By using already available resources, you not only think sustainably, but at the same time increase the value of the existing. Kvicksund in Eskilstuna is today a place that lacks commercial and cultural service. The idea of having to fetch something from the outside to increase site value is not the only solution, but the chance of reusing the  existing resources is still possible. The goal is to create a type of gathering place to bring Kvicksund's three generations together and reduce segregation between the ages. Today the primary age group consist of people between 55-85 years old. Even when this population is not considered to contribute to a beneficial function for the society, these people have a wealth of knowledge, knowledge that can be used. However, there is a number of shortcomings amongst this targeted group, such as a lack of knowledge in the technological era that we today rely so heavily on. When it comes to the younger generation (11-16 years of age), there are also strengths and weaknesses in knowledge, but in different fields. The young people's modern knowledge is in direct contrast to the older generation. We have two age groups who both have what the other lacks. The concept for this project is to create a education center for all generations, an "All-Aged" School, where the older and younger take part educating each other from their strengths and weaknesses. For example, there can be a retired math teacher who holds courses for school students, while the young people guide the elderly through the internet, social media, physical activity, etc. / Genom att använda sig av redan tillgängliga resurser tänker man inte bara hållbart, utan man höjer samtidigt värdet av det befintliga. Kvicksund i Eskilstuna är idag en plats som saknar kommersiell och kulturell service. Tanken med att behöva hämta något utomstående för att höja platsen värde är inte den enda lösningen, utan chansen för redan befintliga resurser är möjligt.  Målet är att skapa en samlingsplats för att föra samman Kvicksunds tre generationer och minska segregationen mellan åldersgrupperna. I dagsläget ligger den primära åldersgruppen i Kvicksund mellan åldrarna 55-85 år. Även då denna befolkning inte anses bidra med en gynnande funktion för samhället sitter dessa människor på mänger av kunskap, kunskap som kan nyttjas. De finns dock ett flertal brister bland denna målgrupp, exempelvis kunskap inom den teknologiska eran värden idag förlitar sig på. När det kommer till den yngre generationen (11-16 års ålder), ligger även här styrkor och svagheter inom kunskap, dock inom olika fält. Ungdomarnas moderna kunskaper ligger i direkt kontrast till den äldre generationens. Vi har två åldersgrupper som båda har det den andre saknar.  Konceptet för detta projekt är att skapa ett studiecenter för alla generationer, en ”All-Aged” School, där de äldre och yngre tar del av varandras styrkor och svagheter. Det kan exempelvis vara en pensionerad mattelärare som håller kurser för skoleleverna, medan ungdomarna vägleder de äldre genom internet, sociala medier, fysisk aktivitet, m.m.

Introduction – The construction industry emits large amounts of greenhouse gases through waste generated from the construction and civil engineering sector. To reduce these emissions, measures must be taken. The aim of this study is to investigate the reuse of building materials in the construction industry and the improvements that can be made to increase reuse. Method – The study is of a qualitative nature and distinguishes a more in-depth methodological approach that goes deeper in its interpretation. The different research methods used are literature review and interviews to obtain an overall picture of the problem area. Results – The results show that it is difficult to reuse building materials due to their quality, time-consuming process, and high costs. There is a lack of knowledge in the construction industry that hinders the reuse process. Windows and doors are often reused in demolition projects, and waste from new construction ends up in recycling stations. Analysis – Reuse of building materials reduces waste and the need for new resources to manufacture new materials. The choice of material is crucial, and the use of environmentally friendly materials that are easy to reuse is often preferred. One challenge is finding storage space for dismantled materials, as a lack of storage space can lead to materials being sent to recycling stations. Another challenge is ensuring that reused materials meet the same quality standards as new materials. The construction industry is conservative, and actors prefer to work in a traditional way, which limits the use of reused materials. There are currently no laws and regulations regarding the reuse of building materials. Good communication and willingness to work with reused building materials are crucial for successful projects. Discussion – Since the study includes both literature studies and semi-structured interviews, it has contributed to comparing the results and thereby increasing the study's credibility. To increase the reliability of the study, seven respondents with at least 5 years of experience in the construction industry have been interviewed. Significant effort has been put into the selection of interview questions to avoid misunderstandings and to avoid steering the interviewees' responses. The study's initial focus was on wood as a building material, but due to a lack of knowledge about this material and not all companies working with wood, it has been chosen to write more generally about building materials. This led to the purpose and research questions of the work being adjusted after the collection of empirical data. Keywords – Reuse, recycling, circular process, waste hierarchy, opportunities, challenges, building materials, circular economy

