The Swedish pre-school has a mission to create an equal and egalitarianeducation where the gender norms in society are challenged. The inspirationto do this study, came from how I have experienced that preschool teacherstalked to children differently depending on the children ́s biological sexduring my workplace-based education and by that were doing genderreproducing traditional gender norms. The purpose of this study is to provideexamples of how stereotypical notions of gender are created or counteredwhen preschool teachers comment on or interact with children's free play.The study rests on the norm-critical perspective and qualitative observations.The collected empirical material was documented as notes during theobservations. The result shows that there is a wide spread in how preschoolteachers express themselves and act in relation to the children. How gender ismade depends on the situation and how a pre-school teacher acts isdepending on their norm-critical competence. The conclusion of this studyshows that work with gender and equality needs to be given space and jointdiscussions and reflections are necessary to fulfill the Swedish NationalAgency for Education's mission / Förskolan i Sverige har som uppdrag att skapa en jämställd och en jämlikutbildning där könsnormerna i samhället utmanas. Inspirationen till den härstudien kom från hur jag har upplevt att förskollärare pratade med barn olikaberoende på barnens biologiska kön under min arbetsplatsförlagda utbildningoch därigenom gjordes kön utifrån normativa föreställningar. Syftet meddenna studie är att ge exempel på hur stereotypa föreställningar om könskapas eller motverkas när pedagoger i förskolan kommenterar ellerinteragerar med barns fria lekStudien vilar på det normkritiska perspektivet och kvalitativa observationer.Det insamlade empiriska materialet dokumenterades genom anteckningarunder observationerna. Resultatet visar att det finns en stor spridning i hurförskollärare uttrycker sig och agerar i relation till barnen. Hur kön görs berorpå situationen och hur en förskollärare agerar beror på deras normkritiskakompetens. Slutsatsen av denna studie visar att arbetet med genus ochjämställdhet behöver ges utrymme och gemensamma diskussioner ochreflektioner är nödvändiga för att uppfylla Skolverkets uppdrag.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn positionerar varandra irollek och hur det skapar makt och motstånd. Syftet är även att bidra med kunskapom hur barns positioner skapar möjligheter och begränsningar i rollek. Studien tarinspiration ur Sheridan, Williams och Pramling Samuelssons (2014) artikel där detframkommer att barn i förskolan endast har strukturerade grupperingar 0.5–2 timmarom dagen. Det resulterar i många timmar om dagen i förskolan där barn självakonstruera sina grupper, även så kallad fri lek. Fri lek är en viktig del i förskolan ochskapar såväl möjligheter för barns utveckling likväl som det skapar begränsningarför barns utveckling. Skolverket (2022) lyfter att nästan 86% av Sveriges barn går iförskola där utbildningen utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket2018) där ett mål om att alla barn ska få lika stort inflytande i utbildningen finnsskrivet. Studien har genomförts med ett baklängesarbete med kvalitativ ansatsgenom deltagande observationer som metod. Baklängesarbete innebar att syfte ochfrågeställningar omformulerades efter att resultatet var fastställt (Klingberg &Hallberg 2021). Deltagande observationer innebar att vi var delaktiga i barnens lekoch samtidigt förde fältanteckningar. Resultatet i studien analyseras utifrån KlaraDolks tolkning av Michel Foucaults teori med tre teoretiska begrepp. Studiensinsamlade empiri visade på att barn positionerar varandra i fyra olika positioner ideras rollek. Resultatet visade även på hur makt och motstånd konstitueras i barnsrollek och hur barns positioner skapar möjligheter men även begränsningar för barnsinflytande i rollek genom makt, motstånd och normer (Dolk 2013). Slutsatsen blevatt barns positioner har olika möjligheter till inflytande i rollekar som baseras påmaktstrukturer som ofta är synliga för barn, men osynliga för pedagoger. Dettaskapar både möjligheter och begränsningar för barn som pedagoger i förskolanmåste vara uppmärksamma på.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse kring hur pedagogers och barns positioner förändras då pedagoger går in i barninitierad lek. Detta undersöktes med hjälp av de teoretiska begreppen som om, som är, agency, metakommunikation och alteritet. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod och observationer. Som teori har studien tagit utgångspunkt i lekresponsiv undervisningsteori. Insamlad data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visar att pedagogens deltagande i en barninitierad lek påverkar de deltagande barnen i leken samt påverkar leken och dess utveckling. Studiens slutsats blev därmed att ett pedagogiskt deltagande kan utspela sig på tre olika sätt. Pedagogen kan delta på ett intensivt sätt som resulterar i att barnen kan bli störda i leken och kan behöva avbryta den. Pedagogen kan delta försiktigt där barnen kan fortsätta sin lek med stöttning från en pedagog.Pedagogen kan bli inbjuden av barnen och göra att pedagogen kan delta på barnens villkor. Dessa tre sätt visar i sin tur att pedagogens agerande i sitt deltagande påverkar barnen och deras fria lek. Med användning av de teoretiska begreppen har det skapats en förståelse för samspelet och vikten av att anpassa sitt bemötande som pedagog i barninitierade lekar. / The purpose of the study is to give a deeper understanding regarding how educators and childrens positions change when the educators participate in child-initiated play. This was investigated through theoretical concepts such as: as-if, as-is, agency, metacommunication, and