91 |
Jag tror inte att man vågar berätta... : En sociologisk studie om funktionsnedsattas upplevelser kring sexuella trakasserier och stödet som behövsFrennessen, Alina, Quist, Sanna January 2018 (has links)
Syftet med vår studie har varit att undersöka om funktionsnedsatta personer upplever sig vara utsatta och sårbara för sexuella trakasserier. Studien är grundad på en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats. Nio informanter har medverkat i form av djupintervjuer som har analyserats utifrån Jönhills perspektiv på inklusion och exklusion, Crenshaws teori om intersektionalitet, Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Goffmans perspektiv på stigma. Empirin anknyter även till fem vetenskapliga artiklar. Den huvudsakliga frågeställningen som studien haft sin utgångspunkt i lyder: Vilka berättelser av upplevelser har personer med funktionsnedsättning av sexuella trakasserier? Utifrån studiens resultat framgår det att de informanterna som har deltagit upplever sig vara sårbara för sexuella trakasserier och att det är främst tjejerna som blivit utsatta. Vidare hade vi två underfrågor som lyder: Var vänder de sig om de behöver hjälp och stöd om de blivit utsatta? och Hur upplever de den hjälpen som finns, är den anpassad efter dem? Det visade sig att informanterna främst vänder sig till familjemedlemmar och kuratorn på deras skola om de behövde hjälp eller stöd med sexuella trakasserier. Den hjälpen som finns i samhället om man blivit utsatt upplevdes inte av samtliga informanter som tillräckligt tillmötesgående för deras behov. / The aim of our study has been to investigate whether people with disabilities feel vulnerable and exposed to sexual harassment. The study is based on a qualitative method with a hermeneutical research approach. Nine informants have contributed in the form of deep interviews analyzed from Jönhills perspective on inclusion and exclusion, Crenshaws theory of intersectionality, Hochschild's concept of emotional work, Goffman's perspective on stigma. The empiricism also links to five scientific articles. The main issue of the study takes a starting point in this question: What tales of experiences have people with disabilities of sexual harassment? From the result of the study, it appears that the informants who have participated has experienced being vulnerable to sexual harassment and that it is primarily the girls who have been exposed. In addition, we had two questions: Where do they turn if they need help and support if they have been exposed? and How do they experience the help, is it adapted to them? It was found that the informants mainly refer to family members and the curator at their school if they need help or support with sexual harassment. The help that exists in our society was not experienced by all informants as sufficiently accommodating for their needs.
|
92 |
#METOO OCH SEXUELLA TRAKASSERIER : Finns det skillnader i män och kvinnors åsikter?Strömbäck, Jonna, Olsson, Jenny January 2018 (has links)
Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras attityder till metoo-debatten och deras uppfattningar om huruvida handlingar är sexuella trakasserier eller inte. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan dessa attityder och uppfattningar samt om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor avseende det eventuella sambandet. En webbaserad enkätundersökning besvarades av 166 respondenter, varav 97 (58,4 %) var kvinnor och 67 (40,4 %) var män (M = 23,80 år, SD =3,22). Resultatet påvisade signifikanta könsskillnader som innebar att kvinnorna var mer positivt inställda till metoo-debatten samt uppfattade fler handlingar som sexuella trakasserier jämfört med vad männen gjorde. Det påvisades även ett starkt positivt samband mellan attityder till metoo-debatten och uppfattningar om sexuella trakasserier, men ingen signifikant skillnad mellan männen och kvinnorna avseende det aktuella sambandet kunde finnas. / The current study aimed to examine differences between males and females regarding their attitudes toward the metoo-movement and their perceptions of whether an action is a sexual harassment or not. The study also aimed to examine a potential correlation between these attitudes and perceptions as well as if there was any difference between males and females regarding the potential correlation. A webbased survey was answered by 166 respondents, where of 97 (58,4 %) were females and 67 (40,4 %) were males (M = 23,80 years, SD =3,22). The results showed significant gender differences which entailed that the females had more positive attitudes toward the metoo-movement as well as they perceived more actions as sexual harassments compared to what the males did. Furthermore, the results showed a strong positive correlation between attitudes toward the metoo-movement and perceptions of sexual harassment, but no significant difference were found between males and females regarding this correlation.
