The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment.  The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning. The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why.  The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers.  The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development.  The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions. The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande. Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger. I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna. Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

No description available.

Nearly 50 years after the building of the first million programme neighbourhoods many Swedish municipalities faces an extensive restoration work in these neighbourhoods which during their relatively short lifetime have acted as a target for a large amount of criticism. Öster in Gävle is a million programme neighbourhood that has gone through an extensive restoration between 2001-2009 with the aim of improving the living environment. Improvements have been made in the outdoor environment, to the facades of the houses and the entrances’ of each building. The purpose of this study has been to investigate the effects of the renewal in the physical outdoor environment for those who live in the neighbourhood. Factors such as safety, comfort and use of the outdoor environment have been investigated through observations and an inventory of the outdoor environment together with a questionnaire study which was distributed among the citizens of Öster. This study shows that both safety and comfort are satisfactory among the residents unlike previous studies. Many residents reside in the outdoor environment at least once a week and the aesthetics of the area is widely appreciated. To develop the neighbourhood, further improvements that encourage spontaneous meetings in the outdoor environment can be made. Examples of such improvements could be more outdoor sitting areas. The renewal of the area can boost positive spirals for the sense of community in the area which can lead to an increased sense of safety and comfort among the residents. Continued studies could for example examine what effect the development of Gävle Strand east of Öster will have on the integration of the neighbourhood with the other parts of Gävle. / Nästan 50 år efter uppförandet av de första miljonprogramsområdena ställs många svenska kommuner inför omfattande upprustningsarbeten av dessa bostadsområden, som under sin relativt korta livstid varit föremål för mycket kritik. Öster i Gävle är ett miljonprogramsområde som under åren 2001-2009 genomgått en omfattande förnyelse för att förbättra boendemiljön. Förbättringar av utemiljön, husfasader och entréer är några exempel på åtgärder som utfördes under förnyelsen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av förnyelsen av den fysiska utemiljön för de boende på Öster. Genom observationer och en inventering av utemiljön i området tillsammans med en enkät som gått ut bland de boende på Öster har faktorer som trygghet, trivsel och utemiljöns användning undersökts. Studien visar att både tryggheten och trivseln bland de boende är god till skillnad från tidigare studier i området. Många vistas i utemiljön minst en gång i veckan och områdets estetik uppskattas. För att utveckla området föreslås ytterligare åtgärder som uppmuntrar till spontana möten i utemiljön som till exempel fler sittplatser. Förnyelsen i området kan skapa positiva spiraler för den sociala sammanhållningen i området vilket i sin tur ger en ökad känsla av trygghet och trivsel bland de boende. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur utvecklingen av Gävle Strand öster om Öster påverkar integrationen av stadsdelen med övriga Gävle.

I den här kvalitativa intervjustudien har vi haft som utgångspunkt att studera pedagogers syfte med förskolans gård, samt att studera vilka yttre och inre faktorer som påverkar pedagogernas möjligheter att skapa den miljö de önskar. Med de yttre och inre villkoren menar vi förutsättningar som finns för pedagoger, så som ekonomi, tid och engagemang. En del förutsättningar är svårare att styra över än andra. Hur kommer det sig?I bakgrunden behandlar vi ämnet utomhuspedagogik ur olika aspekter för att få kunskap om ämnet och varför det har blivit ett växande intresse inom förskolan. För att nå ytterligare kunskap om ämnet har vi valt att intervjua nio förskolepedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Dessa förskolor består av både kommunal och privat ledning.Resultatet i vår studie visar att samtliga pedagoger är eniga om att förskolans gård är av vikt för barns lärande och att den därför behöver vara rikt utrustad, fördelaktigt med många, små och innehållsrika rum, som stimulerar barns alla sinnen. Det framkommer att pedagogerna anser att deras roll är lika betydelsefull utomhus som inomhus och de benämner sig själva som medforskande pedagoger, alltså att de tillsammans med barnen utforskar omvärlden. Pedagogernas tankar gällande villkoren för att skapa en önskvärd gård skiljer sig åt på de kommunala och privata förskolorna. Varför? / In this qualitative interview study, we have had as a starting point to study teachers' purpose with the preschool yard, as well as study the possible external and internal factors that affect preschool teachers' ability to create the environment they desire. With the external and internal conditions we mean the conditions that exist for preschool teachers, such as finance, time and commitment. Some conditions are more difficult to govern than others. How is that?In the background, we treat the topic outdoor education from different aspects in order to gain knowledge about the subject, and why there has been an increasing interest in preschool. To achieve further knowledge on the topic, we have chosen to interview nine preschool teachers in three different preschool in southern Sweden. These preschools are controlled by both municipal and private managements.The results of our study show that all teachers agree that the preschool yard is important for childrens’ learning and therefore need to be richly equipped, beneficial with many, small and rich rooms, which stimulate children senses. It appears that the teachers’ thinking their role is just as important outdoors as indoors, and they call themselves exploring educators. This because of that they together with the children they explore the outside world. The teachers' thinking about the conditions to create a desirable yard differs between the municipal and private preschools. How come?

