The purpose with my project is to evaluate how Recreational Leaders use the outdoor environment, how much they use it and why. My method was to assemble the surveys which were answered nationally by Recreational Leaders. During my project I have investigated Recreational Leaders view on the outdoor environment by reviewing a survey. Those who answered the survey find that the desire to use the outdoor environment exists; they think that the benefits of moving the teaching process outside are plenty. The children receive fresh air, they get to practise manual ability and gross motor functions, stay healthy and are able to use their imagination and creativity. Economy, time, large children's groups and small premises are some of the reasons that prevent the Recreational Leaders to use the outdoor environment. They also think that the subject has a low priority when it comes to other pedagogues. The background fact which I have processed has presented both advantages and disadvantages with using the outdoor environment. / Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur fritidspedagoger använder sig av utemiljön samt i vilken utsträckning och varför. Min metod var att sammanställa en enkät som ett antal fritidspedagoger runt om i landet besvarat. I mitt arbete har jag genom att bearbeta en enkät undersökt utemiljön och fritidspedagogers relation till denna. De pedagoger som besvarat enkäten anser att viljan till att använda utemiljön finns där, de anser att fördelarna med att flytta ut verksamheten till naturen är många. Barnen får frisk luft, tränar fin- och grovmotorik, håller sig friska och får utlopp för fantasi och kreativitet.  Ekonomi, tid, stora barngrupper och små lokaler är några av faktorerna som gör att fritidspedagogerna inte kan använda utemiljön i den utsträckning som de vill, men även visst motstånd från övriga pedagoger då de ansåg att ämnet hade låg prioritet. Den litteratur jag använt mig av talar främst om fördelarna med naturen men vissa författare har även tagit upp att det finns nackdelar med att använda utemiljön.

Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. / After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.

This thesis is the result of a study that considers children’s encounters with others; participation and influence in a pedagogical outdoor environment in three different preschool playgrounds. More specifically, a study is under-taken of how children’s encounters are shaped in the pedagogically adapted outdoor environment of the preschool with the focus on how children’s par-ticipation and influence finds expression in the preschool playground’s dif-ferent facilities. The physical environment is seen as meaningful and the focus is on which affordances arise in the physical environment related to facility. The study’s theoretical approach is based mainly on G. H. Mead’s social psychological theory and the meeting with the other which is com-bined with theories that call attention to the significance of the facility. An ethnographic method has been applied. By way of two years’ field studies, with a total of 78 days spent in the three different environments, data has been collected through observations and photography and by listening to, and talking with, children and preschool teachers. To participate in the chil-dren’s everyday life has been a precondition for understanding children’s different encounters and meeting places in the preschool playgrounds. On the basis of the analysed results, the study shows that all three preschool playgrounds had pedagogical outdoor environments which were designed so that the majority of the facilities gave a variety of offerings, something that contributed to different children being able to relate to, and find, their own affordances in different facilities. The results of the study also show that the majority of preschool children in the studied activities were socially compe-tent and good negotiators. Thereby, they were shown to have good precondi-tions for participating and exercising influence in the day-to-day outdoor activities. At the same time, the study results demonstrate that the children’s agency and interaction at all three preschool playgrounds are determined on the basis of the level of recognition they received in their encounter with other children and in the encounter with teachers.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön. Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar. Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak. / My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school. The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment. Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that. The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.

Denna undersökning jämför hur inställning till NO-undervisningen i utemiljö ser ut och hur detta arbetssätt används av pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät som skickats ut till verksamma pedagoger som undervisar i NO. Det visar sig att man i åk 1-3 använder sig av undervisning i utemiljö i större utsträckning än vad de gör i åk 4-6 och att det är pedagoger i åk 1-3 som anser sig ha mest kunskap och erfarenhet av detta arbetssätt. En positiv inställning till arbetssättet finns hos både pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. / This study compares how the attitude to science teaching in outdoor environment looks like and also how this approach is used by educators in grades 1-3 and 4-6. This study is based on a survey answered by active educators who teach science. The result shows that educators in grades 1-3 use more teaching in outdoor environment, compared to educators in grades 4-6. It also shows that educators in grades 1-3 believe they have more knowledge and experience of this approach, compared to educators in grades 4-6. Both educators in grades 1-3 and grades 4-6 have a positive attitude to science teaching in outdoor environment.

