This work examines the possibility of designing senior housing in collaboration withpreschool. The report focuses on how the common outdoor environment is designed, aswell as a common area for activities. Many elderly feel more lonely as they get older. Atthe same time research has shown that interaction between children and elderly peopleresults in positive effects. Therefore, interaction between the two generations bydesigning common environments is examined.The work is based on interviews conducted with several parties involved in the functionsand potential future residents of senior housing. The results of the interviews show that allrespondents are positive about collaboration between senior housing and preschool.Based on the wishes and experiences that emerged in the interviews, a design proposal ispresented. The design proposal consists of one-storey apartment buildings, a one-floorpreschool, a common room for activities and a common outdoor environment thatincludes a greenhouse, outdoor stage and barbecue areas. / I dagens samhälle minskar den generationsöverskridande kontakten allt mer. Många blir, isamband med att de blir äldre mer ensamma. Dessutom väljer många äldre att bo kvar isina villor längre och som en följd av det blir cirkulationen på bostadsmarknaden låg.Barn spenderar en stor del av sin tid på förskolan där de framförallt umgås med andrabarn, samtidigt som många äldre upplever ensamhet. Många studier visar att kontakt övergenerationsgränser är positiv för såväl ung som gammal. Därav är det intressant attundersöka om utformning av miljöer kan bidra till att samverkan mellan generationernaförenklas.Syftet med examensarbetet är att undersöka om det går att kombinera förskolor ochseniorboende, genom en god gemensam utomhusmiljö och möjlighet till samverkaninomhus, utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Frågeställningarna som arbetet har utgåttfrån rör hur förutsättningar kan se ut och utformas för samverkan mellan olikagenerationer, olika generationers behov samt hänsyn till såväl privata som gemensammadelar. Utifrån resultatet har ett utformningsförslag illustrerats. Visualiseringen avförslaget framställdes på en tomt i Växjö.Tomten som valts ut för utformningsförslaget har studerats genom platsbesök ochinläsning av detaljplan. Arbetet har utförts genom intervjuer med flertalet engageradeparter i Växjö och Värnamo kommun, vilka är kommunpolitiker, arkitekter,förskolepersonal, förskolebarn, ordförande för bostadsrättsföreningen vid ett befintligtseniorboende samt potentiella intressenter för ett framtida seniorboende. Således byggerresultatet av arbetet på den information som framkommit vid genomförda intervjuer.Resultatet visar att samtliga tillfrågade respondenter är positivt inställda till samverkanmellan seniorboende och förskola. Det framkommer också att det är viktigt medmöjlighet till både samverkan och avskildhet. Samtliga parter anser att utomhusmiljön harstor betydelse. Det är också där som respondenterna i högst utsträckning tror attsamverkan mellan seniorboende och förskola fungerar bäst. Det framkommer även att engemensamhetslokal, där aktiviteter kan ske, ses som en möjlighet för samverkan.Utifrån intervjusvaren, med anpassning till den valda tomten, har ett program tagits framdär förutsättningar för utformning redovisas och sedan illustreras i utformningsförslaget.Utformningsförslaget består av seniorboende i form av markplanslägenheter, en förskola iett plan med två tillhörande gårdar, en gemensamhetslokal för aktiviteter samt engemensam utomhusmiljö som bland annat innehåller växthus, utomhusscen ochgrillplatser. På området löper cykel- och gångvägar förbi olika platser för aktiviteter ochgrönska.