In spring 2023, two engineering students from Jönköping University collaborated with GBJ Bygg Jönköping to investigate the impact of moisture on cross-laminated timber (CLT) and its drying process. The study aimed to identify potential issues, damages, and propose mitigation methods. Through measurements and investigations, this study generated in-depth knowledge of moisture effects on CLT, ensuring proper material handling to avoid long-term negative consequences.The methodology involved quantitative investigations to obtain credible results. Experiments simulated the application of wet macadam on a CLT floor slab in a natural environment to measure time to reach an acceptable moisture content. Collaboration with GBJ Bygg provided access to information, materials, and simulation facilities. Two tests were conducted: immediate construction after placing washed macadam and a 9-day drying period before reconstruction. Results showed that direct macadam application led to high timber moisture content, while drying according to industry recommendations resulted in low moisture content without negative consequences. The drying process varied depending on reconstruction timing, and methods like extending macadam drying time were proposed to reduce damages and shorten the drying period.The discussion of results demonstrated data relevance with limited room for misinterpretation. However, the study's time frame limited complete results, and the lack of prior research on timber drying affected connections to previous studies. The clearest answer came from the 9-day drying test, showing a decrease in moisture content. Some measured values deviated, possibly due to measurement errors. Facility climate and construction execution posed potential error sources. Despite limitations, the experiment effectively addressed the study's purpose and research questions.

En av grundpelarna i alla hållbara system är införandet av en cirkulär ekonomi, som främjar återanvändning och återvinning av material. Plast är en av i utmaning i detta avseende på grund av den stora produktionsvolymen variation i sorter och långsamma nedbrytn. Ett förslag till lösning på dessa problem, som det har forskats allt mer om under de senaste decennierna, är att ersätta syntetiska plaster med lämpliga biobaserade alternativ. Detta arbete syftade till att utforska två möjligheter i detta avseende, (1) Transparent trä (TW) och (2) Lim för trä från en förnybar källa.  Utvärderingen av chitosan som ersättning för de syntetiska delarna av dessa material var det primära syftet med denna studie. TW utnyttjar de inneboende önskvärda egenskaperna hos trä och ökar dess användningsområden genom att ändra dess optiska egenskaper, men behöver en impregneringsmatris, som är en syntetisk polymer, för sin tillverkning. I detta arbete studerades variationen av kitosanimpregnering med tryck och torkningsförhållanden. Mikroskopi, gravimetri, kontaktvinkel och dynamisk mekanisk analys användes för att mäta effektiviteten hos de utvecklade metoderna. Alternativ till syntetiska lim för trä och träkompositer behövs på grund av problem med toxicitet. Chitosans användbarhet som lim för trä har dokumenterats i stor utsträckning. Det har dock inte gjorts så mycket arbete med trälaminat, som valdes som en ett sekundärt fokus för detta arbete. Testning av limmet utfördes med hjälp av skjuvmätningar. Resultaten visade att kitosan, istället för att infiltrera trästrukturen, främst deponerades på dess yta och specifika tester för att bestämma laminatets hållfasthet föll utanför ramen för denna studie. / One of the mainstays of any sustainable system is the implementation of a circular economy, which promotes the reuse and recycling of materials. Plastics are one of the most problematic entities in this regard because of the sheer scale of production, their variety, and their recalcitrant nature. A proposed solution to this problem, one which has seen increasing research in the past decades, is replacing synthetic plastics with suitable bio-based alternatives. This work aimed to explore two possibilities in this regard, (1) Transparent wood (TW) and (2) Adhesives for wood. Evaluating the utility of chitosan as a replacement for the synthetic portions of these materials was the primary aim of this study. TW utilizes the inherently desirable properties of wood and increases its avenues of application by changing its optical properties but needs an impregnation matrix, which is a synthetic polymer, for fabrication. This work studied the variation of chitosan impregnation with pressure and drying conditions. Microscopy, gravimetry, water contact angle and dynamic mechanical analysis were used to gauge the efficacy of our methods. Alternatives to synthetic adhesives for wood and wood-composites are needed because of their associated problems with toxicity. Chitosan’s utility as an adhesive for wood has been documented to a considerable extent. However, not much work has been done with wood laminates, which were chosen as a secondary focal point of this work. Adhesive testing was carried out via lap-shear measurements. Results indicated that chitosan, instead of infiltrating the wood structure, was primarily deposited on its surface and specific tests for determining laminate strength fell out of the scope of this study.

