ABSTRAKTMilic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö HögskolaSyftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd. Det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Eftersom studien handlar om en elev i en konstruerad social situation, videokommunikation via Skype, är fallstudien den motiverade forskningsansatsen. Videoobservation är den centrala metoden i studien eftersom videoobservation lämpar sig bäst för verbal, icke verbal samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Semistrukturerade intervjuer är använda som komplettering av videoobservation. Resultatet visar att videokommunikation via Skype har utvecklats till en ny kommunikativ form för eleven i studien. Videokommunikation via Skype har varit en process. Under processen har Eleven lärt sig att använda Skype program och att kommunicera via Skype. Det har skett i interaktion mellan engagerade samtalspartner och studiens deltagare som har stimulerat eleven med utgångspunkt i hans intresse och motivation. Nyckelord: Downs syndrom, funktionsnedsättning, iPad, Skype, specialpedagogik, videokommunikation, videoobservation, träningsskola / ABSTRACT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members; School Development and Leadership; Special needs education; Faculty of Education and Society; Malmö UniversityThe purpose of this study is to describe, analyze and interpret the communication via Skype between a student in the special school for pupils with severe learning difficulties and his family members using both spoken language and sign supported speech as complementary.The theoretical framework for the study is a socio-cultural perspective. The study discusses the student in a designed social situation, video communication via Skype. Thus the case study is the basis for the research effort. The main method for the study is video observation being well suited for verbal and nonverbal as well as augmentative and alternative communication (AAC). Semi-structural interviews are used as a complement.The results show that video-communication via Skype has developed into a new communicative form for the student. During the development process the student has learned to use the Skype software and how to communicate through Skype. Interaction between involved parties and the participants of the study had a stimulatory effect on the student appealing to his interests and motivation. Key Words: disabilities, Down syndrome, iPad, severe learning difficulties, Skype, special needs, special school, video communication, video observation

<p>Sammanfattning:</p><p>Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel.</p><p>Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan.</p><p>* Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan?</p><p>* Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära?</p><p>* Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn?</p><p>* Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden?</p><p>För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.</p>

Sammanfattning: Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen. Där kan man lägga in aktiviteter som tydliggörs med hjälp av bilder, dessa kan kombineras med text och syntetiskt tal. Handin signalerar då det är dags för en ny aktivitet och visar också med kvartsursprincipen hur lång tid det är kvar till nästa aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka om elever i träningsskolan får en mer självständig vardag genom detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel. Vi ville undersöka pedagogernas uppfattning av handdator, när det gäller elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan. * Hur används handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan? * Vilka för- respektive nackdelar kan en handdator innebära? * Anser pedagogerna att eleverna blir mer självständiga med hjälp av handdatorn? * Hur kommer man att kunna använda handdatorer i framtiden? För att undersöka pedagogernas uppfattning om handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan genomförde vi intervjuer i dialogform med öppna och kvalitativa frågor. Urvalspersonerna valdes på grund av att de är pedagoger med erfarenhet av att arbeta med handdator i träningsskolan. Resultatet visade att elever med utvecklingsstörning och autism i träningsskolan får en tydligare struktur med hjälp av handdatorn. Eleven har sitt individuella arbetsschema inlagt i handdatorn. Handdatorn ger en ökad självständighet på grund av att den signalerar för varje ny aktivitet och påminner på så vis eleven. Prickstapeln i handdatorn synliggör tidens gång och ger förutsättningar till att utveckla en tidsuppfattning. Samtliga pedagoger rekommenderar handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i träningsskolan, för elever med utvecklingsstörning och autism. Pedagogerna anser att skolan är en bra miljö att introducera detta begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel eftersom det redan finns en struktur i skolan med fasta tider för olika aktiviteter. I diskussion tar vi även upp för och nackdelar med handdatorn.

