Denna studie fokuserar på tvåspråkighetens existens i en unik tvåspråkig högstadieskola för att dra slutsatser om språkliga normer och maktförhållanden mellan de två språken, svenska och finska på den aktuella skolan. Den aktuella skolan ligger vid gränsen mellan två nationer och denna studie bidrar även till att dokumentera den unika skolans tvåspråkiga miljö då skolsamarbetet mellan gränskommunerna är på väg att upphöra. Skolans tvåspråkiga profil kommer dock att bestå. Studien utgår från ett teoretiskt perspektiv på makt utifrån vilket temana språk och placering och visuell kommunikation samt tillgänglighet formulerats för att dra slutsatser om maktförhållanden. Datainsamlingsmetoden utgörs av en visuell etnografi där tvåspråkighetens utformning observerades genom att fotografera skolans miljö. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en datadriven innehållsanalys. Resultatet har visat att språken kommer till uttryck i skolans miljö främst genom skilda språkliga tecken, på skilda platser, olika mycket och sällan tillsammans där samma information delas på båda språken. Hur skolan väljer att representera elevernas språkliga repertoarer har betydelse för vilka signaler och attityder skolan sänder ut om språk och språkanvändning. Det är viktigt att en lärmiljö på en skola med ett elevunderlag där elever är bosatta i både Finland och Sverige uppmuntrar till en tvåspråkig språkanvändning. / Tämä tutkimus keskittyy kaksikielisyyden olemassaoloon ainutlaatuisessa kaksikilisessä yläastekoulussa. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä johtopäätöksiä kielisistä normeista ja valtasuhteista ruotsin ja suomen kielen välillä kyseisessä koulussa. Kyseinen koulu sijaitsee kahden valtion rajalla ja tutkimus myös osaltaan dokumentoi koulun ainutlaatuista kaksikielistä ympäristöä rajakuntien välisen yhteistyön päättyessä. Koulun kaksikielinen profiili säilyy kuitenkin. Tutkimuksen teoreettinen näkökulma on valtaperspektiivi minkä perusteella teemat kieli ja sijainti sekä visuaalinen kommunikointi ja saatavuus muotoiltiin, jotta olisi mahdollista tehdä johtopäätöksiä valtasuhteista. Tiedonkeruutapa koostuu visuaalisesta etnografiasta, jonka kautta kaksikielisyyttä havainnoitiin valokuvaamalla koulun ympäristöä. Materiaali on tämän jälkeen käsitelty käyttämällä aineistolähtöistä sisältöanalyysiä. Tutkimuksen tulokset näyttävät, että kielet ilmaistaan koulun ympäristössä pääosin erilaisten kielellisten merkkien kautta, eri paikoissa, eri määreissä ja harvoin yhdessä, jolloin molemmilla kielillä jaetaan samaa tietoa. Se, miten koulu valitsee edustaa oppilaiden kielellistä repertuaaria, on tärkeä sen kannalta, mitä signaaleja ja asenteitta koulu lähettää eri kielistä ja kielenkäytöstä. On tärkeä, että oppimisympäristö koulussa, jonka oppilaat asuvat sekä Ruotsissa että Suomessa, kannustaa kaksikielistä kielenkäyttöä. / This study focuses on the existence of bilingualism in a bilingual upper secondary school to draw conclusions about linguistic norms and power relations between the two languages Swedish and Finnish at the school. The school in question is located on the boarder between two nations and this study also contributes to documenting the unique bilingual environment of the school as the school cooperation between the border municipalities is about to end. However, the school’s bilingual profile will remain. The theoretical perspective this study takes is a perceptive of power based on which the themes languages and location and visual communication and availability are formulated to draw conclusions about power relations. The data collection method consists of a visual ethnography where the existence of bilingualism was observed by photographing the environment in the school. The material has then been processed through a deductive content analysis. The results show that the languages mainly are expressed in the school environment through different linguistic signs, in different places, different amounts and rarely together where the same information is shared in both languages. How the school chooses to represent students’ linguistic repertoires is important for which signals and attitudes the school sends out about the languages and language use. It is important that the learning environment at a school with a student base where students come from both Sweden and Finland, encourages bilingual language use.