This research studied children’s educational outdoor environments in order to understand which contexts and environmental characteristics support children’s creativity in play. Creativity is an important factor in children’s cognitive development; children’s creativity can flourish in outdoor environments as they can engage in free play. Accordingly, this research had two central aims: Aim 1: To classify and assess children’s levels of creativity during play. Aim 2: To develop design principles for educational outdoor environments in order to nurture children's creativity in play. Initially, behaviour observation and the Leuven Wellbeing and Involvement Scale were used to collect data for a pilot study. Children’s play behaviours were observed and analysed, and based on the Evaluation of Potential for Creativity, the Creative Play Taxonomy was designed in relation to the first aim of the study. Then, at two study sites, experimental research was designed. At both study sites, children were observed in four different play contexts. At Study Site One, duration recording was used and the videorecorder observations were coded with the Creative Play Taxonomy using the software The Observer from Noldus. At Study Site Two, narrative recording was used in the observation sessions and focus group discussions were held with the children. The findings from both study sites achieved the second aim of this study. The current research makes two main contributions to knowledge. Firstly, it introduces the Creative Play Taxonomy, which can be used by researchers, psychologists, educationalists and related disciplines to understand, categorise and assess children’s creativity in play. Secondly, it increases the understanding of the particular play contexts that support children’s creativity in play, and the environmental characteristics that enhance these types of play. Accordingly, this research suggests that: - Outdoor play spaces should include a variety of different play contexts to encourage creative play amongst different groups of children. - The most effective play contexts for children’s creativity are those facilitated with flexible, changeable, mouldable, movable, multi-functional and open-ended play materials. - Children’s outdoor play spaces should be facilitated with loose parts, both natural and synthetic, as they are highly supportive of children’s creativity. - Natural outdoor environments and elements highly encourage creative play behaviours amongst children. The findings are intended to guide landscape architects and playground design professionals to produce informed design decisions based on the framework of creativity, in order to nurture children's creative thinking abilities.

In this thesis, we investigate how preschool educators view the children’s outdoor activities in preschool, and for what purposes the educators bring the children outside. Outdoor activities are seen as an obvious part of the Swedish preschool, and the local environment is of great importance as a complement to preschool yards for the educators’ daily work. Extensive research indicates that there are a number of advantages having preschool activities outdoors, both from a health and a learning perspective. At the same time, there seems to be a discrepancy between theory and practice regarding the purpose and organization of outdoor activities in preschool. We affirm that this discrepancy exists, and investigate how it manifests itself. The study’s research approach is phenomenographic. We have gathered material by qualitative interviews, where we have let the informant explain, describe, and give their own view of the children’s outdoor activities and the outdoor environment. The concepts “silent knowledge” and “child perspective” are used as additional tools. The study shows that there is a difference in how outdoor activities in woods and similar environments are managed, versus outdoor activities in the preschool yard. During activities in wood like environments, there is a greater focus on creating situations promoting health and learning, compared to yard activities. The purpose of children’s yard activities is often to split large child groups, separate certain individuals, or to solve work schedule deficiencies. It could also be to give the educators time for administrative duties, such as planning, documentation, or operations development. In their statements, the educators show that they possess knowledge about outdoor activities and the benefits thereof, both from health and learning perspectives, but also that this knowledge is not put into practice for a number of reasons.

Syftet med den här studien är att visa på möjligheter till utomhuspedagogik, synliggöra olika aspekter på utomhuspedagogik och varför det behövs utomhuspedagogik i förskolan. Fokus ligger på förskollärares möjlighet att erbjuda förskolebarn pedagogiska och gemensamma aktiviteter i utomhusmiljön på förskolan, hur de inkluderar barnen till att utforska utomhusmiljön som är en del av deras närmiljö. De frågor som besvarats är följande; Vilka möjligheter samt svårigheter upplever en förskollärare i sitt utövande av utomhuspedagogik? Vad anser förskollärare om barnens lekmöjligheter på förskolegården? Hur uppfattar förskollärare den pedagogiska miljön på förskolegården? Intervjuer har genomförts med förskollärare som just nu är aktiva inom yrket. Studiens resultat utgår från sex intervjuer med utbildade förskollärare från fyra olika förskolor, tre stycken i mellansvenska städer och en i storstad. Därtill har en kartläggning genomförts med hjälp av anteckningar av en förskolas gård, vilka material och ytor som finns tillgängliga för barnen och de vuxna. Resultatet visar hur utomhuspedagogik kan användas i förskolan och hur det är ett verktyg till utveckling för barnen genom att interagera med de vuxna utomhus. Slutsatsen av studien är att utomhuspedagogik och aktivitet utomhus har betydelse för barnen och att det är viktigt att ha en fungerande utomhusmiljö på förskolan. Samt att förskollärarens roll är viktig i utforskandet av utomhusmiljön.

Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

Förskolans läroplan framför tydligt hur de miljöer barn befinner sig i ska utformas för att stimulera lärande och utveckling, barn tillbringar mycket tid utomhus varje dag och därför bör även utomhusmiljön beaktas av det. En genomtänkt förskolegård med varierad miljö möjliggör olika områden för lärande och utveckling. Tidigare forskning och förskolans läroplan menar att välstrukturerade miljöer är viktiga för att bjuda in till lek och uppmuntra lärande, det är därför av intresse att studera utomhusmiljöer och eventuella kopplingar till lärande- och utvecklingsområden. Studien syftar till att undersöka hur förskolegårdar är organiserade och hur detta kan påverka barns utveckling och lärande. Med hjälp av fotografering skapades planskisser av förskolegårdarna som sedan analyserades utifrån olika zoner, vilket visar ett resultat av att samtliga förskolegårdar i studien i någon form innehöll de flesta av de zoner som presenteras. I resultatet syns skillnader i hur stor naturtillgång som fanns på gårdarna. Viktiga aspekter som framgår är hur exempelvis entrézonerna på gårdarna hade kunnat vara mer organiserad för att fungera optimalt. I studien uppmärksammas även motorisk, kognitiv och social utveckling samt hur de kan påverkas av förskolegårdarnas utformning.