Trees, plants, water,playgrounds, green areas and benches are just a few out of many components thatforms a pleasant outdoor environment. Not only are management and maintenancenecessary to keep the environment clean and nice for everybodys well-being, butalso documentation and records of geographic data representing the outdoorenvironment. Management and maintenance requires plans and cost calculationwhere the geographic data is used as a basis. The data needs to therefor bereliably and continuously controlled and updated, especially due to thecomponents of an outdoor environment constant change and move. An effective wayto store, visualize and manage data related to geographic locations is to useGeographic Information System (GIS) solutions.This thesis is applying a user-centered design approach to derive a prototypethat encourages use of web and mobile GIS solutions in the field duringcontrols and maintenance and thereby resulting in more efficient data updateprocedures and maintenance operations. A case study is performed involving thetwo housing companies Svenska Bostäder and Stockholmshem where management andmaintenance of geographic data representing the outdoor housing environment isinvolved in their work and is today managed by primitive methods. Theuser-centered design approach Focus Rapid Contextual Design is applied toderive user requirements in terms of functionality and user interface forfurther use to develop and integrate a prototype within the housing companiesexisting GIS solutions. The overall objective is to investigate, document andevaluate how an user-centered design approach can be applied to introduce webGIS solutions that will improve the workflow between office and field, this byreducing the number of steps performed during a field control by replacingprimitive tools such as paper and PDF maps used today with the suggested GISsolutions. The potential long term impact of this study is to encourage thelayman users that are working in field to use these new solutions instead ofprimitive methods, this by adapting functionalities and user interface in theweb and mobile GIS solutions according to the layman users needs and levels byapplying the user-centered design approach.The Focus Rapid Contextual Design method shows to be successful in terms ofgathering and managing user data in a structured way. Due to tight timeschedule and project resource limitations, an iterative prototype process whereuser feedback is used to redesign the prototype for further improvement was notperformed. Only one prototype evaluation was performed and did not take placein context of use. This lead to weak user feedback meaning that the prototypemost likely could have been further adapted to the users needs if an iterativeprocess that took place in context of use was performed. It would most likelyfacilitate the faster adaptation for the web GIS solutions in the housingcompanies daily work. Encouraging layman users to change from manual to digitalsystems is seen as one if the major challenges during this thesis. Even thougha user centered design approach contributes to reach the potential long termimpact of this study which is to encourage layman user to use the suggestedsolutions, most likely organizational changes and policies are needed toaccomplish process changes and make field workers change their working manners.A small case study like the one performed in this thesis could possibly havebeen performed excluding the Working Models and Storyboarding in the Focus RapidContextual Design method without affecting the final result, this to gain moretime for the iterative prototype process as well as time for involving moreusers. Doing so could improve the work in this study to better reach the statedgoals. / Träd, växter,vattenområden, lekplatser, grönområden och bänkar är bara ett fåtal av mångaandra komponenter som formar en utomhusmiljö. Inte är bara skötsel ochunderhåll nödvändigt för att hålla utomhusmiljön ren och trevlig för allasvälbefinnande, utan även dokumentation och protokoll över den geografiska datasom representerar utomhusmiljön. Skötsel och underhåll kräver planering ochkostnadsberäkningar där geografiska data står till grund. Data måste därförvara pålitlig, kontinuerligt kontrollerad och uppdaterad, speciellt i avseendetill att komponenterna i utomhusmiljöer är i en konstant förändring ochrörelse. Ett effektivt sätt att lagra geografiska data på är att använda sigGeografiska Informationssystems (GIS). I denna studie appliceras en användarcentrerad designmetod för att erhålla enprototyp som uppmuntrar användning av webb- och mobil-GIS ute i fält i sambandmed kontroller och skötsel och därmed resulterar i mer effektivadatauppdateringsprocedurer och skötseloperationer. En fallstudie är utförd ochinvolverar bostadsförvaltningarna Svenska Bostäder och Stockholmshem därskötsel och underhåll av geografiska data som representerarbostadsförvaltningarnas utomhusmiljö ingår i deras arbete och sköts idag medhjälp utav primitiva metoder. Den användarcentrerad designmetoden Focus RapidContextual Design används för att erhålla användarbehov gällande funktionalitetoch användargränssnitt för att vidare kunna utveckla och integrera en prototypi bostadsförvaltningarnas redan existerande GIS-lösningar. Det övergripandemålet är att undersöka, dokumentera och utvärdera hur en