alterity. To answer these questions observations together with a qualitative method was used. The study is founded on play-responsive learning theory. Data was collected and analyzed using thematic analysis. The study shows that educators participation in child-initiated play affects the participating children as well as the play and its development. The conclusion of the study is that pedagogical participation can occur in three different ways. The educator can participate intensely, leading to the children being disturbed and needing to interrupt their play. The educator can participate cautiously, which means that the children are allowed to continue their play with support from the educator. The educator can lastly be invited by the children and participate on their terms. These three ways display that the educators actions in participation have an impact on the childrens free play. Through theoretical concepts, the study highlights the importance of adapting to the needs of children in child-initiated play, and the importance of the interaction between educators and children.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken syn som pedagoger i förskolan har på sitt deltagande i barnens fria lek och vad begreppet deltagande har för innebörd hos pedagogerna. Jag vill belysa vad pedagogerna har för avsikt med sitt deltagande i leken, samt vad de definierar som lek och fri lek. För att få fram uppfattningarna hos pedagogerna användes den fenomenografiska metodansatsen både som metod och teori. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika förskolor. Resultatet presenteras i tre utfallsrum, Lek på olika sätt, Deltagande av olika grad och Deltagandes funktion. Resultatet visade att fri lek och styrd lek är båda viktiga för barnens utveckling. Med sitt deltagande vill pedagogerna ge barnen nya erfarenheter och vidga deras omvärld. I resultatet framgår det att lärande och lek ska användas simultant. Slutsatsen för denna studie blir att pedagogerna har för avsikt att med sitt deltagande i leken, ge barnen bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande genom lek. / The purpose of this study is to find out what view preschool teachers have of their participation in the children's free play and what the concept of participation means to the teachers. I want to highlight what the pedagogues intend with their participation in the game, as well as what they define as play and free play. In order to elicit the perceptions of the educators, the phenomenographic method approach was used both as method and theory. Qualitative interviews were conducted with five educators at two different preschools. The results are presented in three outcome rooms, Play in different ways, Participation of different degrees and Function of participation. The results showed that free play and controlled play are both important for children's development. With their participation, the educators want to give the children new experiences and expand their world around them. The results show that learning and play must be used simultaneously. The conclusion of this study is that the educators intend to, with their participation in the game, give the children the best possible conditions for development and learning through their participation in play.

Sammanfattning Alla har troligtvis någon gång upplevt exkludering från en gemenskap och den törn i självkänslan det kan ge. Exkluderingar såväl som inkluderingar sker redan i förskolans sociala arena för samspel. I flerspråkiga barngrupper kan språkanvändning eventuellt användas som ett maktredskap för att exkludera varandra. Därför ville jag med den här studien synliggöra förskollärares och barnskötares perspektiv av inkludering och exkludering i flerspråkiga barngruppers fria lek. Om språk- och kommunikationsanvändning påverkar inkluderingen samt förskollärarnas och barnskötarnas strategier för att få alla barn inkluderade i en flerspråkig barngrupp. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tre förskollärare och tre barnskötare med erfarenhet av flerspråkiga barngrupper. Resultatet visade att deltagarna beskriver den fria lekens inkludering och exkludering som påverkad av en flerspråkig barngrupp. Språket används enligt deltagarna som ett maktredskap både för att exkludera andra, såväl som för att inkludera varandra i fri lek. Deltagarna beskriver sina strategier för att få alla barn inkluderande genom främjande arbete som exempelvis arbete med värdegrund och strategier som trygghetsskapande i barngruppen, användning av tydliggörande kommunikation som bild-stöd, tecken, gester, kroppen och minspel. Resultatet visar även på vikten av en god föräldrakontakt, pedagogens roll som stöttepelare och att värna om flerspråkigheten. Baserat på resultatet kan man se att inkludering och exkludering i den fria leken påverkas av flerspråkiga barngrupper genom språk- och kommunikationsanvändning. Faktorer såsom socialt handlingsutrymme påverkas av olika kamratkulturer i olika gruppkonstellationer, genom att kommunikationen präglas av olika normer och värderingar samt att en flerspråkig barngrupp påverkar hur och vad man kommunicerar. / Abstract Everyone has probably at some point experienced exclusion from a community and the thorn in the self-esteem it can give. Exclusions as well as inclusions already take place in the preschool's social arena for interaction. In multilingual groups of children, the use of language may be used as a tool of power to exclude each other. Therefore, with this study, I wanted to make visible the perspective of preschool teachers and childminders of inclusion and exclusion in the free play of multilingual groups of children. The use of language and communication affects the inclusion as well as the preschool teachers 'and childminders' strategies for