Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av fenomenologin. 14 verksamma lärare inom grundsärskolans inriktning träningsskola deltog i studien. Samtliga arbetade med olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur 14 verksamma lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplevde att AKK och upplevelsebaserat lärande kunde främja elevernas kommunikation och vara möjliga vägar till att nå målen i ämnesområdet kommunikation. Det framkom i resultatet att elevernas kommunikation, inom deltagarnas respektive skolor, till stor del bestod av samspel och olika former av AKK. Samtliga deltagare menade att upplevelsebaserat lärande var en förutsättning i deras undervisning för att ha något att kommunicera om då deras elever hade relativt få upplevelser för sin ålder. Eleverna hade också nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och därför fanns behov av konkreta arbetsformer. Kombinationen av olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande innebar att deltagarna kunde klä upplevelserna och deras naturliga sammanhang i ord vilket främjade elevernas kommunikation. Resultatet av studien ledde fram till flera slutsatser varav den främsta var att samtliga deltagare upplevde att både AKK och upplevelsebaserat lärande var förutsättningar för att främja elevernas kommunikation och för att nå målen i ämnesområdet. AKK och upplevelsebaserat lärande ansågs med andra ord inte bara främja kommunikationen och vara möjliga vägar mot målen utan ansågs dessutom vara nödvändiga förutsättningar i träningsskolan

Socialt samspel och kommunikation är centralt för elevers utveckling inom träningsskolan. Det finns inte mycket forskning på området och det är oklart vilka metoder och arbetssätt som idag tillämpas inom träningsskolan för att stärka eleverna i sociala samspel. Det övergripande syftet med studien är därför att identifiera och beskriva olika arbetssätt som praktiseras i svenska träningsskolan för att främja elevers samspel med andra inom ramen för ämnesområdet kommunikation och mer specifikt samtala och samspela. I studien ställs frågorna om hur pedagogerna arbetar med sociala samspel, vilka svårigheter eleverna har och vilken roll som alternativ och kompletterande kommunikationshjälpmedel (AKK) har för att förstärka kommunikation och samspel hos elever i träningsskolan. För att belysa detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju pedagoger vid fem olika träningsskolor. I studien framgår att detta arbete handlar om att pedagogerna använder tydlighet och struktur för eleverna. Genom användandet av t.ex. bilder, tecken och andra konkreta föremål ser pedagogerna att de stöttar eleverna i kommunikation. Pedagogerna ser vikten av att vara en närvarande pedagog för att tolka elevernas kommunikation. Svårigheterna hos eleverna märks främst genom utåtagerande beteende. Pedagogerna vill ha kunskaper och stöttning i olika alternativa kommunikationssätt för att se vilka som passar eleven. Ytterligare forskning kan belysa vilka arbetssätt pedagogerna har omkring kommunikation och delaktighet inom de andra ämnesområdena i träningsskolan.

I svenska och internationella styrdokument framhålls elevens rätt till inflytande och medbestämmande och att dessa är avgörande för elevens hälsa. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur lärare utformar gynnsamma lärmiljöer som främjar elevernas autonomi i träningsskolan. Vad är det som befrämjar elevens möjlighet att påverka, ha inflytande och medbestämmande som i sin tur medverkar till friskare elever? Den kvalitativa studien byggde på elva observationer och elva intervjuer med lärare i träningsskolan. Resultatet analyserades ur ett relationellt- och systemteoretiskt perspektiv. Sammantaget visade resultatet att förutsättningarna i lärmiljön har starka samband med speciallärarnas förståelse både för utformningen av lärmiljön och för att skapa relationer med och runt eleven. Resultatet tyder också på att utformningen av lärmiljön och samspelet påverkas av speciallärarens sensitivitet, lyhördhet, nyfikenhet och uppfinningsrikedom. De slutsatser som vi utifrån studiens resultat drog, visade att det är lätt att man tänker för stort när man arbetar för att främja elevernas autonomi i träningsskolan.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.</p><p>Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning.</p>

<p>Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning. Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.

Veckobrev från grundsärskolan analyseras. Syftet är att undersöka hur grundsärskolans kunskapsuppdrag synliggörs genom beskrivningar av undervisningen i veckobrev samt hur dessa kan stärka samverkan med vårdnadshavarna. Forskning om föräldrasamverkan och kommunikation med vårdnadshavare lyfter fram att veckobrev kan vara ett redskap för att stärka samarbetet med hemmet kring elevernas lärande. Veckobreven analyseras med en kvalitativ textanalys som undersöker deras innehåll, intertextualitet och relationsskapande uttryck. Dessutom används grundsärskolans kursplaner som ett verktyg i analysen av texterna. Analysen visar att veckobreven både informerar om pågående arbetsmoment och lyfter fram att man verkligen arbetar i skolan. Detta förstås som att breven också fyller en funktion för att legitimera grundsärskolan som skolform. Kommunikationen kan förstås både som uttryck för partnerskap och isärhållande i relationen mellan specialläraren och vårdnadshavarna.

Syftet med studien var att undersöka pedagogens arbete med elevinflytande i grundsärskolan med inriktning träningsskola där TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation användes som kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet samlades in från tre skolor i tre olika kommuner i samma län. Datamaterialet bestod av lokala styrdokument med ändamål att få en inblick i vilka ambitioner som fanns för det pedagogiska arbetet med elevinflytande, observationer i form av videofilmningar och fältanteckningar samt intervjuer med pedagoger, elever och vårdnadshavare. Studien hade en kvalitativ metodansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv, med Shiers (2001) delaktighetsmodell som analysverktyg och ett förfaringssätt som kunde beskrivas som en abduktiv arbetsprocess. Resultatet pekade på att det var en pedagogisk utmaning att uppnå det demokratiska uppdraget om elevinflytande och förena det med styrdokumentens kunskapskrav. Studien visade att pedagogerna beaktade elevernas erfarenheter och kunskaper enbart till viss del, då det fanns situationer där eleverna hade kunnat involveras i större utsträckning för att påverka sin skolvardag. Sammanfattningsvis indikerade resultatet att TAKK bidrog till kommunikation och främjade elevernas förmåga att uttrycka sig och sina åsikter.

Denna studie är en enkätstudie med syfte att undersöka hur personal i grundsärskolor med inriktning träningsskola runt om i landet använder surfplattan i verksamheten. Om surfplattan kan vara ett stöd för kommunikation och om detta kan leda till delaktighet. Vi utgår från följande frågeställningar.   -          Vilken erfarenhet har personal  av surfplattan som kommunikationsverktyg i grundsärskolans inriktning träningsskola? -          Hur används surfplattan för att skapa delaktighet för eleverna i grundsärskolans inriktning träningsskola? Vid analysen har vi tittat på resultaten kring kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån Claude Shannon och Warren Weavers teori inom kommunikation. Vi har även analyserat utifrån Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers modell kring delaktighet.   Studien visar på att surfplattan anses som ett bra verktyg för kommunikation främst inom ämnesområdet kommunikation. Den används till stor del som stöd i undervisningen men även som ett dokumentationsverktyg som främjar kommunikationen mellan skolan och hemmet. Studien visar även på att det finns flera fördelar med att använda surfplattan för att skapa möjlighet till delaktighet hos eleven och då främst genom kommunikation.