Abstract The background of this study issues from an investigation report written by the Swedish national agency for Education 2018, concerning the subject physical education and health. It is written in the report that the subject area outdoor education is given much limited space on the schools that were investigated. The Swedish Schools inspectorate identifies that outdoor education is an area in need of development in all schools that were a part of the study. The purpose of my study is to get a view of principals’ interpretation of conditions and resources for outdoor education to be able to carry it out in accordance with the knowledge requirements for the subject physical education and health. The study is based on the factors time, outdoor environment and economy. Since the study aims to look at principals’ understanding and view on outdoor education, I chose a qualitative approach for my study. Semi-structured interviews were used to gather data. The overall pattern in principals’ opinions is that the outdoor environment surrounding central situated schools is good. They don’t see a need to extend time for outdoor education and are of the general idea that outdoor focused days are a good opportunity for students to be outside. The content during these days vary much and often concerns physical activities outdoor such as football, rounders and ultimate frisbee. The result of my study coheres well with the result in the inspection that was written by the Swedish school inspectorate in 2018.   Outdoor education is put aside for the benefit of the area concerning physical movement. Outdoor days in school becomes activity focused days with competition as the main purpose. Principals’ views on the content greatly affects what type of activities students participates in and is educated about in their school. The discussion emphasized that outdoor education is a field of knowledge that the whole school benefits from. My study turns to future PE teachers and Principals and underlines the importance of planning for outdoor education. The fact that students receive positive experiences in and knowledge about outdoor education leads to consisting values. School leaders need to reflect upon outdoor education. Keywords: Economy, Outdoor education, Time, Outdoor environment

Utomhusvistelsen är en del av den dagliga rutinen i förskolan och är ett naturligt inslag. Hur gårdarna ser ut samt hur de används skiljer sig mellan förskolor, syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Där de centrala frågorna riktar in sig på användningen av utomhusmiljön och om den ses som en resurs för verksamheten. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta legitimerade förskollärare deltog. Resultatet analyserade med hjälp av det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av studien visar förskollärarnas gemensamma uppfattningar och syn på utomhusmiljön, det framkommer hur förskollärarna anser att utemiljön kan användas i lärande syfte samt att utemiljön och förskolans närmiljö ses som en pedagogisk resurs. Slutsatsen synliggjorde att det finns potentiella möjligheter för att utveckla lärandet i förskolans utomhusmiljö och att förskollärarna anser att verksamhetens olika material kan förflyttas mellan miljöerna i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur förskollärare ser på barns möjligheter till språkutveckling i utomhusmiljön, samt hur de beskriver sitt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling i utomhusmiljön. Intresset för att genomföra denna studie grundar sig i den ökade utevistelsen på förskolorna just nu på grund av rådande restriktioner under corona-pandemin.  För att kunna erhålla en förståelse för förskollärarnas perspektiv och beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex förskollärare från tre olika förskolor. I resultatet framkommer att förskollärarna ser utomhusmiljön som en gynnsam miljö för barnens språkutveckling. Några av förskollärarna menar även att utomhusmiljön främjar språket mer än vad inomhusmiljön gör då upplevelserna gör att man samtalar mer och benämner fler saker i utomhusmiljön, vilket leder till ett större ordförråd. I utomhusmiljön menar de att man har mer tid till samtal som de aktivt försöker tillvarata och stötta barnen genom att vara närvarande och medupptäckande i sin förskollärarroll. De menar även att barnens intresse får ta större plats både i den spontana och planerade undervisningen, vilket ger barnen större inflytande över utbildningens innehåll. Studiens slutsats är att man fortsatt behöver reflektera över och diskutera hur man utnyttjar utomhusmiljön och dess språkutvecklande möjligheter, samt att detta arbete bör utvecklas och fortgå även efter corona-pandemins slut. / The purpose of this study is to gain knowledge about how preschool teachers view children's opportunities for language development in the outdoor environment, and how they describe their work to support children's language development in the outdoor environment. The interest in doing this study is based on the increased outdoor activities that are currently taking place in preschools, due to current restrictions during the Corona pandemic. Ta gain an understanding of the preshool teachers' perspectives and descriptions, semi-structured interviews were conducted with six preschool teachers from three different preschools. The results of the study show that preschool teachers see the outdoor environment as a favorable environment for children's language development. Some of the preschool teachers also believe that the outdoor environment promotes language more than what the indoor environment does as the experiences make you talk more and name more things in the outdoor environment, which leads to a larger vocabulary. In the outdoor environment, they believe that you have more time for conversations that they actively try to take advantage of and support the children by being present and co-discovering in their preschool teacher role. They also believe that the children's interest may take a bigger place in both the spontaneous and planned teaching, which gives the children greater influence over the content of the education. The study concludes that there is still a need to reflect on and discuss how to utilize the outdoor environment and its language development opportunities, and that this work should keep on being developed also after the end of the Corona pandemic.