användarcentreraddesignmetod kan appliceras för att introducera web-GIS lösningar för attförbättra arbetsflödet mellan kontor och fält, detta genom att reducera antalsteg som utförs under en fältkontroll genom att ersätta primitiva verktyg såsom pappers- och PDF-kartor som används idag med förslagna GIS lösningar. Denpotentiellt långsikta effekt av denna studie är att uppmuntra oerfarnaanvändare som arbetar ute i fält att använda dessa nya lösningar istället förde primitiva lösningar som används idag, detta genom att anpassafunktionaliteter och användargränssnitt efter användarnas behov och nivå genomatt tillämpa den användarcentrereade designmetoden. Focus Rapid Contextual Design metoden visar sig vara effektiv i samband medinsamling och hantering av användardata och utförs på ett strukturerat vis. Pågrund av ett tight tidsschema och en resursbegränsning under denna studie ärden iterativa prototypprocess som föreslås i metoden inte applicerad.Prototypen utvärderades enbart en gång av användarna och utfördes inte ute ifält. Detta ledde till bristfällig användarfeedback vilket innebär att denslutliga prototypen möjligen skulle kunnat anpassats ytterligare efteranvändarnas behov om man hade utfört den iterativa prototypprocessen. Dettaskulle troligtvis också bidra till en snabbare anpassning av webb-GISlösningarna i deras dagliga arbete. Att uppmuntra oerfarna användare att bytafrån ett manuellt till ett digitalt system ansågs som en av de störreutmaningarna under denna studie. Även om den användarcentrerade designmetodenbidrar till att uppmuntra användare att använda de nya lösningarna, behövstroligtvis organisationsförändringar och policys för att uppnåprocessförändringar och få fältarbetare att ändra sina arbetsvanor. En så passliten studie som utförs här skulle möjligen kunna utföras utan processernaWorking Models och Storyboarding i Focus Rapid Contextual Design metoden utanatt påverka det slutliga resultatet avsevärt. Detta skulle bidra till mer tidför att tillämpa den iterativa prototypprocessen och involvera fler användarevilket troligtvis skulle förbättra arbetet i denna studie för att bättre kunnauppnå de satta målen.

Miljonprogramsområden karaktäriseras i många fall av en enformig bebyggelse, storabostadsgårdar, trafikseparering och mycket grönska. Dessa områden är i behov avupprustning, både invändigt men även i den offentliga miljön. Idag råder ett stadsmässigtideal inom stadsplanering. Det innebär att man vill eftersträva innerstadens kvaliteter ochstruktur med tät bebyggelse, levande bottenvåningar och urbana stråk. Ett argument fördetta är att det är hållbart, och därmed även socialt hållbart. Social hållbarhet är ett begrepp som saknar en entydig definition och måste därför anpassastill varje enskild situation. Inom stadsplanering är det därför svårt att hitta en modell försocialt hållbar stadsutveckling som går att applicera på stadens alla delar. En faktor i socialhållbar stadsutveckling är en trivsam utemiljö. Syftet med studien är att undersökamiljonprogrammets utemiljöer utifrån ett socialt hållbart perspektiv, både på lokal och på enstorskalig nivå. Arbetet undersöker även huruvida en stadsmässighet är lämpligt attapplicera på storskaliga miljonprogramsområden eller inte. Genom att göra en litteraturstudie om social hållbarhet och offentliga rum definieras ensocialt hållbar utemiljö. Vidare görs en fallstudie på Husbys utemiljöer, där analysen baseraspå ovan nämnda teori för att ta reda på vilken roll fysisk utformning har inom socialhållbarhet. Vidare diskuteras potentiella konsekvenser av Stockholms stads fokus på attskapa en stadsmässighet i Husby. Analysen visar att en socialt hållbar utemiljö möjliggör för en tillgänglig miljö, trygg miljöoch en miljö som skapar förutsättningar för utförande av aktiviteter. Detta betyder attstadsplanering kan med hjälp av sina verktyg skapa förutsättningar för att en miljö skakunna bli socialt hållbar, men huruvida den är social hållbar är upp till fler samhällsorgan änenbart stadsplanerare. Socialt hållbar stadsutveckling ur ett större perspektiv ställer ävenkrav på goda samband mellan stadens olika delar för ökad integration och gemenskap.Analysen pekar även på att stadsmässighet troligtvis inte är det enda sättet att skapa ensocialt hållbar stad. Istället kan en anpassning till varje områdes unika förutsättningar varamer lämpligt, där området kan kompletteras med kvaliteter som skulle förbättraboendemiljön för områdets invånare. Arbetets slutsats kan vara användbart för attproblematisera hur miljonprogramsområden ska hanteras i framtidens stadsutveckling. / The Million House Programme areas are characterized in many cases by a uniformsettlement, large housing estates, traffic separation and lots of greenery. These areas are inneed of renovations, both internally but also in the public environment. Today, an urbanideal prevails in urban planning. This means that one wants to strive for the qualities andstructure of the inner city with dense buildings, living ground floors and urban streets. Oneargument for this is that it is sustainable, and thus also socially sustainable. Social sustainability is a concept that lacks a clear definition and therefore must be adaptedto each individual situation. In urban planning, it is therefore difficult to find a model forsocially sustainable urban development that can be applied