getting all children included in a multilingual group of children. The study was conducted through qualitative interviews of three preschool teachers and three childminders with experience of multilingual groups of children. The results showed that the participants describe the inclusion and exclusion of free play as being influenced by a multilingual group of children. According to the participants, the language is used as a tool of power both to exclude others, as well as to include each other in free play. The participants describe their strategies for getting all children included through promotional work such as work with values and strategies such as creating security in the children's group, using clarifying communication such as image support, signs, gestures, the body, and facial expressions. The results also show the importance of good parental contact, the educator's role as a mainstay and the protection of multilingualism. Based on the results, it can be seen that inclusion and exclusion in free play is affected by multilingual groups of children through the use of language and communication. Factors such as social room for action are affected by different peer cultures in different group constellations, in that communication is characterized by different norms and values and that a multilingual group of children influences how and what one communicates.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap kring inomhusmiljöns betydelse för barns fria lek samt vad som inspirerar till barnens lek. Studien syftar till att bidra med kunskap kring inomhusmiljön och dess erbjudanden för barns fria lek. För att få syn på detta genomfördes observationer i två olika fysiska inomhusmiljöer. För att ta reda på det har två forskningsfrågor ställts som lyder: Vad inspirerar till lek i de olika miljöerna? Hur interagerar barn i en miljö med fler respektive färre artefakterer? För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ metod där observation, videoinspelning, observationsschema och fältanteckningar står för insamlandet av empiriskt material. Det insamlade materialet analyseras genom en interaktionsanalys. Materialet samlades in på en förskola med barn som befann sig i en miljö med färre artefakter respektive en miljö med fler artefakter. Resultatet visar att barn hellre vistas i en miljö med fler artefakter eftersom det erbjuds fler möjligheter och val. Barn blir inspirerade av de olika valen som finns tillgngliga. Variation av lekar skapar interaktion mellan barn, miljö och artefakter. En miljö med färre artefakter är dock lika viktig för barn som inte behöver alla de olika intrycken av många olika artefakter. Barn har specifika behov vilket gör att båda miljöerna är lika viktiga för barns lek och utveckling. En variation mellan miljöerna är något barnen visar intresse för, vilket vi som blivande pedagoger, ska ha insyn i. Det kan även vara av vikt att som pedagog även sätta detta i relation till barns perspektiv eftersom barnperspektivet lätt kan ta över. / The purpose of this study is to investigate and contribute knowledge aboutthe importance of the indoor environment for children's free play and whatinspires children's play. The study aims to contribute knowledge about theindoor environment and its offerings for children's free play. To see this,observations were carried out in two different physical indoor environments.To find out, two research questions have been asked which read: Whatinspires play in the different environments? How do children interact in anenvironment with more and fewer artefacts?In order to get answers to the questions, a qualitative method is used whereobservation, video recording, observation schedule and field notes accountfor the collection of empirical material. The collected material is analyzedthrough and interaction analysis. The material was collected at a preschoolwith children who were in an environment with fewer artifacts and anenvironment with more artifacts, respectively.The result shows that children prefer to stay in an environment with moreartifacts because there are more opportunities and choices. Children areinspired by the variety of choices available. Variety of games createsinteraction between children, environment and artefacts. However, anenvironment with fewer artifacts is just as important for children who do notneed all the different impressions of different artifacts. Children havespecific needs, which means that both environments are equally importantfor children's play and development. A variation between the environmentsis something children show an interest in, which we as future educatorsshould be aware of. It may also be important as an educator to also put thisin relation to the child's perspective because the child's perspective caneasily take over.

This diploma thesis in its theoretical and practical parts focuses on free play of children in pre-school facilities. Kindergarten is the place of early secondary socialization of the child and that's why one part of the diploma thesis is centred on this theme. The theoretical part helps for a deeper understanding of play, especially with 2-4 year old children and builds a foundation for the research. The practical part, based on one year's observation, monitors development of free play of a homogeneous group of children and finds how the quality of play changes with individuals as well as the group. Another focus lies on comparing two separate groups of children in their free play - one group having long term experience with free play and one without such regular experience. The main method of the research is observation. The results of the research points to the importance of free play for a pre-school age child and confirms the influence of free play in the process of early secondary socialization.