Denna studie syftar till att synliggöra lärares erfarenheter av hur elevers kommunikationmöjliggörs med hjälp av bildstöd i träningsskolan. I träningsskolan har alla elever enintellektuell funktionsnedsättning men denna studie belyser också icke verbala elever, samtelever med Autism Spektrum Tillstånd (AST). Alla elever har en grundläggande rätt attkommunicera, och bild anses enligt forskning vara ett bra verktyg i kommunikationen bådevid intellektuell funktionsnedsättning och vid AST. I denna studie ger sex lärare sinaerfarenheter av Alternativ och Kompletterande Kommunikation och hur bildstöd fungerar somstöd för kommunikation och socialt samspel. Lärarna beskriver också till vilka syften och ivilka sammanhang bildstöd används. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och analysen ärgjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Lärarna har erfarenheter av att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Resultaten visar att bildstöd löper som en röd tråd i träningsskolan och möjliggörkommunikation för många icke verbala elever med intellektuell funktionsnedsättning ochAST. Lärare använder bild till i stort alla aktiviteter under en skoldag. Olika bilder användsoch bidrar både till elevers kunskapsinhämtning och sociala samspel, främst tillsammans medläraren. Det är viktigt att bygga på elevers intressen och motivation. Det kan emellertid varasvårt med tvåvägskommunikation, lärare har erfarenheter av att elever har svårt att självainitiera kommunikation. De elever som tar initiativ kommunicerar ofta med Picture ExchangeCommunication System (PECS). Bildscheman fungerar som lärares information till elever.Lärare uttrycker att utan bildstöd skulle det vara svårare med kommunikation i träningsskolan. / This study aims to display teachers’ experiences of how students’ communication is madepossible with help of visual support in compulsory school for pupils with learning disabilitieswith orientation training school. In the training school every student has an intellectualdisability, but this study also highlights nonverbal students and students with AutismSpectrum Disorder (ASD). All students have a fundamental right to communicate, and visualsupport is, according to the research, a good tool for individuals with both intellectualdisability and ASD. In this study, six teachers give their experiences of how Argumentativeand Alternative Communication and visual support provides support for communication andsocial interaction. The teachers also describe for what purpose and in what context visualsupport is used. The study is based on qualitative interviews and the analysis is made from asociocultural perspective.The teachers have experience in usingArgumentative and Alternative Communication. Theresults show that visual support runs through every area of the compulsory school for pupilswith learning disabilities and enables communication for many nonverbal students withintellectual disabilities and ASD. Teachers use visual support in all activities throughout theschool day. Various pictures are used and contribute to students’ aquisition of knowledge andsocial interaction, together with the teacher. It is important to build on students’ interests andmotivation. However, it can be difficult with communication that goes two ways, teachershave the experience that students have difficulties initiating communication themselves. Thestudents who take their own initiatives often communicate through Picture ExchangeCommunication System (PECS). Visual schedules function as teachers’ information to thestudents. Teachers express that without visual support, the communication would be moredifficult in compulsory school for pupils with learning disabilities orientation training school.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera på vilka sätt lärare arbetar för att främja interaktion mellan elever i grundsärskolan inriktning träningsskola. Svar söktes på hur lärare arbetar med den kommunikativa miljön, och på vilket sätt alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att främja den horisontella kommunikationen. Vidare undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare upplever att det finns för eleverna att interagera med varandra. Det empiriska materialet samlades in i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv. Studien visade att elever i träningsskolan erbjuds för lite horisontell kommunikation och att det finns flera orsaker till detta. De huvudsakliga anledningarna till varför eleverna får för lite horisontell kommunikation som framkommer i studien är brister i den kommunikativa miljön, hög vuxentäthet samt elevernas funktionsnedsättningar. I studien framkommer att lärare medvetet arbetar för att främja elevernas interaktion genom att skapa ett positivt klimat och genom att tillrättalägga såväl den fysiska som den sociala miljön. Enligt lärarna i studien har samtliga elever behov av alternativ och kompletterande kommunikation i olika former. Vidare beskrivs den alternativa och kompletterande kommunikationen som ett viktigt verktyg för att öka elevernas möjligheter att interagera med varandra.

