No description available.

On the 14th of July 1969 president Richard Nixon informed the United States Congress, how drugs had become a serious threat to the nation’s wellbeing. He called for a new drug policy that would be applied to both state and federal levels. This would be the start of a political campaign that has resulted in new legislation, mass incarceration and in recent year an overwhelming criticism. This essay intends to review the newspaper New York Times reporting of this political campaign. The purpose is to study the role of language in the political discourse, this through a rhetorical analysis. The thesis intends to identify the discursive process framed by the selected news articles at hand. How the magazine’s approach has changed in 20 years will not only be examined by its explicit reporting, but also through the shaping and reflecting function of language. In my analysis, I identify key themes in the general metaphorics and a reproduction of a certain role distribution that leaves the reader with a certain understanding of its contemporary time. I have also come to the conclusion that the idea of American identity is central to the war on drugs as a linguistic domain. / I ett meddelande till den amerikanska kongressen den 14 juli 1969, informerade den dåvarande presidenten Richard Nixon om hur drogerna utgjorde ett allvarligt hot mot landets välmående. Han efterlyste en ny drogpolitik som skulle gälla på både delstatlig och federal nivå. Detta blev starten på en politisk kampanj som resulterade i ny lagstiftning, massfängslande och på senare år en överväldigande kritik. Jag har i denna uppsats för avsikt att granska tidningen The New York Times rapportering av denna politiska kampanj. Syftet är att studera språkets roll i den politiska diskursen genom en retorisk analys. Jag har för avsikt att kartlägga de diskursiva processer som de valda nyhetsartiklarna ramar in. Hur tidningens förhållningssätt från har förändrats under drygt 20 år kommer inte bara granskas genom den explicita rapporteringen, utan också genom språkets formande och speglande roll. I min analys identifierar jag nyckelteman i den övergripande metaforiken och hur en reproduktion av en viss rollfördelning lämnar läsaren med viss förståelse av sin samtid. Jag har även nått slutsatsen att idén om den amerikanska identiteten är central för kriget mot droger som språklig domän.

No description available.

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefredaktörerna för livsstilsmagasinen Cosmopolitan, som är ett magasin för kvinnor, och Slitz, som är ett magasin för män, väljer att presentera sig själva i sina ledarspalter. Materialet som har använts är en ledarspalt från varje magasin. Den metod som har använts för att analysera texterna är huvudsakligen en topik­analys, med stöd av en textanalys. Även fotografierna som hör till spalterna har analyserats. Resultatet av undersökningen visar att de bilder chefredaktörerna ger av sig själva i hög grad bygger på gamla könsroller. Cosmopolitans chefredaktör tenderar att förminska sig själv, me­dan Slitz chefredaktör försöker framställa sig i så god dager som möjligt. Det finns även några inslag i texterna där chefredaktörerna tydligt går ifrån könsrollerna. Exempelvis visar Cosmo­politans chefredaktör en villighet att lämna en trygg anställning för en otryggare frilanskarriär, och Slitz chefredaktör skriver mer om sina känslor än Cosmopolitans chefredaktör gör.

I denna uppsats görs ansatsen att finna vilka slags diskursiva handlingar det är som skapar och frammanar känslor i debatterna Ecce Homo och Rondellhunden. Undersökningen har koncentrerats vid tre olika känslor – vrede, blidhet och fiendskap. Känslobeskrivningarna som används i denna uppsats kommer från Aristoteles beskrivningar av pathos i Retoriken. Dessa tolkas med hjälp av W.W. Fortenbaughs undersökningar av Aristoteles pathos-beskrivningar, så som de tolkas och operationaliseras av Janne Lindqvist. Enligt Lindqvist kan Aristoteles topiker för pathos bland annat delas upp i tre typer av schematiska topiker, vilka i sin tur består i att känslor väcks endast hos vissa typer av individer (subjekt) om en viss typ av person (agent) har utfört en viss typ av handling (stimuli). Dessa tre fungerar som undersökningens grundläggande begrepp, och syftar till att klargöra hur skribenterna i de tre debatterna tecknar subjekt, agent och stimuli just som sådana att de väcker vrede, blidhet eller fiendskap.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur texterna utmärks av retoriska grepp för att frammana vrede, blidhet eller fiendskap mot debatternas olika agenter. Detta för att bidra till fördjupade kunskaper om två av det senaste halvseklets mest uppmärksammade konstdebatter och vidare insikter om förhållandet mellan retorik och känslor mer generellt.

Podcasts har blivit större under det senaste decenniet och i takt med utvecklingen har det blivit alltmer intressant att studera. Att delta i en podcast innebär att du som talare möjligtvis reflekterar mer kring ditt medverkande eftersom åhörarskaran är stor. Av den anledningen är skratt intressant att studera i detta format eftersom skrattet kan säga en del om samtalet. Syftet med studien är att utifrån ett samtalsanalytiskt ramverk utforska skrattet som samtalsstrukturerande resurs i podcastavsnitt. Studien söker svar på frågor om mängd, placering och funktion. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har fyra avsnitt från Nordens största intervjupodcast Framgångspodden fått utgöra empirin. För studien har samtalsanalysen, topiker, kotext, samtalsstöd och socialt ansikte varit viktiga teoretiska utgångspunkter. Dessa har sedan utgjort tolkningsramar för både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Skrattet har klassificerats utifrån sin kontext och sin funktion.   Resultatet visar att det ensamma skrattet är det vanligast förekommande under den egna talturen och det fyller oftast en ansiktsräddande funktion. Undersökningen visar också att mängden skratt skiljer sig mellan deltagarna och att det således är ett individuellt drag. Resultatet visar vidare att humor inte är det som framkallar mest skratt. Intervjuaren har ungefär samma skrattfrekvens med alla gäster. De skrattfunktioner han tar till i avsnitten skiljer sig däremot åt genom att han bland annat använder skratt för att anpassa sig till gästerna. Det kan vara ett tecken på att han är en erfaren intervjuare som fyller de behov och luckor som behövs. Poddformatet har med största sannolikhet påverkat deltagarnas skrattanvändning.

This essay, ”The word is Mightier than the Sword” compares and contrasts one speech from two different political parties, held on International Worker’s day in Sweden. The aim is to discover differences and similarities in the use of topoi, attitudes and rhetorical identification. The material is gathered from 2022, which includes one speech from Vänsterpartiet (the Left Party) and one from Sverigedemokraterna (the Sweden democrats). The 1:st of May is a democratic day which is the labor movement's international celebration and demonstration day. Today politicians, even though they don't identify with the purpose of this day, sees this as a possibility to win more voters and support. The result shows that the Left Party is using more of the topos ”blaming” on the government as whole and the Swedish Democrats use a negative attitude throughout the speech with personal attacks and attacks against culture. The left party focuses more on rhetorical identification between them and the audience, and the Swedish Democrats are trying to create a new identification between the nation, Sweden, and the audience.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar – dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske. / This essay discusses the concept of 'freedom' and it's rhetorization in Swedish liberal political discourse 1956-2014.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.