|
93 |
(Nät)kampen mot mäns sexuella våld och trakasserier mot kvinnor : En kvalitativ innehållsanalys av nätkampanjen #metoo på TwitterMalmqvist, Carolina, Ström, Matilda January 2017 (has links)
The purpose of this essay is to illustrate how the public conversation about the online campaign #metoo was conducted on the social media platform Twitter in the fall of 2017. Using qualitative content analysis as a method, we studied tweets containing #metoo by identifying how support, criticism and other prominent messages were formulated in the online campaign. Our results showed that support and criticism under #metoo were expressed in many different ways. We identified that support was shown to vulnerable women and the campaign itself. We also identified that several individuals supported the fact that certain groups of men has been publicly accused for committing sexual crimes. The criticism of the campaign has partly shown a resistance against feminists and feminism. We have also found criticism against that white men has been accused for sexual crimes, where these writers mean that the actual perpetrators are of different ethnic or cultural backgrounds. Another criticism has also been raised against the campaign where several writers claim that the campaign has received a defected focus. These writers claim that #metoo has become a platform for publicly accusing individuals, instead of concentrating the campaign on sexual violence and harassment as a social problem. / Syftet med denna uppsats är att belysa hur det offentliga samtalet kring nätkampanjen #metoo förts på den sociala medieplattformen Twitter under hösten 2017. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har vi studerat inlägg på Twitter innehållande #metoo, där vi identifierat hur stöd, kritik och andra framträdande budskap formulerats i nätkampanjen. Vårt resultat visar att stöd och kritik som framförs under #metoo på Twitter har uttryckts på många olika sätt. Stöd visas bland annat till utsatta kvinnor och kampanjen i sig, men stöd visas även till att särskilda grupper blivit offentligt uthängda som förövare. Kritiken som uttryckts i kampanjen har bland annat visat på ett motstånd mot feminister och feminism. Vi har även funnit kritik mot att vita män pekats ut där dessa skribenter menar att de faktiska förövarna är av annan etnisk eller kulturell bakgrund. En annan kritik som lyfts mot kampanjen är att den haft fel fokus då den kommit att bli ett forum för att offentligt hänga ut anklagade personer, istället för att koncentrera kampanjen till diskussioner om sexuellt våld och trakasserier som socialt problem.
|
94 |
"Jag vill inte att du tafsar på mig" : En kvalitativ innehållsanalys av Instagram-inlägg från #MeToo och #IHave / "I don't want you to grope me" : A qualitative content analysis of Instagram posts from #MeToo and #IHaveHill, Amanda, Bratt, Emma January 2018 (has links)
Studiens utgångspunkt är att undersöka hur män och kvinnor framställs i Instagram-inlägg under #MeToo och #IHave. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur kön framställs när människor delar inlägg under hashtags och se hur dessa förhåller sig till och/eller utmanar rådande maktstrukturer. För att analysera både lingvistiska och visuella element i valda Instagram-inlägg, har metoden multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) tillämpats på vår studie. Vårt teoretiska ramverk består av tre komponenter: feminism, genus och multimodal kritisk diskursanalys som teori. Med hjälp av olika analysverktyg, hämtade från MCDA, har vi kunnat urskilja tre teman. I det första temat Rätten till sin egen kropp, beskrivs hur kvinnor tystats ner och fråntas rätten till att bestämma över sin egen kropp. I Legitimering av sexuella trakasserier förklaras hur ett fysiskt beteendemönster bland män rättfärdigas och normaliseras. I det tredje temat, Upprätthållande av sociala strukturer, framgår det hur den rådande könsmaktsordning ser likadan ut både “offline” och “online”. #MeToo och #IHave har fått stor genomslagskraft och möjliggjort en ny väg för kvinnor och män att berätta sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp. Något som skapat en mobilisering kring jämställdhet i samhället och ett ifrågasättande av rådande normer, som upprätthåller patriarkala strukturer och mäns auktoritära roll. Under inlägg med #IHave verkar män vara väl medvetna i frågan om sexuella trakasserier och övergrepp, vilket gör att de tillskrivs en “hjälteroll”. Detta fast att män i många fall varit förövare och utsatt kvinnor för våld. Kvinnorna anses däremot vara svaga och sårbara. Trots det tar de upp kampen för sina rättigheter, vilket gör att kvinnors status och maktposition förstärks. Instagram-inläggen som delats med #MeToo och #IHave, blir därmed bevis på att sociala strukturer legitimerar sexuella trakasserier och övergrepp. Samtidigt har dessa hashtags skapat en ökad medvetenhet, vilket förhoppningsvis leder till att normer på sikt kan komma att förändras.