Syfte: Syftet med den explorativa studien är att förstå attityder hos föräldrar och deras åsikter om modersmålundervisningen i det italienska språket i Sverige, i det fall det studeras, men också när möjligheten att låta sina barn studera det och undersöka skälen till detta val. Teori: Forskning visar att modersmålet har stor betydelse för barnets språk, identitet och personlighet. Ett välutvecklat språk ger goda förutsättningar för att lära sig ett andra språk och andra ämnen. Metod: För att uppnå uppsatasen syfte har en kvalitativ och preliminär forskningsmetod användes, med ett litet urval av data där 10 föräldrar intervjuades individuellt. Alla intervjuade har barn i svensk skola och har, eller kommer att ha, rätt till modersmålutbildning på ett annat modersmål än det nationella. Resultat: Resultaten visar på stora skillnader mellan en grupp föräldrar som anser det mycket viktigt att behålla och studera modersmålet och andra som inte anser det viktigt. Detta av olika anledningar som kommer att presenteras i den sista delen, resultat och slutsatser. / Obiettivo: L’obiettivo dello studio esplorativo è quello di capire gli atteggiamenti dei genitori e le loro opinioni sull’insegnamento della madrelingua italiana in Svezia, nel caso in cui viene studiata, ma anche in quelli in cui si rinuncia alla possibilità di farla studiare ai propri figli, sondando i motivi di questa scelta. Teoria: La ricerca mostra che la madrelingua è di grande importanza per lo sviluppo linguistico, dell’identità e della personalità del bambino. Una madrelingua ben sviluppata offre buone condizioni per l’apprendimento di una seconda lingua edi altre materie. Metodo: Per raggiungere l’obiettivo è stato utilizzato un metodo di ricerca qualitativo e preliminare, con un campione ristretto di dati in cui sono stati intervistati individualmente 10 genitori. Tutti gli intervistati hanno figli nella- scuola svedese e hanno, oppure avranno, il diritto di accesso all'istruzione nella madrelingua diversa da quella nazionale. Risultati: I risultati mostrano grandi differenze tra un gruppo di genitori che ritengono sia molto importante mantenere e studiare la madrelingua e altri che lo trovano poco o non importante. Questo per motivi diversi che verranno presentati nell’ultima parte, risultati e conclusioni.

Abstract In my thesis, I have studied Tampere as a Swedish language island from a sociolinguistic perspective with Bernard Spolsky’s approach to language sociology as the theoretical framework. By language policy I mean language planning efforts and various forms of both conscious and unconscious linguistic practices which become visible as practices in everyday life on different levels of society. Of all the approximately twenty Swedish clubs, associations and institutions in Tampere, I have focused on two important spaces, namely the institutions Svenska samskolan i Tammerfors (the Swedish school) and Tammerfors svenska församling (the Swedish congregation). The aim of the study is to find out what kinds of practices, processes and choices are negotiated in these language island communities. I examine the communities both on an institutional and an individual level. My goal is to describe the kind of a language policy the institutions and individuals create and apply in their daily activities. The study is descriptive and aims to illustrate the sociocultural reality of the Swedish language on both the macro and micro levels in a Finnish-speaking majority context. In the study, I have applied triangulation on the levels of both method and material. I have used various types of data such as questionnaires, field notes, documents, written works, webpages and thematic interviews due to the varying types of the institutions and focus groups. The different materials studied required the application of both quantitative and qualitative methods of analysis. In the case of open questions and thematic interviews I have applied content analysis, leading to a process of abstraction. The results of the study show that the Swedish institutions Svenska samskolan i Tammerfors and Tammerfors svenska församling have over the course of time gone through a change in language policy. This has led to the application of varied linguistic practices in everyday life. Characteristic for the language policy in the Swedish school in the 2010s is language awareness and openness. Characteristic for both institutions studied is interaction between language maintenance efforts and continuous accommodation between Swedish and Finnish in