The aim of this study is to find ways to have outdoor tuition with preschool children. The study also researches how to do outdoors to promote children's learning and to know what pedagogical leaders think about outdoor pedagogy. The study is based on six questionnaires and two interviews where both pedagogical leaders and preschool teachers participated. We used a sociocultural perspective and phenomenological perspective when we analyzed the answers. The results of the study show that there are several ways to have outdoor tuition that promotes children's learning in different ways. The respondents of this study give many suggestions on how the tuition can look like and what strategies to use. One way to have tuitions outside can be to use activity cards where children get different missions to do or things to get and compare with each other in the woods. Another way is to use theme-based boxes with materials sorted in categories, for example a coloring box or a building- and construction box. All the responders answer that they think outdoor pedagogy is important and see benefits with having tuitions outdoors. The study concludes in the researchers own reflections about this study. The study suggests that tuitions should be educative and lust-filled for the children in preschool and to capture their interests. The tuition you do inside a preschool you also can do in other places, in other local environments that lay near the preschool for example in the woods or at a playground.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskolan och på individuella programmet på gymnasiesärskolan talar om hur de arbetar för att utveckla elevers kommunikation och vilka arbetssätt de beskriver att de använder i den dagliga undervisningen. Studien syftar vidare till att undersöka vilka strategier lärarna beskriver att de använder för att utveckla elevers kommunikation samt hur en god fysisk, pedagogisk och social lärmiljö kan underlätta för elevernas kommunikation.Studien utgår från en kvalitativ metod där data samlats in genom 9 intervjuer med lärare som arbetar på grundsärskolans ämnesområden och på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna är väl insatta i olika alternativ och kompletterande kommunikationsredskap (AKK-redskap). De använder tecken som stöd, bildstöd, pekprat, samtalsmatta och kommunikationskartor samt digitala verktyg. Lärarna förstärker AKK-redskapen med att använda tecken och talat språk. Majoriteten av lärarna saknar kartläggningsmaterial för att dokumentera elevernas kommunikation. Resultatet visar att den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön är viktig och lärarna återkommer till deras betydelse. Lärarna betonar vikten av att bygga upp stöd runt elever i varje lärmiljö. Det är betydelsefullt att lära känna varje elev och deras kommunikationssätt för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Slutsatsen är att det är viktigt att man som lärare har god kunskap om flera olika AKK-redskap så att varje elev kan få förutsättningar att hitta rätt kommunikationssätt. Det är också betydelsefullt att hitta elevernas sätt att kommunicera så att de får rätt redskap för att kunna uttrycka sig och att de befinner sig i lärmiljöer som är anpassade efter varje elevs olikhet. Vår förhoppning med studien är att den ska belysa betydelsen av fördjupad kunskap om AKK samt arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön. / The purpose of the study is to investigate how teachers in compulsory school for pupils with learning disabilities and in the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities work to develop students' communication and what working methods they use in their daily teaching. Furthermore, the study aims to investigate what strategies teachers use to develop students' communication and how a good physical, educational and social learning environment can facilitate students' communication. The study is based on a qualitative method where data is collected through 9 interviews with teachers working in the subject areas of the compulsory school for pupils with learning disabilities and on the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The results have been analyzed from a sociocultural perspective and it shows that teachers are proficient in various AKK tools. They use signs as support, image support, touch talk, conversation mat and communication maps. They also use digital tools. Teachers reinforce the AKK tools by using signs and spoken language. The majority of teachers lack material to investigate and to document students' communication. The results also show that all three learning environments are important, and teachers keep mentioning their importance. Teachers stress the importance of building support around the student in each learning environment. It is important to get to know each student and their means of communication in order for the students to develop their communicative skills. The conclusion is that it is important that teachers have good knowledge of several different AKK tools so that each student can have the right conditions to find the right means of communication. It is also important to find the student's communication so that they have the right tools to be able to express themselves and that they are in learning environments that are adapted to their individual differences. Our hope with the study is that it will highlight the importance of in-depth knowledge of AKK and the work to remove obstacles in the learning environment.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om förskolebarns lek utifrån hur barnen själva uttrycker sina uppfattningar om lek. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med en fenomenografisk metodansats. Fenomenografisk inriktning bygger på två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta barn där de under tiden ritar teckningar om sin lek. Resultatet presenteras i olika kategorier som analyserades av intervjuarna och teckningarna. Resultatet visar att samtliga barn uppfattar leken som många olika aktiviteter de sysslar med och där de upplever framförallt glädje. Barnen beskriver lek med olika material, lek med sina vänner och rollek. En del av barnen beskriver medvetenhet om att de lär sig genom att leka och inget av barnen nämner vuxna i samband med deras lek. Barnens föreställningar om lek framställer leken som en artefakt då de använder leken för att kommunicera och samspela med varandra.