Behovet av att snabbt kunna leverera klimatanpassade, högkvalitativa och kostnadseffektiva byggnader gör trämaterialet till ett självklart alternativ inom byggbranschen. Utvecklingen av korslimmat träskivor (KL-trä), orsakar att materialet är ett vanligt förkommande byggmaterial inom byggbranschen. Byggmaterialet erbjuder en låg vikt och en hög kapacitet för belastning i olika riktningar. För att kunna använda KL-träskivorna som bärande konstruktionsdelar behöver en infästning mellan de olika skivorna vara på plats. Anledningen till detta är att krafterna som är orsakade av lasten kan överföras mellan skivorna till grunden och på så sätt erbjuda stabilitet åt konstruktionen.  Marknaden erbjuder flera olika typer av förband för varje anslutning som i sin tur belastas av olika krafter, och med anledning av det har olika typer av förband undersökts i syfte att välja ut två intressanta objekt. Två typer för bjälklag/bjälklag anslutning och två typer för bjälklag/vägg anslutning. För att kunna bestämma vilka relevanta krafter som verkar i de olika typerna har en kraftanalys gjorts. Genom kraftanalyseringen kunde två olika riktningar för tvärkraften i anslutningen mellan bjälklag/bjälklag och en riktning för tvärkraften i anslutningen mellan bjälklag/vägg identifieras.  De valda typerna av förband i denna undersökning är enkellask, skråskruvning, vinkelbeslag och självborrande skråskruvar. Resultatet av undersökningen visar att skråskruvnings förbandet erbjuder en bättre kapacitet för tvärkraft i olika riktningar i jämförelse med skarv med enkel lask för anslutning mellan bjälklags skivor. Å andra sidan erbjuder självborrande skråskruvar en bättre kapacitet för tvärkraft jämfört med vinkelbeslag för anslutning mellan bjälklaget och väggen. Tvärkraften i bjälklagsskivor verkar i två riktningar samtidigt, vilket gör att olika snitt längs med bjälklagets bredd bör göras för att ta fram de olika krafter i olika delar av skivan och kunna bestämma antalet skruvar som behövs i varje del. Snitten visar dessutom att färre antal skruvar behövs för lösningen med skråskruvning jämfört med skarv med enkel lask. / The demand for quickly deliverable climate adapted, high quality, and cost-effective buildings makes wood material an obvious alternative in the construction industry. The development of Cross Laminated Timber (CLT) boards has presented wood as a common building material in the construction industry, the building material offers a low weight and a high capacity for loading in different directions. On the other hand, to be able to use the CLT wooden boards as load bearing structural parts, an attachment between the different boards needs to be in place so that the forces caused by the load can be transferred between the boards to the base and thus offers stability in the construction.  The market offers several different types of joints for each connection, each connection in turn is loaded by different forces, therefore in this thesis different types of joints are compared to choose two suitable ones, one for floor/floor connection and one for floor/wall connection. A force analysis is done to determine which relevant forces should be studied in different types. The force analysis identifies two different directions of the transverse force in the connection between the floor/floor and one direction for the transverse force in the connection between the floor/wall.  The selected joint types are single surface spline, slanting screw, metal brackets and self-tapping screws. The results show that the slanting screw connection method offers a better capacity for transverse forces in different directions compared to the single surface spline for connection between floorboards, while the self-tapping screws offer a better capacity for transverse forces compared to the metal brackets method for connection between the floor and the wall. The transverse force in the floorboards acts in two directions at the same time, which means that different cuts along the width of the floor should be made to produce different forces in different parts and to determine the number of screws needed in each part. The sections show that fewer screws are needed for a solution with slanting screw compared to single surface spline.