various communicative practices. / Tiivistelmä Väitöskirjassani olen tutkinut Tamperetta ruotsalaisena kielisaarekkeena kielisosiologisesta perspektiivistä käyttämällä teoreettisena viitekehyksenä Bernard Spolskyn kolmea kielipoliittista komponenttia. Kielipolitiikalla tarkoitan tietoisia kielen suunnitteluun liittyviä panostuksia sekä erilaisia tietoisia ja tiedostamattomia kielellisiä toimintoja, jotka näyttäytyvät erilaisina arjen käytäntöinä yhteiskunnan eri tasoilla. Runsaasta kahdestakymmenestä ruotsinkielisestä kerhosta, yhdistyksestä ja instituutiosta olen tarkastellut kahta merkittävää ruotsinkielistä tilaa, nimittäin Tampereen ruotsalaista koulua (Svenska samskolan i Tammerfors) ja Tampereen ruotsalaista seurakuntaa (Tammerfors svenska församling). Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, millaisia kielellisiä käytänteitä, prosesseja ja valintoja näissä kielisaarekeyhteisöissä muodostuu. Tarkastelen yhteisöjä instituution ja yksilön tasolla. Kiinnostukseni kohteena on se, millaista kielipolitiikkaa sekä instituutiot että yksilöt luovat ja soveltavat päivittäisessä toiminnassaan. Tutkimus on deskriptiivinen ja sen tarkoituksena on kuvailla ruotsinkielistä sosiokulttuurista todellisuutta makro- ja mikrotasolla suomenkielisessä enemmistökontekstissa. Olen soveltanut tutkimuksessa sekä menetelmä- että aineistotriangulaatiota. Tutkimuskohteiden erilaisuudesta johtuen olen käyttänyt tutkimusaineistoina kyselylomakkeita, kenttämuistiinpanoja, asiakirjoja, kirjallisia teoksia, verkkosivuja ja teemahaastatteluja. Aineistot edellyttivät sekä kvantitatiivisten että kvalitatiivisten analyysimenetelmien käyttöä. Avoimiin kysymyksiin sekä teemahaastatteluihin olen soveltanut sisällönanalyysiä ja abstrahointia. Tutkimustulokset osoittavat, että ruotsalaiset instituutiot Svenska samskolan i Tammerfors ja Tammerfors svenska församling ovat kielipolitiikan näkökulmasta tarkasteltuina muuttuneet aikojen saatossa. Tämä on johtanut vaihteleviin kielellisiin käytänteihin, joita arjessa sovelletaan. Kielitietoisuus ja avoimuus ovat ominaisia piirteitä Svenska samskolanin kielipolitiikalle 2010-luvulla. Tunnusomaista molemmille instituutioille on vuorovaikutus, joka vallitsee yhtäältä kielen säilyttämiseen liittyvien panostusten ja toisaalta erilaisissa viestinnällisissä tilanteissa tapahtuvan ruotsin ja suomen kielen akkommodaation välillä. / Abstrakt I denna avhandling har jag granskat Tammerfors som svensk språkö i ett språksociologiskt perspektiv enligt Bernard Spolskys tre komponenter av språkpolicy som teoretisk referensram. Med språkpolicy avser jag medvetna språkplaneringsinsatser och olika former av både medvetna och omedvetna språkliga handlingar som avtecknas som praktiker i vardagen på olika nivåer i samhället. Av de ett drygt tjugotal svenska klubbar, föreningar och institutioner har jag lagt fokus på två betydande svenska rum, nämligen institutionerna Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling. Mitt syfte är att utreda vad som är kännetecknande för de språkliga praktiker, processer och val som konstrueras i dessa språkögemenskaper. Dels studerar jag gemenskaperna som institutioner och dels individerna. Jag är intresserad av hurdan språkpolicy institutionerna och individerna skapar och tillämpar i sin dagliga verksamhet. Forskningen är deskriptiv och syftar således till att beskriva den sociokulturella verkligheten gällande svenska språket på makro- och mikronivå i en finskspråkig majoritetskontext. I undersökningen har jag tillämpat både metod- och materialtriangulering. På grund av institutionernas och fokusgruppernas olika karaktär har jag använt mig av olika delmaterial som frågeformulär, fältanteckningar, handlingar, skriftliga verk, webbsidor och temaintervjuer. Det varierande materialet gav upphov till tillämpning av både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. På de öppna frågorna har jag tillämpat innehållsanalys som jag också använt i analysen av temaintervjuerna där jag tillämpat abstrahering. Undersökningsresultaten visar att de svenska institutionerna, Svenska samskolan i Tammerfors och Tammerfors svenska församling har förändrats genom tiderna i fråga om språkpolicy som lett till varierande språkliga praktiker som tillämpas i verksamheten. Svenska samskolans språkpolicy på 2010-talet präglas av språkmedvetenhet och öppenhet. Kännetecknande för båda institutionerna är ett samspel mellan å ena sidan språkbevarande insatser och å andra sidan ackommodation mellan finska och svenska i olika kommunikativa praktiker.