I ett samhälle där barn spenderar mer tid framför datorn än att läsa i böcker, kan enligt forskning en medvetenhet kring digitala verktyg gynna läsutvecklingen. Denna studie belyser uppfattningar om digitala verktyg i läsundervisningen hos fem verksamma lärare i grundskolans årskurs 4–6. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för studien och analysen av materialet. Det insamlade materialet består av transkriberade intervjuer som tolkats och analyserats, dessutom med hjälp av relevant kurslitteratur och redovisad forskning. Studien bidrar med ett kunskapstillskott om hur barns läsning kan påverkas av digitaliserad läsundervisning. Resultatet visar att digitala verktyg kan bidra till en positiv effekt om lärare har kunskaper om hur, när och varför de ska användas. En slutsats som gjorts att skolans läsundervisning kan gynnas av digitala verktyg om användning sker situationsanpassat. / In a society where children spend more time in front of the computer than reading books, can awareness of digital tools benefit read development according to research. This study presents perceptions of digital tools in reading instruction among five active teachers in compulsory school grades 4-6. A sociocultural perspective is a basis for this study and the analysis of the material. The collected material consists of transcribed interviews that have been interpreted and analysed with the help of relevant course literature and reported research. The study contributes knowledge about how children's reading can be affected by digitized reading instruction. The result shows that digital tools can contribute to a positive effect if teachers have knowledge of how, when, and why they should be used. A conclusion has been made that the school's reading instruction can benefit from digital tools if they are used situational.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares arbete med rekrytering av bleckblåselever på svenska musik- och kulturskolor. Studien behandlar verksamma bleckblåslärares skildringar av strategier som används för att rekrytera elever och vilka utmaningar som de intervjuade bleckblåslärarna beskriver gällande rekryteringrelaterat arbete. Metoden som använts är fokusgruppsamtal där totalt nio lärare intervjuades i grupper à tre. Bearbetning och analys av det insamlade datamaterialet genomfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggör strategier som handlar om att bjuda in barn och föräldrar till musik- och kulturskolan för att prova instrument, vilket också beskrivs som en form av marknadsföring. Samtliga fokusgrupper beskriver också social gemenskap i form av förberedande bleckblåsgrupper, till vilka barn rekryteras för att senare rekryteras vidare till musik- och kulturskolans instrumentalundervisning. Samtidigt beskrivs utmaningar gällande inkludering av föräldrar i musik- och kulturskolans verksamhet. Avslutningsvis diskuteras musik- och kulturskolans marknadsföring och föräldrars förståelse för verksamheten i relation till det sociokulturella perspektivet. / The purpose of the present study is to examine the teachers’ work on recruitment of brass students at Swedish music and cultural schools. The study processes active brass teachers’ depictions of strategies used to recruit students as well as what challenges the interviewed brass teachers describe about recruitment-related work. The method used in the present study is focus group interviews where a total of nine teachers were interviewed in groups of three. Processing and analysis of the collected data material was carried out on the basis of the sociocultural perspective. The result highlights strategies that involve inviting children and parents to the music- and cultural school to try out instruments are described, which is also described as a form of marketing. All focus groups also describe social community of preparatory brass groups, to which children are recruited and later recruited to the instrumental teaching of the music- and cultural school. At the same time, challenges regarding the inclusion of parents in music and cultural school activities are described. Finally, the marketing and parents’ understanding of the activities in relation to the sociocultural perspective.