Det här är ett examensarbete med inriktning mot rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka aspekter som är viktiga vid utformning av en trädgård på ett demensboende. Projektet har genomförts tillsammans med Stureby vård- och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm. Utformningen av deras trädgård är i dagsläget, enligt personal på boendet, inte anpassad för personer med demens och miljön stödjer inte de aktiviteter som sker i trädgården. Syftet med projektet har varit att formge en tillgänglig utomhusträdgård med tydliga funktioner som stödjer målgruppens användning. Miljön ska dessutom anpassas efter de aktiviteter som sker i trädgården. Målet är att miljön ska uppmuntra till ökad användning hos de boende oavsett kognitiva förmågor. För att söka svar på frågeställningen har kvalitativ data samlats in i form av platsanalys, gruppintervju, observation och omvärldsanalys. En analys av tidigare forskning tillsammans med den insamlade datan resulterade i fyra huvudområden: Passivitet, Aktivitet, Tillgänglighet och Året runt inne/ute. Med utgångspunkt i dessa områden har ett gestaltningsförslag tagits fram med förändringar i den befintliga trädgården. Resultatet riktar sig främst till boende och personal på Stureby vård- och omsorgsboende, men förhoppningen är att resultatet av studien även ska kunna överföras till sjukhusmiljöer och andra liknande institutioner där utsatta personer vistas. / This is a bachlors thesis focusing on spatial design. The study examines which aspects are important in designing a garden for a residential care facility. The project has been carried out together with Stureby carehome in Svedmyra, Stockholm. The design of their garden is currently, according to staff at the accommodation, not adapted for people with dementia and the environment does not support the activities that take place in the garden. The purpose of the project has been to design an accessible outdoor garden with clear features that support the residents with dementia. In addition, the environment must be adapted to the activities that take place in the garden. The goal is that the environment should encourage increased use by residents regardless of cognitive capacity. To seek answers to the research question, qualitative data has been collected in the form of site analysis, group interview, observation and a comparison study with similar gardens at care homes. An analysis of previous research together with the collected data resulted in four main focus areas: Passivity, Activity, Availability and Year-round inside/outside. Based on these areas, a design proposal has been made with changes to the existing garden. The result is mainly aimed at residents and staff at Stureby care home, but the hope is that the study, with any adjustments, can also be transferred to hospital environments and other similar institutions where vulnerable persons reside.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de stimulerar barns fysiska aktivitet på förskolan med fokus på utemiljön. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa interjuver där totalt sex pedagoger intervjuades på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är Reggio Emilia. Tidigare forskning visar att barns fysiska aktivitet har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat och som pedagog är det viktigt att man stimulerar barn till fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Resultatet visar att pedagoger är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse men att andra bitar får mer fokus som exempelvis matematik. Pedagogerna förklarar att fysisk aktivitet som begrepp, är rörelser som har med kroppen att göra men fysisk aktivitet är även förknippat med lek och vardagsmotion. Pedagogerna har visioner om att besöka olika närmiljöer för att öka den fysiska aktiviteten men beroende på olika perioder besöker man närmiljön mer eller mindre. Min slutsats är att förskolorna saknar en skogslik miljö i närheten för att göra skogen till en naturlig del av förskolans vardag. Resultatet visar på att man upplever att pedagogerna inte är aktiva i barnens utevistelse och att man önskar att fler pedagoger är aktiva med barnen i utemiljön. / The purpose of the study is to analyze how pedagogues perceive that they stimulate children´s physical activity at the preschool, focusing on the outside environment. The method used in this study was qualitative interviews, where a total of six pedagogues were interviewed at four different preschools. The theoretical point of departure of the study is Reggio Emilia. Previous research shows that children's physical activity has decreased and sedentary activities have increased and as an pedagogue it is important to stimulate children to physical activity in the outdoor environment. The result shows that the pedagogues are aware of the benefits of the physical activity, but that other parts get more focus, such as mathematics. The pedagogues explain that physical activity, as a concept, is movements that involves the body but physical activity is also associated with play and everyday activity. They have visions of visiting different neighborhoods to increase the physical activity, but depending on different periods, the visits are more or less frequent. My conclusion is that preschools lack a forest-like environment near the preschool to make the forest a more natural part of the preschool's everyday life. The result shows that the pedagogues are not active in the children’s outside play and that they want more pedagogues to be active together with the children in the outside environment.