to all parts of a city. A factor insocially sustainable urban development is a congenial outdoor environment. The purpose ofthe study is to investigate the Million Homes Programme's outdoor environments from asocially sustainable perspective, both on a local and on a large-scale level. The work alsoexamines whether an urban approach is suitable to apply to large-scale Million HomesProgramme areas or not. By conducting a literature study on social sustainability and public spaces, a sociallysustainable outdoor environment is defined. Furthermore, a case study is made of Husby'soutdoor environments, where the analysis is based on the theory mentioned above to findout what role physical design of public spaces plays in social sustainability. Additionally, adiscussion is held about potential consequences of the City of Stockholm's focus on creatingan urban environment in Husby. The analysis shows that a socially sustainable outdoor environment is accessible, safe and anenvironment that enables the execution of activities. This means that urban planning can beused as a tool to create conditions for an environment to be socially sustainable, but it alsodemands that other sectors in the society are engaged in the work in order for it to besuccessful. Socially sustainable urban development from a larger perspective also requiresinterconnections between different parts of the city for increased integration andcommunity. The analysis also points out that urbanism is not the only way to create a sociallysustainable city. Instead, an adaptation to each area's unique conditions may be moreappropriate, where the area can be supplemented with qualities the area lacks and thatwould improve the living environment for the area's residents. The work's conclusion can beuseful for problematizing how Million Homes Programme areas should be handled in futureurban development.

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.

My diploma thesis is focused on specific topic called "How to be influenced by nature in a learning process - let the nature teach ourselves". In the first part of the thesis there are mentioned the first attempts trying to connect nature into the educational system and the history of this principle applied abroad and in our country. The main research is interested in activities undertaken in countryside during pre-school and school teaching as well as children's leisure time. The empirical part is casuistry capturing the main image of newly established school Zeměkvítek showing the way how children's learning and perceiving is affected by being in the nature during school and pre-school teaching. The results of the practical part shows that lessons in an outdoor environment contribute positively on development of children's learning. On the bases of SWOT analysis it can be stated that there is high possibility that ZŠ Zeměkvítek will develop and gain more members.

Um estudo comparativo entre os principais modelos empíricos e semi-empíricos de predição de nível de sinal para comunicações móveis celulares é descrito neste trabalho. Medidas de cobertura outdoor em ambiente urbano foram comparadas com os resultados simulados a partir dos modelos de Okumura-Hata e Lee, lkegami, Walfisch-Bertoni e Walfisch-Ikegami. As medidas de potência de sinal recebido foram realizadas na cidade de Conceição das Alagoas, MG, a partir da única estação rádio-base (ERB) da cidade, operando na banda A com tecnologia AMPS/TDMA. Foi utilizada como portadora de teste o canal de controle analógico 328. As informações foram coletadas em algumas ruas da cidade, por meio de equipamento instalado em veículo, em diferentes posicionamentos em relação a ERB, de forma a se obter amostras de cobertura em diferentes cenários, seja em visada direta, em obstrução parcial ou total. O modelo de Ikegami se mostrou apropriado para predição de níveis de sinal recebido no ambiente estudado, apresentando desvio médio 5,81 dB em relação às medidas realizadas. / A comparative study among the main empiric and semi-empiric models of prediction of signal leveI for cellular mobile communications is described in this work. Measurements of covering outdoor in an urban environment were compared to the simulated results from the models of Okumura-Hata, Lee, Ikegami, Walfisch-Bertoni and Walfisch-Ikegami. The measurements of received signal level were accomplished in some streets of the city of Conceição das Alagoas, MG, starting from the only radio base station of the city, operating in the A band with AMPS/TDMA technology. The 328-analog control channel was used as test carrier. The measurements were carried out using some equipment installed in a vehicle, in different positions in relation to the radio base station, in order to obtain covering profile in different circunstances such as line-of-sight, non line-of-sight, and partial obstruction. The model of Ikegami was shown appropriate for prediction of the received signal levels in the studied environment, exhibiting an average deviation of 5,81 dB in relation to the accomplished measurements.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte. Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik. I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö. Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna. Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.