A rubric specifically for speaking skills was recently implemented and practiced in an English classroom for grade 6, in a school in the south of Sweden. The predetermined effected results of how the rubric works is debated among many schools and researchers, but no research have been done on the actually effects specifically in this area recently. Therefore, the overall aim for this study is to analyse how this specific tool for the spoken language learning works in practice. The study includes theory and previous research, which will be presented and moreover discussed in relation to the findings. Semi-structured interviews will be used and the participants are two teachers who teached year 6 at the same school in a city in the south of Sweden; both used the rubric in the English classroom. I investigated why and how it was implemented and used in the English classroom. Moreover, I answered the questions of what kind of rubric was used; and by comparing the rubric to the knowledge requirement in the syllabus, I determined how it outlined the knowledge requirements. In addition, by analysing the teachers’ answers, I investigated how the rubric affected the students’ learning and how it facilitated the learners’ self-awareness of their language development. The conclusion demonstrates that the rubric for speaking skills is beneficial for the majority of the students, but it has a negative effect on the students who are on a lower knowledge level than the rubric includes.

Arbetets syfte är att identifiera och förstå de utmaningar som ledare för blåsorkestrar på musik- eller kulturskolor upplever, samt hur de går tillväga för att hantera eventuella problem och nå framgång i sin verksamhet. Tidigare forskning visar att dirigenten som person och ledare har stor betydelse för orkesterns utveckling, men att den sociala miljön som bildas i orkestern också påverkar hur orkestern utvecklas och hur orkestermedlemmarna trivs i orkestermiljön. Det betyder att blåsorkestern kan blir en viktig plats dit eleverna går för att träffa sina vänner och ha det trevligt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar med blåsorkesterverksamhet. Resultatet överensstämmer i stora delar med tidigare forskning som visar att det dirigenten gör före, under och efter repetitionerna spelar roll för orkesterns och orkesterelevernas utveckling. Dessutom visar resultatet i denna studie att den sociala aspekten av att spela i blåsorkester är viktigare än vad som skulle kunna förväntas. I diskussionen lyfts den sociala aspekten fram tillsammans med andra viktiga motivationsfaktorer för elever. / The purpose of the work is to identify and understand the challenges that leaders of wind orchestras at music schools experience, and how they cope with the problems and achieve success in their organization. Previous research shows that the conductor is of great importance for the development of the orchestra, but the social environment is also essential, so that the wind orchestra becomes a place where you pupils can socialize and have a good time. The study is based on qualitative semi-structured interviews of five selected music teachers who works with wind orchestra activities. The result shows much of what the previous research also does, that what the conductor does before, during and after rehearsals affects the progression of the orchestra. In addition, the results show that the social aspect of playing in the wind orchestra is more important than could be expected. In the discussion, the social aspect is highlighted together with other important motivational factors for pupils.

På många förskolor i Sverige har antalet flerspråkiga barn ökat i takt med attdet sker samhällsförändringar. Flerspråkighet ses som en av förskolornasutmaningar i undervisningen eftersom de förändrade samhällsvillkoren ävenleder till förändringar av förskolans praktik. På grund av detta är det avintresse att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan identifieras iarbetet med att möta barn som är flerspråkiga. Detta för att bidra medkunskap om hur förskolans praktik förhåller sig till uppdraget att arbetainterkulturellt. Frågeställningarna som används i studien utgår ifrån att tareda på hur förskollärare ser på interkulturalitet och flerspråkighet samt påvilka sätt de arbetar med detta. / In many preschools in Sweden, the number of multilingual children has increased asthere are societal changes. Multilingualism is seen as one of the preschoolschallenges in teaching because they changed the conditions of society as wellleads to changes in preschool practice. Because of this, it's offinterest to find out what opportunities and obstacles can be identified inthe work of meeting children who are multilingual. This is to contributeknowledge of how the preschool's internship relates to the task of workingintercultural. The questions used in the study are based on addressingfind out how preschool teachers view interculturality and multilingualism as well aswhat ways they work with this.

No description available.

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön. / The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.