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogernas uppfattning om platsskapande och materialens erbjudanden i utomhusmiljön utifrån toddlarna. Studien utgår från affordance teorin, då den utgår från material och miljöns handlingserbjudanden. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer med förskollärare från sex olika förskolor som analyserats med en hermeneutisk metodansats där svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatet. I resultatet framträder att pedagogernas förhållningsätt spelar stor roll för skapandet i toddlarnas utomhusmiljö, vilken syn de har på exempelvis kodad och okodat material, hur anpassningar sker i form av förutsättningar och regler. En annan viktig aspekt är att pedagogernas närvaro spelar stor roll för toddlarnas platsskapande. Resultatet visar vädrets betydelse som material, då vädret som fenomen både förändrar utemiljön och ger andra erbjudanden. Även årstider har stor inverkan och påverkar speciellt toddlarna i deras utforskande av utomhusmiljön då de upplever med hela kroppen vilket innebär att de påverkas både positivt och negativt. / The aim of this study is to make educators 'perception of the toddlers' outdoor environment visible in relation to how the environment is designed and which materials are offered. The study is based on affordance theory, as well as material and environmental action statements. It is a qualitative study where interviews with teachers from six different preschools have been hermeneutically analyzed. The results show that the educators' approach plays a major role in creating the toddlers' outdoor environment, what view they have of, for example, coded and uncoded material, how adaptations take place in the form of conditions and rules. Another important aspect is that the educators’ presence play a major role in the toddlers' job creation. Something that has become evident is the importance of the weather as a material, as the weather as a phenomenon that both changes the outdoor environment and provides other offers. Seasons also have a great impact and especially affect the toddlers in their exploration of the outdoor environment as they experience with the whole body, which means that they are affected both positively and negatively.

Matematik är ett ämne som används mycket utomhus, men det finns främst tips och idéer för hur det genomförs, och desto mindre information om vilken vetenskaplig grund det  genomförs på. Syftet med studien är att öka förståelsen för forskningsfältet, med fokus på ut-omhusmatematikens genomförande och varför det är gynnsamt. Metoden som har använts för att besvara syftet är en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att det finns tre huvudte-man för att genomföra utomhusmatematik, vilka är att använda miljön, att använda verktyg och att organisera utomhusmatematik på ett visst sätt. Dessa har underteman som är att under-söka naturen i närområden, trädgårdsskötsel, digitala verktyg, naturföremål, ämnesövergri-pande arbete och kombination av inomhus & utomhus. Resultatet visar att det är gynnsamt att bedriva utomhusmatematik för elever eftersom det förbättrar deras inlärning, de får positiva upplevelser, de engageras och motiveras, samt påverkas den personliga utvecklingen positivt. För lärare är det gynnsamt eftersom det leder till ökad flexibilitet samt ökat självförtroende och ökad kompetens. / Mathematics is a subject that is widely used outdoors, but there are mainly tips and ideas for how it is carried out, and less information about what scientific basis it is conducted on. The purpose of the study is to increase the understanding of the research field, with a focus on the implementation of outdoor mathematics and why the field is favorable. The method used to answer the purpose is a systematic literature study. The result shows that there are three main themes for implementing outdoor mathematics, which are to use the environment, to use tools and to organize outside mathematics in a certain way. These have sub-themes that are to explore nature in the surrounding areas, gardening, digital tools, natural objects, cross-cutting topics and combination of indoors & outdoors. The results also show that it is beneficial to conduct outdoor mathematics for students as it improves their learning, they get positive experiences, they are involved and motivated, and the personal development is positively affected. For teachers, this is beneficial as it leads to increased flexibility as well as increased self-confidence and increased competence.

Background: Previous research shows that people with dementia seem to experience outdoor environments as positive for their mental wellbeing. There are instances where the availability of such environments is limited, due to the perception that it is unsafe. Aim: The aim was to describe the experiences of the outdoor environment in people with dementia. Method: A systematic literature review containing a descriptive synthesis by Evans was used to analyze and compile the data of 11 articles. Findings: The results of the descriptive synthesis formed two themes and two subthemes, the first was reawakening of latent abilities along with the subthemes reminiscing and affected autonomy. The second was support of human interactions along with the subtheme's social communion and experience of meaningful participation. The result shows a relationship between reminiscing, well-being and self-image while residing outdoors, and how the experience of the outdoor environments changes the self-image for people with dementia. Conclusions: Despite findings that suggest positive benefits in relation to visiting the outdoor environment, the lack of research makes the findings inconclusive. Therefore, more research is needed to confirm the positive influence the outdoor environment has on people with dementia.