The largest contributor to global warming from the construction and real estate sector comes from the emission of greenhouse gases during the production and usage phases of buildings. During production the leading contributor accounting for emissions is material production while the largest impact in the usage phase is due to energy used for heating, where the largest heat losses occur through building envelopes. Therefore, should the material selection for the building envelope be optimized both regarding the materials lifetime pollutant emissions as well as its effect on energy consumption during building use. The purpose of this paper is to review materials carbon footprint regarding its lifecycle and the effect on energy use of different exterior wall constructions during building use. To answer these questions different methods are applied such as case studies, theoretical studies and simulations. Investigated materials and exterior wall constructions are sandwich panels with a core of rock wool, CLT (cross laminated timber) combined with glass wool and CLT combined with hemp fiber insulation. The result of the study indicates that the climate impact from production of the investigated materials is small compared to the climate impact of energy use. However the study shows that the emissions from the production phase differ between materials. CLT combined with hemp fiber insulation or glass wool insulation has less of an effect on greenhouse emissions compared to sandwich panels. Furthermore, depending on the selection of dimensions for CLT and insulation there are possibilities to reduce energy consumption during building use and still maintain a lower level of emission from material production compared to sandwich panels. / Den största klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn beror idag av växthusgasutsläpp under byggnaders produktionsskede och bruksskede. I produktionsskedet kommer den mest betydande andelen utsläpp från materialproduktion och i bruksskedet från energianvändning som beror av uppvärmning av fastigheter, där de största värmeförlusterna sker genom en byggnads klimatskal. Materialval i klimatskalet bör därför optimeras både med avseende på koldioxidutsläpp under dess livscykel och materialets påverkan på en byggnads energianvändning i bruksskedet (Boverket 2018:5), (Sveriges Byggindustrier 2014). Arbetets syfte är att redogöra för olika byggnadsmaterials klimatpåverkan, både med avseende på materialets livscykel och olika ytterväggskonstruktioners påverkan på energianvändning i byggnadens bruksskede. Målet är att skapa underlag inför val av material i en hallbyggnads klimatskal. Tre frågeställningar har formulerats med syftet i åtanke; Hur påverkas byggnadens energianvändning beroende på val av ytterväggskonstruktion?; Vilken klimatpåverkan har respektive ytterväggskonstruktion, med avseende på produkternas livscykler? och; Vad är byggnadens klimatpåverkan med avseende på materialproduktion och byggnadens energianvändning?. För att svara på frågeställningar tillämpas flera metoder. En fallstudie ger arbetet en utgångspunkt och en litteraturstudie skapar underlag för att analysera material och produkters klimatpåverkan. Utifrån insamlade fakta simuleras aktuell byggnad och given energianvändning kan omvandlas till klimatpåverkan. Material och ytterväggskonstruktioner som undersöks är sandwichpaneler med stenullsisolering, som referenskonstruktion. Vilken jämförs med KL-trä kombinerat med glasullsisolering respektive hampafiberisolering. Valet av studerade material åligger i att forskning visar på att kombinationen av massiva trästommar och isoleringsmaterial i klimatskalet kan bidra till att minska byggnaders energianvändning. Studien visar att klimatpåverkan från tillverkningsskedet för ytterväggarnas material är lågt i jämförelse med klimatpåverkan orsakad av bruksskedets energianvändning. Det framgår emellertid att konstruktionerna sinsemellan skiljer sig åt utsläppsmässigt vid produktion av material. Att använda KL-trä kombinerat med glasullsisolering eller hampafiberisolering ger lägre klimatpåverkan i förhållande till sandwichpanel. Beroende på val av dimensioner av KL-trä och isolering finns också möjlighet till att minska energianvändningen i byggnadens bruksskede och erhålla lägre klimatpåverkan vid materialproduktion i jämförelse med sandwichpaneler.

Concrete is one of the most used materials and is a significant part of current construction due to the material’s good properties. However, there is also something very negative about concrete, the emissions at production stage. The purpose of this study is to examine if the traditional concrete foundation method can be replaced with an alternative foundation method that contain less concrete and therefore decrease the climate impact. The two alternative foundation methods are the Koljern-foundation and the Klara-foundation. A two-story example building was used to compare the foundation methods. To reach the result of the study, different methods of calculation were performed. The climate impact of the foundations was calculated with the calculation software BM 1.0 and the carrying capacity were calculated with EPS PEPS. The result of the study shows that the alternative foundation methods have similar properties to the traditional concrete foundation and that they decrease the climate impact by 10% for the Koljern-foundation and 60% for the Klara-foundation in relation to the traditional concrete foundation.  The conclusion of the study is that both the alternative foundation methods can be used as replacement for the traditional concrete foundation method for two story buildings, and that the alternative foundation methods decrease the climate impact.