Detta examensarbete har skrivits inom ämnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats är Folkets park i Malmö, som i skrivande stund står inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har både tagit utgångspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt växla mellan dessa två olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbättra målgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.   Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har människors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med särskild fokus på hur detta kan fungera i Folkets park. Dessa studier ligger till grund för det designförslag som presenteras i examensarbetet. Designförslaget är ett koncept som avser att ge en tydlig bild av vad parken innehåller, tydliggöra riktningar vid förflyttning mellan olika platser, samt indikera funktion. Konceptet bygger på principer för wayshowing och består mer specifikt av vägledande formelement, som utformats och placerats där de kan förtydliga vägen till parkens lekplatser för målgruppen. / This thesis has been conducted within the field of information design, as a part of the bachelor program Information Design with specialization in Spatial Design. The location that has been studied is the park “Folkets Park” in Malmö, Sweden, which at the moment currently is facing a major rebuilding. This thesis is hence based on both the parks current and proposed design, which has made it necessary to shift between these two different perspectives. The purpose of this thesis has been to develop a design concept that can improve the target audiences’ ability to orientate within the park following the proposed rebuilding. Through the use of theories, site analysis and interviews, has human behavior in search for information within spatial contexts been studied, with a particular emphasis on it’s implications for “Folkets Park”. These studies form the basis for the proposed design presented in the thesis. The proposed design intends to provide a well-defined idea and overview of what the park contains, to clarify directions when moving between different locations within the park, as well as to indicate it’s various functions. The design concept is founded on the principles of wayshowing and consists more specifically of directing form elements, which has been designed and located where they can clarify the way to the park’s playgrounds for the target audience.

Um estudo comparativo entre os principais modelos empíricos e semi-empíricos de predição de nível de sinal para comunicações móveis celulares é descrito neste trabalho. Medidas de cobertura outdoor em ambiente urbano foram comparadas com os resultados simulados a partir dos modelos de Okumura-Hata e Lee, lkegami, Walfisch-Bertoni e Walfisch-Ikegami. As medidas de potência de sinal recebido foram realizadas na cidade de Conceição das Alagoas, MG, a partir da única estação rádio-base (ERB) da cidade, operando na banda A com tecnologia AMPS/TDMA. Foi utilizada como portadora de teste o canal de controle analógico 328. As informações foram coletadas em algumas ruas da cidade, por meio de equipamento instalado em veículo, em diferentes posicionamentos em relação a ERB, de forma a se obter amostras de cobertura em diferentes cenários, seja em visada direta, em obstrução parcial ou total. O modelo de Ikegami se mostrou apropriado para predição de níveis de sinal recebido no ambiente estudado, apresentando desvio médio 5,81 dB em relação às medidas realizadas. / A comparative study among the main empiric and semi-empiric models of prediction of signal leveI for cellular mobile communications is described in this work. Measurements of covering outdoor in an urban environment were compared to the simulated results from the models of Okumura-Hata, Lee, Ikegami, Walfisch-Bertoni and Walfisch-Ikegami. The measurements of received signal level were accomplished in some streets of the city of Conceição das Alagoas, MG, starting from the only radio base station of the city, operating in the A band with AMPS/TDMA technology. The 328-analog control channel was used as test carrier. The measurements were carried out using some equipment installed in a vehicle, in different positions in relation to the radio base station, in order to obtain covering profile in different circunstances such as line-of-sight, non line-of-sight, and partial obstruction. The model of Ikegami was shown appropriate for prediction of the received signal levels in the studied environment, exhibiting an average deviation of 5,81 dB in relation to the accomplished measurements.