|
95 |
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV SEXUELLA TRAKASSERIER PÅ ARBETSPLATSENEkstubbe, Annica, Sandstedt, Ingrid January 2019 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar nära sina patienter och förväntas ha en bra relation med dem för att kunna ge en god omvårdnad. När sjuksköterskan utsätts för sexuella trakasserier kan omvårdnaden av patienterna påverkas negativt. Sexuella trakasserier förekommer i flera olika former: verbalt, icke-verbalt, fysiskt och visuellt. Samtliga former är ovälkomna hos mottagaren och kan uppfattas förolämpande, förnedrande eller skrämmande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet från analysen frambringade tre teman med två kategorier vardera. Temat Normalisering av sexuella trakasserier omfattar kategorierna Förövarens identitet och handlingar samt Tystnadskultur. Temat Ett professionellt förhållningssätt rymmer kategorierna Gränssättande och Användningen av humor. Tredje och sista temat var Konsekvenser för sjuksköterskan med kategorierna Fysiska och psykiska konsekvenser samt Bristande stöd. Enligt sjuksköterskornas erfarenheter var förövarna främst patienter, anhöriga eller kollegor. På flera arbetsplatser var det svårt att sätta ord på sexuella trakasserier och det fanns en tystnadskultur kring ämnet. Sjuksköterskorna skapade egna strategier för att hantera ovälkomna situationer, exempelvis genom att säga ifrån, avleda, ignorera, skratta eller lämna över ansvaret till en kollega. Sexuella trakasserier kunde leda till magont, huvudvärk, skuld, skam och rädsla för patienten. Sjuksköterskorna upplevde ett bristande stöd från arbetsledningen, vilket förstärkte de negativa känslorna hos den drabbade sjuksköterskan. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att sexuella trakasserier var vanligt förekommande och normaliserat på arbetsplatsen. Ofta saknades gemensamma strategier för att hantera problemen. Det är därför viktigt att öka medvetenheten om att sexuella trakasserier förekommer och att bryta den rådande tystnadskulturen.Nyckelord: Arbetsplats, Erfarenhet, Omvårdnad, Professionell attityd, Sexuella trakasserier, Sjuksköterskor. / Background: Nurses work closely with their patients and are expected to have a good relationship with them to provide good care. When being exposed to sexual harassment, the quality of nursing care can be affected in a negative way.Sexual harassments is mainly expressed verbally, non-verbally, physically and visually. When being harassed, it usually conducts in negative emotions such as insult, humiliation and fear. Aim: To illuminate nurses’ experiences of sexual harassment in the working place. Method: A literature review with qualitative design was conducted. Eleven studies were scrutinized, analyzed and summarized. Results: The result of the study is presented in three main themes with two sub categories each. The theme Normalization of sexual harassment comprehend the categories The perpetrators identity and conductions and The silent norm. The second theme, A professional attitude covers Setting boundaries and The use of humour. The third and last theme was Consequences for the nurse, and that enclosed Physical and psychical consequences and Lacking support. According to the nurses, perpetrators were mostly patients, their next of kin or colleagues to the nurses. Nurses’ experience of sexual harassment demonstrated that many working places struggled with verbalizing of the issues and that it was usually taboo of talking about it. When dealing with an incident that could be acknowledged as a sexual harassment, nurses found different strategies to cope with the situation. For example telling off, averting, distraction, ignoring, laughing or to abandon the responsibility to a colleague. Long term consequences that were reported were feelings of shame, guilt, neglect, headache and stomach ache. Nursing management were reported to overlook the seriousness of sexual harassment, subsequently, it increased the nurses negative emotions. Conclusion: Sexual harassments were considered normalized and something that occured regularly at nurses’ workplaces. There was often a lack of common strategies to manage the issues. It is therefore of great importance to increase the awareness of sexual harassment, its occurrence and to diminish the culture of silence that currently exists at many workplaces. Keywords: Experience, Nurses, Nursing, Professional attitude, Sexual harassment, Workplace
|
96 |
Hur vi och svensk rättspraxis ser på sexuella trakasserierPersson, Zenita January 2017 (has links)
Sexual harassment is a global problem and it is not a new one, although it took until the 1970’s before it became an accepted concept. Sexual assault was one of the reported crimes, that had increased the most during 2016. The number of convicted sexual offences during 2015 had also increased, especially an increase in, among other things, sexual assault. There is a need of increased knowledge about what sexual harassment is about. In addition, more research about the motive behind sexual harassment, how sexual harassment is received and its effects, are needed. The purpose of this study was to investigate how sexual harassment is looked upon by a group of people via social media in comparison to how sexual harassment is defined according to Swedish case-law. Nine semi-structured interviews were performed, and analyzed with a narrative method and then problematized thru Swedish case-law in the discussion. The participants in this study regarded sexual harassment as an act against someone’s will. This could entail that someone made sexual acts (acted in a sexual way), took advantage of the others body, did not respect the others boundaries or made sexual approaches. Typically, a person did not respect the others boundaries when making a sexual approach, there was a lack of a mutual understanding. Often with the purpose to mentally break someone and by touching the intimate parts of another without their consent. According to the participants in this study the reasons for people to sexually harass depends on different things and how the victims react varies. It was considered, however, that sexual harassment could happen anywhere and by anyone. When looking at Swedish case-law it seems obvious that the judiciary does not have an all too easy task. One may spectacle whether this might be due to that the boundaries of sexual harassment is unclear as it as borders to sexual interest/attention and is a rather common phenomenon in society.