This dissertation based on a case study explores the acquisition and the guidance of Swedish Sign Language and spoken Swedish over a span of seven years. Interactions between a pair of fraternal twins, one deaf and one hearing, and their Deaf[1] family were video-observed within the home setting. The thesis consists of a frame which provides an overview of the relationship between four studies. These describe and analyze mainly storytime sessions over time. The first article addresses attentional expressions between the participants; the second article studies the mediation of the deaf twin’s first language acquisition; the third article analyses the hearing twins acquisition of parallel bimodal bilingualism; the fourth article concerns second language acquisition, sequential bimodal bilingualism following a cochlear implant (CI). In the frame, theoretical underpinnings such as mediation and language acquisition were compiled, within a sociocultural frame. This synthesis of results provides important information; in the 12- and 13-month sessions simultaneous-tactile-looking was noted in interchanges between the twins and their mother; mediation of bilingualism was scaffolded by the caregivers with the hearing twin by inserting single vocal words or signs into the language base used at that time, a finding that differs from other reported studies; a third finding is the simultaneousness in which the deaf child’s Swedish Sign Language skill worked as a cultural tool, to build a second and spoken language. The findings over time revealed actions that included all the family members. Irrespective of the number of modes and varied types of communication with more than one child, mediation included following-in the child’s initiation, intersubjective meaningfulness and encouragement. In accordance with previous research, these factors seem to promote the acquisition of languages. In conclusion, these findings should also prove useful in the more general educational field. [1] Deaf with a capital ‘D’ is commonly used for cultural affiliation whereas lower case ‘d’, as in deaf, refers to audiological status (Monaghan, Schmaling, Nakamura &amp; Turner, 2003). / <p>Disputationen tolkas till svensk teckenspråk, hörselslinga finns.</p><p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted. Paper 4: Submitted.</p>

This thesis is concerned with adult L1 attrition in the case of highly-educated long-term Polish immigrants in Sweden. The study sheds light on two classical issues pertaining to L1 attrition, namely what happens to a fully developed mature language system in an immigrant context, and why it happens. Specifically we aim to answer the following questions: (1) Are Polish speakers in Sweden different from comparable individuals in Poland with respect to (i) judgement and use of a number of Polish linguistic features (se keywords below), and (ii) hesitation phenomena, i.e. ability to be quick and easy and linguistic insecurity? (2) Is the variation in linguistic results dependent on how often and in what context the Polish language is used and/or which attitudes the individuals have towards it as well as how long they have been living in Sweden? One of the main contributions of the study regards methodology. The data is analysed in three steps: an initial focus on group comparisons shifts to the analysis of individual results in relation to the variation observed in the comparison group, and finally to a holistic view of the attrition effects or their absence. It is suggested that in studies on adult L1 attrition, where the effects are expected to be relatively cosmetic, the range of the linguistic behaviour in the comparison group as a reference point as well as a holistic perspective on individual results gives a more truthful picture of the attrition process. In addition the study shows that attrition effects are present in some individuals (60 %) to a different degree. The most common effect overall is linguistic insecurity followed by the overuse of 1st person pronouns as explicit subjects and to a lesser degree by the overuse of 3rd person pronouns. Surprisingly there is a scanty effect on the other hesitation phenomenon, i.e. the ability to be quick and easy. No or limited effects are observed in other structural areas which basically supports previous findings on L1 adult attrition. Finally, the presence versus absence of the attrition effect can not be straightforwardly related either to language use, attitudes or length of residence, with one exception being linguistic insecurity.