I dagens samhälle ligger fokus på hållbarhet vilket ställer höga krav på konstruktören vid utformningav stommen till flerbostadshus. En stor del av CO2-utsläppen inom byggprocessen kan härledas tillmaterialvalet där förbränning av kalk inom cementindustrin och framställning av stål ur järnmalm ärbland de främsta faktorerna till utsläppen. Denna rapport ämnar sig åt att ta fram vilka skillnader och likheter som ställs mellan två stomsystemmed olika bjälklag; ett utförande i korslimmat trä, hädanefter benämnt KL-trä, och ett utförande ihåldäcksbjälklag. De båda objekten har givits identiska förutsättningar, med reservation förbjälklagsmaterial, med en stomme i stål med varierande tvärsnittsprofiler. Data för CO2-ekvivalenter och pris av respektive stommaterial har undersökts och sammanställts itabellform där de två byggnaderna utvärderas och där resultatet diskuteras i analysdelen. Resultatetger svar på vilket element som presterar bäst till en kontorsbyggnad med två våningar med hänsyn tillkostnad och CO2-ekvivalenter för enskilda profiler sammanställts för de två byggnaderna. Dimensionering av balkar har genomförts med avseende på momentkapacitet, pelare med avseende påknäckning av centrisk tryckkraft, plan böjknäckning med moment av vindlast och normalkraft motpelare. Till visualisering av stommen har Tekla Structures använts och för verifiering avlastnedräkningar har FEM-Design 20 nyttjats. Rapportens ekonomidel avser kostnader av de två byggnaderna, vilka redovisats i tabellform medkostnad per stål- och bjälklagsprofil. Klumpsumma för respektive fall har sammanställts och idiskussionsdelen till denna rapport ges förklaringar och slutsatser. / In society today, the focus is on sustainability, which places high demands on the designer when designing the structural frame for apartment buildings. A large part of the CO2 emissions in the construction process can be traced to the choice of material, where the combustion of lime in the cement industry and the production of steel from iron ore are among the main factors for the emissions. This report intends to provide answers to the differences and similarities between two frame systems with different floors slabs; a version in cross-laminated wood, hereinafter referred to as KL-trä (CLTwood), and a version in hollow core slabs. The two objects have been given identical conditions, with a reservation for flooring material, with a steel frame with varying cross-sectional profiles. Data for CO2 equivalents and price of each frame material have been examined and compiled in tabular form where the two buildings are evaluated and results are discussed in the analysis part. The result provides an answer as to which element performs best for an office building with two floors with regard to cost and CO2 equivalents for individual profiles compiled for the two buildings. Dimensioning of beams has been carried out with regard to bending moment capacity, columns with respect to buckling of concentric pressure force and flat bending buckling with elements of wind load and normal force against columns. Tekla Structures has been used to visualize the frame and FEM-Design20 has been used to verify load counts. The financial part of the report refers to costs of the two buildings, which are reported in tabular form with cost per steel and floor profile. The lump sum for each case has been compiled and in the discussion section of this report explanations and conclusions are given to the financial part.

The construction industry stands in front of several challenges when it comes to sustainability where the choice of material can affect the carbon dioxide emissions. The interest to use CLT has increased the last years probably due to increased environmental awareness. Studies have shown that there is a research need when it comes to moisture in CLT which this report have looked deeper in to. The purpose was to create a bigger understanding for moisture protection of CLT in the design phase. The method was a qualitive case study where the main data collection was interviews. Complimentary material to the primary data was gathered through a document study to answer the first research question. This created a triangulation and strengthened the reliability of the study. A literature search was implemented to create a scientific foundation to the study.  Three reference objects were the basis for the study where architects, constructors, contractors and moisture consultants were interviewed. The results of this study showed that the industry standard for building moisture safe constructions ByggaF is used as a foundation for the moisture work but is adjusted to the project. The work with moisture protection begins in the project planning document phase and continues throughout the whole process of the project. The moisture consultant reviews and follow up the work continually. The study also shows that there is lack of experience when it comes to CLT in the industry. Challenges that occurred were inadequate communication between different disciplines. The areas for improvement in the industry are that a library with standard details should be developed. It also occurred that it is important to include a moisture consultant and supplier of CLT early in the project. The study showed that there is shortage in experience when it comes to moisture control of CLT. Shortage in experience can result in CLT being deselected as an alternative to concrete. It also appears that there are challenges with the communication to production which is probably a consequence of lack of experiences. The possibilities of CLT are many since it is a sustainable material, easy to assemble and creates a nice environment. By further education and sharing experiences, the knowledge regarding CLT and moisture in the industry can increase. For an easier design phase, a library with standard details should be developed as well as further tools in the form of an agenda that treats general moisture control. The question regarding weather protection is something that has been discussed which sets different requirements for the design phase and there is a need for further research regarding this question.

