction during free play. The study was performed inside a preschool, in two toddler groups, 1-3 years old. A qualitative research study was chosen and performed with the help of unstructured observations.  The study shows that toddlers use both an exploring approach as well as a problem-solving approach within the mathematical activities that the study intended.

The purpose of the study is to examine whether there is a connection between conflicts that arise between the students and the free play at the leisure center, and how these conflicts are handled. I answered the study's question with the help of qualitative interviews and observations. I interviewed four educators at four different leisure centers, and observed these activities. I have analyzed the empirical data from the sociocultural perspective. The result showed a clear connection between conflicts that arise between the students and the free play. The results also showed that the teachers in the leisure activities make use of the conflict management method mediation.

Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag. Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av den fria lekens betydelse i förskolan. Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visar att den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande. En välfungerande lek erbjuder bland annat tillfälle till bearbetning av känslor och upplevelser, avkoppling och utvecklande av social kompetens, vilket är positivt ur stressynpunkt. Den fria leken kan också leda till stress. Orsakerna till att den fria leken kan leda till stress kan vara att barngrupperna är stora med mindre lekyta för barnen, en högre ljudnivå samt att barnen löper större risk att bli störda av andra barn. Förskollärarna pekar även på den egna rollen i förhållande till barnens fria lek och stress och anser att den kan bidra till barnens stress liksom att förskolläraren genom organisation kan arbeta för att stävja den. Stora barngrupper och ökade administrativa uppgifter för förskollärarna gör dock att det krävs mer arbete av förskollärarna för att organisera verksamheten så att en välfungerande lek som kan ses positiv ur stressynpunkt främjas. Studiens slutsats är att den fria lekens förutsättningar är beroende av såväl förskollärares kunskaper om och inställning till leken, men också att ekonomiska aspekter är av betydelse. / The purpose of the study is to show and analyse the preschool teacher’s reasoning around the free play in preschool related to the stress of preschool children. The intention with the study is also to examine and gain understanding of the free play’s meaning in preschool - if the free play is seen to prevent stress from occuring, or if it is a trigger for stress to arise. The study is of qualitative empirical kind and is based on separate interviwes with seven preschool teachers from four different preschools. The result shows that preschool teachers consider the free play to be both negative and positive for the children in the view of stress. The free play at its best, contains several aspects which can be seen as both releaser and preventive to stress. A well-succeeded form of play offers opportunities to work on emotions, experiences, to relax, and development of social competence which is positive from a perspective of stress. Among the results, it has also been shown that the free play can lead to stress. The reasons to the development of stress in the free play could occur because of bigger groups of children in smaller play areas, a higher level of noise, and also run a higher risk to be inerupted by other children. The teachers also reason their own role in relation to the children’s free play and stress, and the result shows that they think they can contribute to the stress of children, just as they can organize and work to prevent it from growing. Bigger groups of children and increasing tasks of administrative work for the teachers sets the work to be harder for the preschool teachers in order to organize the activity so that a succeeded play in a positive perspective of stress can be supported.

Βασικός σκοπός της παρούσας εργασίας είναι η ανίχνευση και αποτύπωση των στοιχείων που συγκροτούν το ελεύθερο παιχνίδι των παιδιών στο διάλειμμα, σύμφωνα με τις θεωρητικές αρχές και τα μεθοδολογικά εργαλεία (παρατήρηση, καταγραφή και συνέντευξη) της εθνογραφίας. Συγκεκριμένα, μετά την παρατήρηση και καταγραφή των ελεύθερων δράσεων των παιδιών μιας ομάδας νηπιαγωγείου κατά τη διάρκεια του διαλείμματος, αναλύονται οι κατηγορίες και υποκατηγορίες παιχνιδιών όπως αυτές προέκυψαν από τα δεδομένα του υλικού μας και οι παράγοντες που επηρεάζουν αυτούς τους τύπους παιχνιδιών. Η έρευνά μας επιπρόσθετα εστιάζει και στις δυνατότητες εισαγωγής του παραδοσιακού ομαδικού παιχνιδιού ή στοιχείων αυτού στο ελεύθερο παιχνίδι των παιδιών στο διάλειμμα μετά την υλοποίηση μιας οργανωμένης από την εκπαιδευτικό-ερευνήτρια διδακτικής συνθήκης. Όπως προέκυψε από την ανάλυση της παρατήρησης που ακολούθησε την διεξαγωγή της διδακτικής παρέμβασης και των αποτελεσμάτων που αφορούν στη διεξαγωγή συνεντεύξεων από την εκπαιδευτικό-ερευνήτρια στα παιδιά, η αδυναμία εισαγωγής οργανωμένου παραδοσιακού ομαδικού παιχνιδιού ή στοιχείων αυτού στις ελεύθερες δράσεις των παιδιών είναι απόρροια ποικίλων παραγόντων που χρήζουν περαιτέρω διερεύνηση η οποία δεν μπορεί να εξαντληθεί στα όρια της παρούσας μελέτης. Σε κάθε περίπτωση η αξιοποίηση της εθνογραφίας για τη μελέτη του φαινομένου του παιχνιδιού σε σχέση με μία συγκεκριμένη ομάδα παιδιών νηπιαγωγείου θεωρούμε ότι προσφέρει πολύτιμα στοιχεία τόσο για την ίδια την εκπαιδευτικό-ερευνήτρια (αποκάλυψη πτυχών της εκπαιδευτικής πραγματικότητας), όσο γενικότερα και για τη μελέτη ενός σύνθετου φαινομένου, του παιδικού παιχνιδιού. / The main objective of this study is to detect and identify the components of children free play during break, according to the theoretical principles and methodological tools (observation, recording and interview) of ethnography. Specifically, after observation and recording of the free actions of a group of kindergarten children, during school break, the categories and subcategories of games that emerged and the factors that affect these types of games are being analyzed. The research also focuses on the possibility of introducing traditional team play or elements of it in children free play during the break within a set didactic project by the teacher - researcher. As resulted from the analysis of observation that followed the didactic intervention and outcomes related to interviews to children conducted by the teacher - researcher, the impossibility to introduce traditional team play or elements of it in the free activities of children is due to various factors that require further investigation which can not be exhausted within the limits of this study. In any case, the use of ethnography in the study of the phenomenon of play in relation to a specific group of kindergarten children is believed to provide valuable information both for the teacher - researcher (revealing aspects of the educational reality), as well as for the study of the complex phenomenon of children play.