Abstract Research shows that the prevailing view is that the relationship between teacher and pupil is fundamental to learning. Although most studies emphasize the crucial importance of a positive relationship between teacher and student, it also highlights that more knowledge is needed about what actually happens when a teacher acts relationally. The purpose of this study is therefore to elucidate what teachers do in their practice which creates good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities.The purpose is achieved by answering the questions: What good conditions for a good teacher-student relationship can be determined based on how teachers act in the teaching practice with students incompulsory school for children with severe learning disabilities? What good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities can be determined based on the descriptions of three teaching teachers? and How can good prerequisites for a good teacher-student relationship with students inthe practice ofcompulsory school for children with severe learning disabilities be understood from a two-dimensional interpretation framework? The relational perspective according to Aspelin (2013, 2016) is the perspective used to interpret the study's empirics. According to this perspective, a two-dimensional interpretation framework consisting of two approaches, which Aspelin (2013) calls pedagogical approaches and pedagogical meetings, is required. In order to balance these, differentiation skills (Aspelin, 2016) are also required to have the ability to regulate proximity and distance in the relationship. Observational studies and interview studies were conducted to find answers to the study's questions. The study results show that the two survey methods complement each other, since the results of the study methods do not contradict each other, but rather substantiate and supplement, the assumption is made that this contributed to a more complex picture of relationship building. The methods illustrate the topic from two different perspectives, what the teacher does and what the teacher describes it to do. The result reflects the different ways of creating the conditions for relationships that the study's review of previous research shows. Based on a combination of the results of the study methods, it can be seen that teachers are often in the social and interpersonal dimension at the same time and that they influence and presuppose one another. Taken together, the study's results can be interpreted as the fact that specialist teachers' knowledge of the pedagogical work and their ability to self-insight is the basis of their work in building teacher-student relationships. And that differentiation creates the conditions for the teachers' ability to differentiate between private and professional as well as the prerequisite for the student to take a place as an individual. / Sammanfattning Forskning visar att den rådande synen är att relationen mellan lärare och elev är grundläggande för att lärande skall ske. Trots att flertalet studier framhåller den avgörande betydelsen av en positiv relation mellan lärare och elev lyfter den även att det behövs mer kunskap om vad som faktiskt äger rum när en lärare agerar relationellt. Syftet för denna studie är därför att belysa vad lärare gör i sin praktik som skapar goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan. Syftet uppnås genom att besvara frågeställningarna: Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation går att utröna utifrån hur lärare agerar i undervisningens praktik i träningsskolan? Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan går att utröna utifrån tre undervisande lärares beskrivningar? samt Hur kan goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolans praktik förstås utifrån en tvådimensionell tolkningsram?  Det relationella perspektivet enligt Aspelin är det perspektiv som används för att tolka studiens empiri.Enligt detta perspektiv fordras dels en tvådimensionelltolkningsram bestående av två förhållningssätt som Aspelin (2013) benämner pedagogiskt förhållningssätt och pedagogiskt möte. För att balansera dessa krävs även en differentieringskompetens för att ha förmågan att reglera närhet och distans i relationen. Observationsstudier och intervjustudier genomfördes för att finna svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de två undersökningsmetoderna kompletterar varandra, då resultaten från studiens metoder inte motsäger varandra, utan snarare underbygger och kompletterar, görs antagandet att detta bidrog till en mer komplex bild av relationsbyggande. Metoderna belyser ämnet från två olika perspektiv, vad läraren gör och vad läraren beskriver att den gör.  Resultatet speglar de olika sätt att skapa förutsättningar för relationer som studiens genomgång av tidigare forskning visar. Utifrån en kombination av resultaten från studiens metoder syns att lärarna ofta befinner sig i den sociala och den mellanmänskliga dimensionen samtidigt samt att dessa påverkar och förutsätter varandra. Sammantaget kan studiens resultat tolkas som att speciallärares kunskap om det pedagogiska arbetet och deras förmåga till självinsikt är grunden i deras arbete med att bygga lärare- elevrelationer. Och att differentiering skapar förutsättningar för lärarnas förmåga att skilja på privat och professionell samt förutsättningen för eleven att ta plats som en egen individ.