I denna studie undersöks möjligheten att återbruka en träbro efter dess tekniska livslängd och vilka riktlinjer som kan behöva implementeras för att underlätta återbruksprocessen av träbroar. Frågeställningarna grundar sig i vilka hinder det finns kring att säkerställa kvaliteten på en träbro efter dess tekniska livslängd för att kunna återbruka den, samt hur mycket av dess geometri som kan förändras. Undersökningen delades upp i en litteraturgenomgång, där bland annat återbruk, träbroar samt regelverken kring broar undersöktes, och en beräkningsgång i syfte att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri. För att komplettera litteraturgenomgången och få en djupare förståelse för återbruk av träbroar hölls tre ostrukturerade intervjuer med olika experter inom trä samt träbroar. Litteraturgenomgångens tillvägagångssätt sker främst via sökmotorn Google och DiVA-portal där återbruk, träbroar samt Trafikverket används som några sökord. De ostrukturerade intervjuerna med experterna genomfördes på så sätt att den intervjuade först fick berätta om sitt yrke samt sin erfarenhet, och sedan ställdes några öppna frågor kopplade till deras expertområde. Intervjuerna fortsatte därefter som naturliga samtal med följdfrågor och diskussioner kring ämnesområdena. För att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri genomfördes beräkningar i MathCad och Frame analysis. Resultatet av beräkningarna redovisades sedan genom Excel med tabeller och figurer för att tydliggöra resultaten. Brotypen som beräknas i rapporten är en tvärspänd plattbro som dimensionerades i brottgränstillstånd, och med hänsyn till dess momentkapacitet. Brons geometri förändrades på olika sätt som exempelvis i form av total längd samt spännvidd mellan mittstöden. De olika förändringarna av geometrin utgick från teorin och samtalen från litteraturstudien, vilket ger ett verklighetstroget resultat. Resultatet av studien visar att återbruk av träbroar är möjligt om underhållet sköts och om inspektioner sker enligt planering. Även dokumentation är viktigt för att förenkla återbruksprocessen. Beräkningarna visar att träbron kan återanvändas och att variation av geometri kan ske i stor utsträckning. Det kan dock krävas vissa modifikationer, t. ex. som byte av gummilager för att beakta nya reaktionskrafter som uppstår när spännvidden på mittfältet ökas. Trafikverkets regelverk innebär idag höga krav anpassade för nykonstruktion vilket gör det svårt att inkludera återbruk. Vår bedömning är att Trafikverkets regelverk i vissa delar behöver förändras för att möjliggöra återbruksprocessen, förutsatt att säkerhet och bärförmåga inte äventyras. / This report investigates the potential of reusing a timber bridge beyond its original technical lifespan and explores the possibility of altering its geometry. Central to this inquiry are the questions about which obstacles exists in ensuring the quality if a wooden bridge after its technical lifespan to reuse it, and how much can the geometry of the bridge change. The study includes a literature review covering various aspects such as reuse practices, timber bridge construction, and regulatory frameworks governing bridges. To complement the literature review, unstructured interviews with experts in the field of timber, engineering and bridge construction are conducted. These conversations aim to bridge the gap between theoretical knowledge and practical insights. The discussions are structured to allow the expert to share their experiences and expertise. Selected questions then delve deeper into specific areas of their knowledge, facilitating engaging discussions and follow-up inquiries. The search for relevant literature primarily uses online sources as Google and DiVA-portal, with a focus on topics such as reuse practices, timber bridge construction methods, and the regulations set forth by agencies like the Swedish Transport Administration. Calculations are carried out using programs like MathCad and Frame analysis, with results presented through Excel spreadsheets to provide visual clarity. The analysis focuses on a specific type of timber bridge, a prestressed glulam deck bridge, where the total length is adjusted to varying degrees and the span is modified accordingly. The findings suggest that with adequate maintenance, timber bridges can indeed be reused beyond their original lifespan. It’s also important that scheduled inspections are carried out and documentation is also of value to simplify the reuse process. The calculations demonstrate that even with modifications to the length and span, timber bridges can be successfully reused. Challenges arise from the stringent regulations of the Swedish Transport Administration, which may prevent the integration of repurposing practices. To enable reuse of timber bridges some changes to the existing regulations needs to be done, provided safety and structural integrity are not compromised.