Studien tar sin utgångpunkt i hur förskolans utomhusundervisning planeras och verkställs, och bildar kunskap om hur förskolans undervisning anpassas i de syften som finns i utomhusvistelsen. I studien visar informanternas beskrivningar att den dagliga utevistelsen på förskolegården innehåller en liten del av undervisning som är riktad mot specifika läroplansmål. Istället fokuserar förskollärarna på att barnen ska bli mer självständiga, välja aktiviteter och interagera med varandra samt utforska världen och sina egna förmågor. Motorik och hälsa anses vara viktigt på förskolegården, och den fria leken uppmuntras. Undervisning som sker utomhus och riktas mot förskolans läroplansmål bedrivs oftast utanför förskolegården och sker inte dagligen. Den spontana undervisningen tar mer plats innanför staketet.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about physical activity in preschool outdoor environments and whether there are any factors that affect the physical activity that is made possible. The study provides answers to how the preschool teachers in the study describe the design of the importance of the outdoor environment, the importance of their participation and time for planned activities that promote physical activity.  The study is qualitative and the analysis of the empirical material is described through a content analysis based on six semi-structured interviews with active preschool teachers. The informants work at six different preschools, but within the same municipality in western Sweden. The empirical results show that all preschool teachers in the study reasoned that physical activity is an important part of preschool education, and that their role is important in promoting physical activity in children. The informants' outdoor environments differ from each other as they have different availability of trees, level differences and bushes. In the results, the preschool teachers also report that there is a desire to work more with planned physical activities in the outdoor environment, as some of them see an increase in children who do not manage to move as much. / Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiskaktivitet i förskolans utomhusmiljöer och om det finns några faktorer somberör för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Studien ger svar på hurförskollärarna i studien beskriver utformningen av utomhusmiljöns betydelse,vikten av deras delaktighet, samt tid och tillgångar för planerade aktivitetersom främjar fysisk aktivitet.Studien har en kvalitativ ansats och analysen av det empiriska materialbeskrivs genom en innehållsanalys baserat på sex semistrukturerade intervjuermed verksamma förskollärare. Informanterna arbetar på sex olika förskolor,men inom samma kommun i Västsverige. I resultatet av empirin visas attsamtliga förskollärare i studien resonerar att fysisk aktivitet är en viktig del iförskolans undervisning, samt att deras roll är av vikt för att främja fysiskaktivitet hos barn. Informanternas utomhusmiljöer skiljer sig från varandra dåde har olika tillgänglighet av träd, nivåskillnader och buskar. I resultatetredogör även förskollärarna att det finns en önskan att arbete mer medplanerade fysiska aktiviteter i utomhusmiljön, då några av de ser en ökning avbarn som inte orkar röra på sig lika mycket.