I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön. / In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

Abstract This study is about preschool teachers' perceptions of biology teaching in preschool. The study examines three questions based on the purpose of the study that focus on preschool teachers 'perceptions of biology teaching in preschool, the child's perspective as a starting point in biology teaching and preschool teachers' reasoning about the importance of the outdoor environment as a learning environment for biology teaching. The study is based on previous research results that highlight preschool teachers' lack of subject knowledge and uncertainty in science teaching at preschool. In addition, both the preschool curriculum and research studies emphasize the child's perspective in teaching. Learning environment in the form of both indoor and outdoor environment in accordance with previous research studies is a contributing factor in children's learning and development. In this study, the learning environment is highlighted as an outdoor environment in the form of the forest, nature walks and the preschool yard. The study results are based on empirical data collected based on semi-structured interviews with six preschool teachers in two different municipalities in western Sweden. Interviews are then analyzed based on a phenomenographic methodological approach. The results show that preschool teachers' perceptions of the subject of biology and its teaching in preschool are mostly linked to nature, animals, plants, and the human body. The results also show in different ways where the preschool teachers take care of children's questions and perspectives and set it as a starting point in the planning of biology teaching. This is done by planning the teaching with the children where the children get a chance to talk about what they want to learn and do in preschool. Finally, the preschool teachers explained that the learning and teaching environment as an outdoor environment in the form of the forest, walks and the preschool yard has an important role in children's learning in biology.

The diploma thesis is based on research findings that the natural environment can help restore depleted emotional and cognitive resources. Theoretical part summarizes the results of research studies in this area and provides a sufficient number of studies which have confirmed the above mentioned phenomenon. In the empirical part I am devoted to ascertaining whether the picture of environment can have restorative effect on cognitive and emotional resources, and compare the effects of three different outdoor environments. The research was conducted by experiment, respondents were exposed to visual stimulus material with motives of natural environment, park or urban environment and then was measured their attention and mood.

The aim of this study is to find ways to have outdoor tuition with preschool children. The study also researches how to do outdoors to promote children's learning and to know what pedagogical leaders think about outdoor pedagogy. The study is based on six questionnaires and two interviews where both pedagogical leaders and preschool teachers participated. We used a sociocultural perspective and phenomenological perspective when we analyzed the answers. The results of the study show that there are several ways to have outdoor tuition that promotes children's learning in different ways. The respondents of this study give many suggestions on how the tuition can look like and what strategies to use. One way to have tuitions outside can be to use activity cards where children get different missions to do or things to get and compare with each other in the woods. Another way is to use theme-based boxes with materials sorted in categories, for example a coloring box or a building- and construction box. All the responders answer that they think outdoor pedagogy is important and see benefits with having tuitions outdoors. The study concludes in the researchers own reflections about this study. The study suggests that tuitions should be educative and lust-filled for the children in preschool and to capture their interests. The tuition you do inside a preschool you also can do in other places, in other local environments that lay near the preschool for example in the woods or at a playground.