Målet med den genomförda studien var att se om det aktivt går att träna planeringsförmåga. I studien ingick två grupper; barn i åldern sju till nio år med typisk utveckling (TU) samt ungdomar i särskolan med åldern 15 till 21 år med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Studien vill se eventuella skillnader i planeringsförmåga mellan dessa båda grupper. I studien genomfördes en datainsamling där försöksdeltagarna fick utföra tester vid två separata tillfällen. Mellan dessa testtillfällen fick deltagarna träna sin planeringsförmåga med hjälp av programvaran Planera Mera under fyra veckor. Detta för att möjliggöra mätningen av effekten av den träning som försökspersonerna genomfört mellan de båda testtillfällena.   Testerna som använts i studien för att mäta deltagarnas utveckling är fyra olika typer av planeringstester: Vad kommer först, Receptplanering, Zoo karta och Ärendeplanering.  Resultatet i studien visade inte på någon utveckling av planeringsförmågan på hela testgruppen enligt testresultaten före och efter träning med Planera mera. Vad det gäller resultatet på hur väl gruppen TU och gruppen IF klarade av att utföra varje enskilt test, så visade testerna Vad kommer först, Receptplanering och Zoo karta inte någon skillnad mellan grupperna. I testet Ärendeplanering klarade gruppen TU sig bättre med hur väl de genomförde testet gentemot gruppen med IF. Studien tittade även på om de båda grupperna TUs och IFs resultat förändrades över tiden. Det skedde inte någon förändring av resultatet inom de båda grupperna mellan första testomgången och den andra testomgången.   Rekommendationen för fortsatta studier är att kombinera de planeringtester som utförs i ett digitalt spel med träning av motsvarande planeringsmoment i personernas vardag för att tydligare koppla övningen till en verklig situation.

<p>The purpose of this study is to investigate teachers’ efforts to teach students with dyslexia in Swedish. The intention with this study is to get the right tools to work with these kinds of students in a more improved and giving way in the future. My questions of issue are:</p><p>- How can teachers facilitate the learning process for students with dyslexia?</p><p>- Are pupils with dyslexia included in the teachers’ education in the classroom?</p><p>- How do the other pupils integrate with the dyslexia pupils in the classroom?</p><p>- How does the teacher manage the situation to teach the whole class at the same time as he/she helps the pupils with dyslexia?</p><p>- How do you practice when to assess and rate the students with dyslexia?</p><p>The method used in this paper is a combination of participant observation and interviews with two teachers and their classes. To be able to construe my results in this paper, I will be using Peder Haugs theory including integration and segregate integration but also a theory based on including or excluding way of working.</p><p>The main conclusion of this paper is that teachers can work in many different ways with dyslectic pupils. The teachers must try to find a way that is right for themself and their pupils, there is no right and wrong in this work. But what’s most important is to help the dyslectic cope with school.</p>

The purpose of this study is to investigate teachers’ efforts to teach students with dyslexia in Swedish. The intention with this study is to get the right tools to work with these kinds of students in a more improved and giving way in the future. My questions of issue are: - How can teachers facilitate the learning process for students with dyslexia? - Are pupils with dyslexia included in the teachers’ education in the classroom? - How do the other pupils integrate with the dyslexia pupils in the classroom? - How does the teacher manage the situation to teach the whole class at the same time as he/she helps the pupils with dyslexia? - How do you practice when to assess and rate the students with dyslexia? The method used in this paper is a combination of participant observation and interviews with two teachers and their classes. To be able to construe my results in this paper, I will be using Peder Haugs theory including integration and segregate integration but also a theory based on including or excluding way of working. The main conclusion of this paper is that teachers can work in many different ways with dyslectic pupils. The teachers must try to find a way that is right for themself and their pupils, there is no right and wrong in this work. But what’s most important is to help the dyslectic cope with school.

Att fysisk aktivitet minskar risken för en rad olika sjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar men kan även minska risken för cancer är idag allmänt känt. Mindre kunskap bland allmänheten finns det dock om att fysisk aktivitet även används för att bota/lindra olika stressrelaterade sjukdomar så som depression och ångest. Idag finns en hel del vetenskap som påvisar att fysisk aktivitet minskar stressrelaterade sjukdomar och används även idag på recept för att lindra just dessa symtom. Idag lider fler än någonsin av någon slags stressrelaterad sjukdom. Det behövs därför mera kunskap om att en så enkel sak som 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan kan räcka för att undvika att bli drabbad. Syftet med studien är att ta reda på hur/om träning påverkar högstadielärares stressnivåer och om det finns ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Denna metod valde vi då det funkar bäst med vårt syfte, som är att hitta samband mellan stress och fysisk aktivitetsnivå. Det är enklare och smidigare att både skicka ut samt att granska, jämföra och hitta samband, än om vi hade använt oss av en kvalitativ metod. Vårt huvudresultat är att det inte finns något samband mellan fysisk aktivitet och stress. Med detta har vi kommit fram till slutsatsen att vår studie har för många brister i form av låg validitet. Detta eftersom majoriteten av all tidigare forskning påvisar att det faktiskt finns ett samband mellan stress och fysisk aktivitet. / That physical activity reduces the risk of a variety of diseases such as type 2 diabetes, cardiovascular disease but can also reducing the risk of cancer is today widely known. However, less public awareness is that physical activity is also used to cure / alleviate various stressrelated diseases such as depression and anxiety. Today there is a lot of science that shows that physical activity reduces stress-related diseases and today it is also printed on prescription for these symptoms. Today, more than ever, people suffer from some sorts of stress-related disease and therefore more knowledge is needed that such a simple thing as 150-minute pulse-raising activity a week may prevent people from dying earlier than expected. The purpose of the study is to find out how / if exercise affects the well-being and health of high school teachers and if there is a relationship, we have chosen to use a quantitative method, in the form of surveys. We have chosen this method as it works best with our purpose, which is to find a connection between mental health and physical activity. Whit this method it is easier and more flexible to send out as well as to review, compare and find a relationship, than if we had used the qualitative methods. Our main result is that there is no connection between physical activity and stress. With this we have come to the conclusion that our study has too many faults in terms of low validity. Since the majority of all studies show that there is actually a connection between stress and physical activity.

<p>Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation.</p><p>Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram.</p><p>Sammanfattning;</p><p>Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt.</p><p>Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.</p>

Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation. Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram. Sammanfattning; Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt. Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.