Densification is highly prominent in the contemporary planning ideal, which is about efficient land use. This leads to more people sharing the same space, which means that more needs need to be included on the same area. There are various examples of how preschools' outdoor environments are planned in connection with densification, where they are, for example, placed on roofs or courtyards. A question that arises in connection with this, is what space is given to children and their needs when priorities must be made. Therefore, it is interesting to investigate, from a children's perspective, how the city of Malmö plans the outdoor environments of preschools and which solutions are used when the city is being densified trough a case study. There is a broad research base on what is good for children and their well-being and development. Where green and natural outdoor environments have a particular positive impact, which makes it important that preschools' outdoor environments can accommodate this. Especially since preschools are a place where children spend a lot of time. There are both national and municipal governing documents that municipalities need to adhere to in the planning process, which makes it interesting to examine how these are implemented and which working methods are used. Therefore, both document studies and qualitative interviews have been carried out. The result shows how the city of Malmö works from policy to implementation. Where the starting point is overall ambitions, then working methods and ends with the different solutions used, which is also exemplified by four preschools in Malmö. The result also shows that the city of Malmö has a great awareness of what is good for children and their needs are also given space in the planning. There are various governing documents and working methods that are supposed to promote good outdoor environments at preschools. The five solutions used in Malmö when planning preschools in connection with densification are larger units, outdoor environment on roofs, outdoor environment divided on roof and ground, outdoor environment in courtyards, and so-called adventure departments. In summary, Malmö municipality’s working method speaks for the fact that the children's perspective is anchored within the organization and that there is a positive development of how outdoor environments at preschools can be designed more qualitatively. / Förtätning är högst framträdande i det samtida planeringsidealet, vilket handlar om effektivt marknyttjande. Detta leder till att fler människor ska dela på samma utrymme, vilket innebär att fler behov behöver inkluderas på samma yta. Det finns olika exempel på hur förskolors utemiljöer planeras i samband med förtätning, där de exempelvis placeras på tak eller innergårdar. En fråga som uppstår i samband med detta är vilket utrymme som barn och deras behov ges när prioriteringar måste göras. Det blir därför intressant att genom en fallstudie undersöka, utifrån ett barnperspektiv, hur Malmö stad planerar förskolors utemiljöer och vilka lösningar som används i samband med förtätning. Det finns ett brett forskningsunderlag om vad som är bra för barn och deras välmående samt utveckling. Där gröna och naturliga utemiljöer har särskild positiv inverkan, vilket gör det viktigt att förskolors utemiljöer kan tillgodose detta. Detta eftersom förskolan är en plats där barn spenderar mycket tid. Det finns både nationella och kommunala styrdokument som kommuner behöver förhålla sig till i planeringsprocessen, vilket gör det intressant att undersöka hur dessa implementeras och vilka arbetssätt som används. Därför har både dokumentstudier och kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar hur Malmö stad arbetar från policy till implementering. Där startpunkten är övergripande ambitioner, för att sedan vidare visa arbetssätt och avslutas med de olika lösningar som används, vilka även exemplifieras av fyra förskolor i Malmö. Resultatet visar också att Malmö stad har stor medvetenhet om vad som är bra för barn och deras behov ges även utrymme i planeringen. Det finns olika styrdokument och arbetssätt som ska främja goda utemiljöer på förskolor. De fem lösningar som används i Malmö vid planering av förskolor i samband med förtätning är större enheter, utemiljö på tak, utemiljö uppdelad på tak och mark, utemiljö på innergård, samt så kallade äventyrsavdelningar. Sammanfattningsvis talar Malmö stads arbetssätt för att barnperspektivet är förankrat inom organisationen och att det syns en positiv utveckling av hur utemiljöer på förskolor kan utformas mer kvalitativt.

From previous experiences, different perceptions of risky play have been noticed. This study therefore aims to shed light on the early childhood education center (ECEC) teachers’ approach to and perceptions of risky play in ECEC outdoor environment. In order to make approaches and perceptions visible, nine semistructured interviews have been conducted with ECEC teachers. The semistructured interviews and the study are based on the socio-cultural perspectivewhere the concepts of proximal development zone, scaffolding and mediating tools are of importance.The result shows that risky play is seen from two different perspectives: risk of injury or as a chance for challenging the children. The risky plays occur in the ECEC’s outdoor environment; however, the possibility of scaffolding varies, though on the other hand, the children encourage each other to participation.Caregivers and the outdoor environment are the external factors that influence the children’s opportunities for risky play, though they do not influence the ECEC teachers’ attitude. Throughout the result, the risk of the play is an underlying focus, though despite this, several advantages are described.The conclusion is that risky play is significant for children’s development. The lack of risky play inhibits the children and can lead to negative consequences in the long term. / Från tidigare erfarenheter har olika uppfattningar om riskfylld lek uppmärksammats. Denna studie har därför som syfte att belysa förskollärares förhållningssätt till och uppfattning av riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. För att kunna synliggöra förhållningssättet och uppfattningarna har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna och studien i helhet utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximal utvecklingszon, stöttning och medierande redskap är av betydelse.I resultatet framkommer att riskfylld lek ses från två olika perspektiv; risk för skador eller chans till utmaning. De riskfyllda lekarna sker i förskolans utomhusmiljö, men möjligheten till stöttning varierar, däremot uppmuntrar barnen varandra till deltagande. Vårdnadshavare och utomhusmiljön är de yttre faktorer som påverkar barnens möjligheter till riskfylld lek, men de påverkar inte förskollärarnas inställning. Genom hela resultatet ligger lekens risk som ett underliggande fokus, men trots detta beskrivs flera fördelar. Den slutsats som kunde dras är hur betydelsefull den riskfyllda leken är för barnens utveckling då bristen av riskfylld lek hämmar barnen och kan leda till negativa konsekvenser på lång sikt.