Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan. Oftast handlade det om att specialpedagogen knuten till enheten hade det yttersta ansvaret för de barn som var i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen fungerade även som en pedagogisk handledare till arbetslagen på de olika enheterna. De faktorer som ansågs betydelsefulla för arbetet med barn i behov av särskilt stöd var föräldrarsamverkan, grundkompetens samt den pedagogiska handledningen som förskollärarna fick av specialpedagogen. Tidiga insatser för barn för de barn som betraktades behöva det ansågs värdefullt för kommande skolstart, men vissa förskollärare menade att insatser inte skulle sättas in för tidigt medan vissa menade att det aldrig var för tidigt.

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling. Elevernas avkodningsförmåga testades före och efter träningsperioden.   Utifrån resultaten kan vi konstatera att eleverna i båda grupperna ökade sin avkodningsförmåga under de tre veckor som interventionen pågick. Ökningen var ungefär lika stor i grupperna oavsett om eleverna läste i par eller fick en-till-en-undervisning. Resultaten visar inte några tydliga tecken på att den ena eller andra metoden är att föredra för olika elever beroende på var i sin läsutveckling de befinner sig. Även svaga avkodare, utan några specifika lässvårigheter, ökade markant sin ordavkodningsförmåga genom parläsning. Däremot kan vi inte se vilka långtgående effekter en-till-en-undervisningen har haft på elevernas läsning. Det kan finnas risk att elever i parläsning utvecklas till chansläsare och påverkar sin läskamrat på ett negativt sätt när de i högre grad fokuserar på läshastighet än att avkoda orden rätt. Vid en-till-en-undervisning har pedagogen möjlighet att uppmärksamma och noggrant följa elevernas lässtrategier och få dem att göra ett mer fonologiskt detaljarbete istället för att gissa. Parläsning i klassrummet är inte lika resurskrävande som en-till-en-undervisning och inte heller utpekande för vissa elever. Alla elever drog nytta av den repeterade läsningen i par och metoden kan i samarbete mellan speciallärare och klasslärare vara ett alternativ till att plocka ut vissa elever för intensivläsningsperioder, förutsatt att eleverna får texter som ligger inom deras läsnivå.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger. Studiens resultat visar även att ett fungerande arbetslag är betydande för barn i gråzonen. När det gäller barn i behov av särskilt stöd ligger allt ansvar på förskollärarna och inte på barnet. Det är förskollärarnas uppgift att få det stöd som de behöver av specialpedagogen för att i sitt arbete kunna möta barnets behov. Resultatet visar även att båda aktörer, förskollärare och specialpedagoger poängterar vikten av ett tidigt inledande samarbete då detta skapar ett förebyggande arbete i frågan om barn i gråzonen.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur behandlingspersonal inom institution och öppenvård beskriver sitt arbete med att bryta ett problemskapande beteende hos ungdomar. Studien utgår från den ekologiska systemteorin vilket handlar om hur individers utveckling påverkas och styrs av omgivning på mikronivå, mesonivå, exonivå och makronivå. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ med ett hermeneutiskt synsätt vilket innebär att vi har tolkat empirin och fått en fördjupad förståelse för arbetet inom ungdomsvården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i sex olika verksamheter tillsammans med nio informanter. Intervjufrågorna utgick från fyra olika teman: behandlarens roll i verksamheten, insatser och åtgärder, relationer och social interaktion samt förändring och utveckling. Resultatet i studien visar att relationen mellan behandlare och klient är A och O för att skapa ett ömsesidigt förtroende. Förutsättningen för en bra relation är att ungdomarna kan känna tillit, trygghet och att de bli sedd för den de är. Det handlar också om att avstå från att döma och inte få ungdomar att känna skam. Studien visar också hur viktigt det är att utveckla samverkan mellan de berörda aktörerna och att adekvata insatser sätts in i tid. Det kan konstateras att samverkan mellan olika professioner och den unges vårdnadshavare är en förutsättning för att fånga upp och samarbeta med ungdomar som har ett problemskapande beteende.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Den här studien har tagit utgångspunkt i forskning som visat samband mellan läsinlärningsproblem och koncentrationssvårigheter. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av lärares arbete för att främja god läsutveckling för elever med koncentrationssvårigheter genom att ställa frågan ”Hur beskriver lärare i skolår 1-2 att de arbetar med läsutveckling utifrån den information de har om elevers koncentrationsförmåga?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem stycken lågstadielärare som jag jämfört med litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visar att de fem lärarna använder sig av liknande metoder i läsundervisningen för elever med koncentrationssvårigheter, som även går att koppla till forskningsresultat. Både individuellt vuxenstöd och individanpassning visar sig vara vanligt förekommande strategier för att utveckla elever med koncentrationssvårigheter till goda läsare. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett sociokulturellt- och ett sociokognitivt synsätt på språkutveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen av finska och svenska speciallärares arbete för att främja läsinlärningen. Nutidens samhälle kräver en god läs- och skrivförmåga. Det innebär en utmaning för pedagoger och speciallärare i skolan att verkligen se till att samtliga elever får de verktyg som är nödvändiga för att nå såväl en god läsförståelse som en god avkodningsförmåga. Under de senaste åren har det skrivits om Finlands goda resultat vad gäller läsning hos elever i grundskolan. Det fick oss som speciallärarstuderande att undra över vilka de finska framgångsfaktorerna var. Även olika orsaker till elevers svårigheter gällande läsutveckling tas upp samt speciallärarnas roll för att möta hinder i läsinlärningen. Finska och svenska styrdokument lyfts. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka hur fjorton speciallärare i Finland och Sverige [1]beskriver sitt arbete med att identifiera elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning samt hur de beskriver sitt dagliga arbete med elever i behov av särskilt stöd gällande läsinlärning. Även likheter och skillnader som framträtt i dessa beskrivningar belyses. Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell med utgångspunkt i studiens frågeställningar samt utifrån ett komparativt perspektiv. Ett par slutsatser som kan dras av studien är att det framkom en likhet som innebar att samtliga informanter hade elevens behov i fokus samt en skillnad mellan informanterna som berörde informanternas utbildningsbakgrund. [1] De finska informanterna har alla en speciallärarutbildning och hade en speciallärartjänst. Med finska speciallärare avses finska speciallärare verksamma i svensktalande skolor i Finland.  Två av de svenska informanterna hade speciallärarutbildning och två hade specialpedagogutbildning. Tre av de svenska informanterna studerade till speciallärare. Alla svenska informanter hade tjänst som speciallärare. Samtliga svenska informanter benämns som svenska speciallärare. Benämningarna gäller genom hela studien.

The aim of the study is to examine the one-to-one interventions and methods used by special education teachers for pupils with reading disabilities. The study highlights how special education teachers plan, implement and evaluate the interventions, based on analysis of qualitative interviews. The survey consists of eleven special education teachers active in eleven different schools. The study shows that the special education teachers consider early, intense interventions and a combination of evidence-based methods and materials as a means for good results. A majority of the teachers emphasize high competence and use current research in planning, implementation and evaluation of reading interventions. The special education teachers are unanimous in that cooperation between different competences and with guardians is a necessity to best support pupils with reading difficulties. All special education teachers emphasize that a respectful relationship with the pupil must permeate the individual reading interventions. In summary, the special education teachers express the need of more time for early intense interventions regarding pupils with reading disabilities. A question that arises is why those responsible in the municipality, in spite of thorough screening and research, do not sufficiently prioritize early intense interventions.