The problem of this study was to discover the relationship between field-independent and field-dependent cognitive styles and social behaviors during free-play of preschool children in a school setting. This study also compared the field-independent and field-dependent cognitive styles and social behaviors during free-play between age-groups and sex-groups. Thirty-six children from a university child development laboratory were subjects. They were selected from a 3-year-old classroom and a 4-year-old classroom. The research instrument, the Preschool Embedded Figures Test, was utilized to measure field-independent and field-dependent cognitive styles. The children's social behaviors were observed during free-play for four consecutive weeks. The nine categories of social behavior were solitary, parallel, and group play; .unoccupied, onlooker, transitional, and aggressive behaviors; and conversations with teachers and conversations with peers. Correlations between field-independent and field-dependent cognitive styles and social behaviors indicated that field-independence/field-dependence was related to social orientations in preschool children and also related to the choice of play activity. Field-dependent children tended to engage in conversations with teachers more often than field-independent children. Four-year-old children who were field-independent tended to spend more time in solitary play than 4-year-old children who were field-dependent. Four-year-old boys who were field-independent tended to play more often in the manipulative learning center than 4-year-old boys who were field-dependent. There were significant differences between age-groups but not significant differences between sex-groups in field-independence/field-dependence. Some social behaviors were significantly different between age-groups and sex-groups. Three-year-old children participated significantly more in physically aggressive behavior and less in conversations with peers than 4-year-old children. Boys engaged significantly more in aggressive behavior than girls.

The purpose of this study is to contribute knowledge about how a few pedagogues apprehend playing’s opportunities to create social relationships between children. The purpose is also to contribute knowledge about how a few pedagogues apprehend their role in children’s relationship work in playing. To obtain empirical material to our study we have completed qualitative interviews with eight pedagogues who work in extended school in four different schools. The theoretical framework we have used to analyze the empirical data is symbolic interactionism, in particular concepts from Erving Goffman’s The Presentation of Self in Everyday Life (1959). According to the pedagogues, playing create social relationships between children by their fantasy, creativity and by their own initiative. According to the pedagogues, playing clarifies children how to work together and how to behave towards other children. To include and prevent children from being excluded the pedagogues use different tools to support them in entering social relationships with other children. The pedagogues use free play to get children to learn how to take responsibility and in an independently way create new social relationships with other children. The pedagogues use adult- conducted play to get children to interact in play, to enter community and create social relationships. The pedagogues feel they are in children´s free play depending on how the children act for example if there is a problem regarding children´s language or behavior in playing. In adult-conducted play the pedagogues apprehend their role to be an explicit and determined leader and be the one who always controls children’s play. The pedagogues also apprehend their role in adult-conducted play to break up subgroups and lead the children away from evil playing. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett antal pedagoger uppfattar lekens möjligheter för barn att skapa sociala relationer. Syftet är även att bidra med kunskap om hur ett antal pedagoger uppfattar sin roll i barns relationsarbete i leken. För att samla in empiriskt material till vår studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fritidshem på fyra olika skolor. För att analysera det empiriska materialet använder vi oss av symbolisk interaktionism i form av ett antal begrepp från Erving Goffmans Jaget och maskerna: En studie i vardagslivets dramatik (1959). Pedagogerna uppfattar att leken skapar sociala relationer mellan barnen via deras fantasi, kreativitet, egna initiativ. Pedagogerna uppfattar att i leken får barnen lära sig att samarbeta och hur man ske bete sig mot andra barn. För att inkludera och motverka att barn är exkluderade uppfattar pedagogerna att de använder sig av olika verktyg för att stötta dem att ingå i sociala relationer med andra barn. Pedagogerna uppfattar att fri lek används för att barnen ska lära sig att ta ansvar och på ett självständigt sätt skapa nya sociala relationer med andra barn. Pedagogerna uppfattar att de använder styrd lek för att barnen ska få interagera i lek, ingå i gemenskap och skapa sociala relationer. Pedagogerna uppfattar att de intar olika roller i barnens fria lek beroende på hur barnen agerar i leken. Bland annat om det är problem angående barnens språkbruk eller beteende i leken. I den styrda leken uppfattar pedagogerna att sin roll är att vara en tydlig och bestämd ledare och hela tiden vara den som styr barnens lek. Pedagogerna uppfattar även att sin roll i den styrda leken är att bryta upp subgrupper och leda barnen bort från ondskefulla lekar.

Play activities in kindergartens are the key method for general development of a child between tree and six years of age. In personality-orientated education the free, induced and didactic play is the starting point for the development of children's prosocial behaviour and perception. In the theoretical part the meanings of the play types are explained with regards to age specifications focusing on the development of children's prosocial behaviour and perception. The practical part verifies the possibilities of plays with prosocial targets and their influence on prosocial behaviour and perception of children in selected classed. It surveys typical problem situations which arise while playing and shows the models of their solution.