|
97 |
Sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden : En integrativ litteraturöversiktBjärnetoft, Ida, Billing, Idun January 2021 (has links)
Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett stort samhällsproblem. Den som blir utsatt för sexuella trakasserier bestämmer om det är en kränkning, det kan vara kommentarer, blickar eller oönskade komplimanger. Bilden av sjuksköterskan har varit sexualiserad genom historien, vilket beror på medias starka inflytande. Chefen på arbetsplatsen har ett ansvar att motverka sexuella trakasserier med stöd från diskrimineringslagen samt arbetsmiljölagen.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur sexuella trakasserier från patienter påverkar omvårdnaden. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativ metod genomfördes. Artiklarna granskades med Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall och analyserades med Friberg (2017) analyssteg för en integrativ litteraturöversikt.Resultat: Analysarbetet resulterade i tre teman: Bristande kommunikation, nedsatt arbetsfunktion och utebliven omvårdnad. Sexuella trakasserier leder till en minskad kommunikation med patienten som trakasserar. Sjuksköterskors arbetsglädje blev negativt påverkad och visades i deras sätt att arbeta. Sjuksköterskorna kunde inte utföra omvårdnad eller akut livräddande uppgifter vilket bidrog till att omvårdnaden uteblev.Slutsats: Sjuksköterskorna valde att hålla en kortfattad dialog med patienten eller i vissa fall se förbi händelsen för att inte äventyra den personcentrerade omvårdnaden. Arbetssättet påverkades då sjuksköterskorna blev distraherade, mindre effektiva och fick svårt att bibehålla koncentrationen. Sjuksköterskorna påskyndade även undersökningar för att undvika att bli sexuellt trakasserade vilket bidrog till en negativ inverkan på omvårdnaden.
|
98 |
ANTIDISKRIMINERING I GRUNDSKOLAN : En WPR-analys av problemet med diskriminering, ojämlika villkor och kränkande behandlingGrönlund, Mya January 2021 (has links)
Skolan har ett tydligt uppdrag att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Hur arbetet specifikt ska gå till är dock upp till varje enskild verksamhet utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Studien ämnar att undersöka tolkningar och problematiseringar i och med skolans antidiskrimineringsarbete samt vilken antidiskrimineringspolicy som möjliggörs eller omöjliggörs genom de problem framställningar som återfinns. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett poststrukturalistiskt och diskursanalytiskt samt normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och Bacchis (2009) WPR-analysverktyg. Resultatet visar på att skolornas undersökande, förebyggande och främjande arbete främst fokuserar på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt på förekomsten av kränkande behandling, snarare än på risker för diskriminering eller hinder för elevers lika villkor och möjligheter. I skolornas arbete och problemframställningar saknas ett normkritiskt-, intersektionellt- och maktperspektiv. Därmed ses inte rektorer, pedagoger och skolans verksamhet som en del av problematiken som behöver inkluderas i arbetet mot diskriminering och ojämlika villkor. Problemen framställs också genomgående som ”någon annans problem” eller som icke förekommande. Beroende på de problem representationer som görs skapas skilda möjligheter och begränsningar för att uppnå det mål som aktiva åtgärder idag syftar till. Skolornas tenderar här riktar in sig på effekterna av problemen, snarare än på problemet i sig och det reaktiva arbetet blir i högutsträckning styrande.
|
99 |
”Det förtjänar man inte” : En studie om kvinnors tankar om #Metoo och upplevelser avsexuella trakasserier i restaurangkökBruno, Nora, Rådell, Nikki January 2021 (has links)
No description available.
|
100 |
Skyddet mot sexuella trakasserier i arbetslivet / The Protection Against Sexual Harassment in the WorkplaceGustavsson, Emma January 2020 (has links)
In 2017 a wave of interest from the public rose regarding the issue of sexual harassment in the workplace. Questions were posed and included whether or not Swedish labor law and was sufficient enough. The purpose of this paper is to investigate the established law connected to sexual harassment in the workplace and by doing so also investigate the possibilities of repairing some of the flaws in the legislation. Furthermore, the paper studies the balance between repressive and active measures. This will be done by studying the established law, cases from AD and also by studying other literature regarding the subject. And by doing so it has become clear that there are many different legislations in place combat the issue regarding sexual harassment in the workplace. However, the issues still remain. The active measures are not sufficient. The employer has a duty to work to prevent the occurrence of sexual harassment in the workplace. However, the measures taken against an employer that does not do this are slim to none. The legislation regarding retribution after the fact are more efficient however they do not successfully prevent the occurrence of sexual harassment. The main hinderers with the function of the repressive measures are due to the power structures existing in society where woman have difficulty asserting themselves and their rights. By removing the parts of the legislation that have a clear connection to the power structures together with increased supervision from the supervising bodies may result in a more efficient way of combatting sexual harassment in the workplace.
|
Page generated in 0.1047 seconds