This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It’s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers. Both educationalists are bilingually and have great experience of working with bilingually children. The result of the investigation was that enough consideration wasn’t taking place for the bilingually children, This was caused by external circumcises, with bilingually children drastically increasing in school today have lead to too many children per teacher which has caused disturbance in the classroom. The educationalists work with bilingualism unconsciousness and they don’t put a lot of importance into every individual because of the fact that all children in the classes are bilingually, which leads to the education not being individually adapted. They are instead putting a great efforts into simplify and change the tasks so that the children easier understands them. They use a lot of both reading and writing as a way of working to stimulate the children’s language development. Something that can have a great significance for the children and their language development is the first mother tongue teaching which they have at school. There isn’t any cooperation between the class teachers and the mother tongue teachers at the moment.

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language. The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews. Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by: Converse and communicate with the child Name word and objects Using the body language at conversations Building security in the group of children Integrate the playing to a language development in the regular day Confirm the child’s meaning at different connections Create a god relation with the individual Take part of the mother tongue in the program to name single words Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely Place the child at the center of attention among the group of children Take part of the parents experience with the mother tongue Giving space to create own imagination with the playing for the individual Have the language as an approach Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8–7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer. Slutligen fastställdes att kategorin perceptuella tillståndstermer dominerade i barns narrativer, oavsett språk och språkstatus, och att termerna se respektive see var mest frekventa. En slutsats var att mentala tillståndstermer är intressanta att inkludera i narrativ analys då de ger en bild av barns förståelse för karaktärers mentala tillstånd och hur dessa sammankopplas med händelseutvecklingen i berättelsen.

This study examines how an educationalist at a preschool in India works with language development in a multilingual context. The purpose of this study is to provide knowledge about how teachers in preschools can work with language development in multilingual contexts. In order to achieve this, an in-depth case study is done which examines an educationalist’s work with language development at a preschool in a multilingual country (India). The examination is based on the didactic questions, what, how and why and the result is then discussed in relation to the terms of Swedish preschools. The methods used is textual analysis of teaching materials, interviews and observations. The result shows that a variety of working methods are used, depending on the individual child's level of understanding and knowledge. The teaching methods used can be assumed to be influenced by a multiple of factors, for example by the educationalist’s upbringing and education, his view on children and learning, the limited resources available and the composition of the group of children. Some of the teaching methods used in the Indian preschool can, in my opinion, be transferred to Swedish preschool, directly or through inspiration and adaptation, while others are more difficult. / I det här arbetet undersöks hur en pedagog på en förskola i Indien arbetar med språkutveckling i en flerspråkig kontext. Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan kan arbeta språkutvecklande i flerspråkiga kontexter. För att uppnå detta görs en fördjupande fallstudie av en pedagogs arbete på en förskola i ett flerspråkigt land (Indien) där jag undersöker pedagogens arbete med språkutveckling utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Resultatet diskuteras sedan i relation till förskollärares uppdrag i den svenska förskolan. För att undersöka mina frågeställningar har läromedelsanalys, intervjuer och observationer använts som metoder. Resultatet visar att en variation av arbetsmetoder används, beroende på det individuella barnets nivå av förståelse och kunskap. Undervisningens organisation kan antas påverkas av flera olika faktorer, bland annat av pedagogens uppväxt och utbildning, dennes barn- och lärandesyn, de begränsade resurser som finns och barngruppens sammansättning. Vissa arbetsmetoder som används i den indiska förskolan kan enligt min uppfattning överföras till svensk förskola, direkt eller genom att inspireras av och anpassas, medan andra är svårare.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.

Dagens undervisning i tyskaToday’s teaching in GermanArbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk.En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen.Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor. Intervjuerna avses för att presentera en del av den aktuella bilden av dagens undervisning i ämnet tyska.Ur analysen av lärarnas intervjuer framgår att den aktuella forskningen motsvarar lärarnas uppfattningar ganska väl och att alla språklärare verkar använda sig av den didaktiken som modern forskning förespråkar. Lärarna hävdar att en varierad undervisning som utgår från läroplanen är viktigast för elevers språkutveckling. Viktigt också är att tala målspråket2 så ofta som möjligt på lektionen. Vidare upplever lärarna att grammatikundervisning och att tala språket anses vara svårast hos elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd försöker lärarna att stödja dem genom motivation och uppmuntran i form av individuella samtal men också genom att finna alternativa vägar till insikter samt att finna nya arbetssätt som stärker elevers självförtroende. Slutligen ser lärarna tvåspråkighet hos elever3 som en fördel eftersom sådana elever får en högre medvetenhet om språklig form och funktion i allmänhet och dessutom kan detta leda till väldigt intressanta diskussioner under lektionerna.I min diskussion har jag lyft fram Dysthes teori om elevers engagemang som en viktig framgångsfaktor för undervisning.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, moderna språk, målspråk, språkfärdigheter, språkinlärning, språkundervisning, tvåspråkighet, variation.

No description available.

This study investigates intergenerational language transmission amongst Hungarian immigrants, using in-depth interviews and participant observation as the main methods. The analysis examines the experiences of parents and their school-aged children in 61 families living in Sweden´s two main cities, Stockholm and Göteborg. The sample families were separated into four groups, based on two pre-contact factors, namely (1) the parents´ linguistic environment and (2) their social identity prior to migration. Three of the four groups turned out to be comparable in size and serve as the focus groups of the study. Group 1 comprises families in which one or both parents are former majority members from monolingual parts of Hungary. Group 2 comprises families in which one or both parents are former majority members from Hungary, but in contrast, these parents grew up in bilingual areas, being exposed to other languages in their childhood settings. Group 3 comprises families in which often both parents grew up as members of a vital ethnic minority in bilingual or multilingual settings in Transylvania (Romania). It was hypothesised that the parents´ childhood experiences would have an effect on their ways of raising children in a migrant situation, which, in turn, will affect children´s bilingualism as well as the group´s maintenance chances. The results of the statistical analysis confirm the hypothesis and show significant differences between the focus groups in a number of factors, e.g. marriage pattern, religious engagement, cultural orientation, children’s opportunities to meet other group members, and language awareness. Most importantly, the investigation revealed broad variation in language use norms among the sample families, especially for family and group internal communication. This, together with the poor demographic conditions of the group, seriously threatens group cohesion. The prospects for Hungarian language maintenance in Sweden are therefore seen as limited.