Denna studie redogör för hur personal verksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, beskriver sitt arbete med elevers kommunikationsutveckling genom AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som genomförts på rektorer, specialpedagoger, pedagoger och elevassistenter. Intervjuerna har analyserats genom tematisk innehållsanalys (Braun &amp; Clarke, 2006). Ianalysarbetet framkom gemensamma mönster, kring hur utveckling av elevers kommunikation med hjälp av AKK beskrivs av personal. Dessa redovisas under tre huvudteman i resultatdelen; samverkan för utveckling, resurser i elevens omgivning samt utvecklingsområden. Syftet med denna induktiva studie (Bryman, 2011) har varit att få en fördjupad insikt kring hur informanterna beskriver kommunikationsutveckling genom AKK. Resultatet visade attpersonal har en tydliggörande struktur genom AKK, framför allt genom bilder i olika former.Tecken som stöd används för att förstärka och förtydliga kommunikationen. Multimodal kommunikation anses vara gynnsamt. Personal motiverar eleverna till att använda AKK genom att vara förebilder, och strävar efter att använda det hela tiden. Samverkan för kommunikationsutveckling är en viktig faktor. AKK är personlig och det är omgivningens ansvar att tolka elevens kommunikation. / In this study we have investigated how staff working in compulsory school for children with severe learning disabilities, describe their work with students' communication development through AAC, Augmentative and Alternative Communication. The survey is based on semi-structured interviews conducted with principals, special educators, teachers and student assistants. The interviews have been analysed through thematic analysis (Braun &amp; Clarke, 2006). In the analysis work we found common patterns, about how development of student communication with help of AAC is described by staff. These are reported and named under different themes in the introductory section. The purpose of this inductive study (Bryman, 2011) has been to gain a deeper understanding into how informants describe communication development through AKK. The result indicated that staff have a clear structure through AAC, especially images in different forms. Signs as support are used to reinforce and clarify communication. Multimodal communication is considered to be favourable. Staff motivate students to use AAC by being role models and strive to use it in all time. Collaboration for communication development is an important factor. AAC is personal and it is the responsibility of the environment to interpret the pupil´s communication.

Carström, M. &amp; Johansson C. (2015). Att utmana elevers skriv- och läsförmåga i träningsskolan. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning”. To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Syftet med följande studie är att undersöka hur skriv- och läsförmågan hos fyra elever i träningsskolan utvecklas genom att arbeta med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL). Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med utvecklingsstörning, läs- och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter, framgångsfaktorer hos lärare vid arbete med läs- och skrivinlärning, elevers motivation och delaktighet samt om metoden ASL. Genom att göra aktionsforskning i de klasser där vi själva arbetar ville vi undersöka om metoden ASL kunde vara lämplig att använda i arbetet med elevers skriv- och läsutveckling i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Vi har gjort deltagande observationer, fört dagboksanteckningar, filmat eleverna och fotograferat elevernas arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att ASL kombinerat med att träna andra förmågor så som bokstavskännedom och klappa stavelser, kan vara en lämplig metod att arbeta efter i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Resultatet visar att eleverna utvecklades inom en rad olika områden och studiens bidragande effekter var att elevernas motivation och delaktighet ökade markant. / Carström, M. &amp; Johansson, C. (2015) To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. The purpose of this study is to investigate how four pupils in special schooling’s ability to write and read is possibly affected and developed by working according to the method of “Write to Read” during a period of 8 weeks. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective and it has been chosen according to the approach that learning takes place in interaction with others. The study presents a general view of earlier research of pupils with intellectual disabilities, reading and writing development, reading and writing difficulties, elements of success from teachers working with reading and writing training, pupils’ motivation and participation and with the method of “Write to Read”. By action research in our own classes, we wanted to investigate whether the method of “Write to Read” would be a suitable method to use when trying to develop pupils’ abilities to write and read in Swedish (compulsory) special schools, focusing on pupils with severe intellectual disabilities. We have conducted observations, kept a journal with daily notes, the pupils have been filmed and we have taken photos of our pupils’ work. To sum everything up, our study shows that “Write to Read” combined with training abilities such as knowledge of the letters and of clapping to syllables could be a suitable method within special schools. The result shows that pupils were developing within a number of areas and contributory effects of the study were that our pupils’ motivation and participation increased prominently.