Denna avhandling handlar om en förberedelseklass med elever (7-10 år) som har ett annat hemspråk än svenska (arabiska, kurdiska, thailändska). Utifrån empiri som samlats in genom videoinspelningar och observationer under ett års tid i en förberedelseklass studeras elevernas deltagande och språkinlärning i det dagliga klassrumsarbetet. I studien kombineras språksocialisationsteorier med en konversationsanalytisk ansats som bygger på detaljerade transkriptioner och analyser av interaktionen. Mer specifikt studeras elevernas kommunikativa praktiker såsom de utvecklas i klassrummets interaktionella ekologi och på ett sätt som situerar elevernas svenska språkutveckling inom ramen för deras konkreta klassrumserfarenheter. Tre återkommande kommunikativa praktiker identifieras och analyseras ingående: (1) påkallande av uppmärksamhet; (2) självselektioner till talturer i flerpartsamtal; (3) språklek och metapragmatisk lek. Resultaten presenteras i fyra studier. Den första artikeln fokuserar på hur eleverna påkallar lärarens uppmärksamhet under individuellt arbete. Studien visar hur de uppgraderar sina försök att försäkra sig om lärarens uppmärksamhet genom att använda både verbala och icke-verbala resurser, inklusive affektiva markeringar och klassrumsartefakter. I den andra studien analyseras elevernas självselektioner i lärarledda samtal ur ett longitudinellt perspektiv. I artikeln framkommer hur deltagandet i dessa aktiviteter är intimt relaterat till språkliga och interaktionella kompetenser med konsekvenser för elevens ’identitet’ i klassrumsgemenskapen. I den tredje studien utforskas barnens metapragmatiska lekar. Studien visar hur de skapar skämtsamma episoder i vilka de överträder lokala normer för språkbruk. I den fjärde studien analyseras slutligen barnens spontana språklekar, vilka kan ta formen av egeninitierade ’språklektioner’, ett gemensamt utforskande av språklig form och mening, som även innefattar något av ett offentligt framträdande för kamratgruppen. Sammantaget, visar studierna olika aspekter av informellt lärande i ett klassrum och lyfter fram praktiker som hitintills ofta förbigåtts i forskning om andraspråkslärande. / The present thesis investigates L2 learners’ participation and language learning in a Swedish immersion classroom (ages 7-10). The data consist of video recordings and observations of classroom (and recess) activities, during one school year. Methodologically, the present thesis combines insights from language socialization with detailed transcriptions and analysis, inspired by conversation analytic approaches. More specifically, the learners’ communicative practices are studied as they emerge in the interactional ecology of a specific classroom, situating Swedish language (L2) development within the concrete classroom experiences of the learner. Three communicative practices were recurrently identified in the children’s classroom repertoires: (i) summonses; (ii) self-selections; (iii) language play, including metapragmatic play. The findings are documented in four studies. The first article focuses on how L2 novices solicit the teacher’s attention during individual seatwork. It illustrates how the novices upgraded their attempts to secure the teacher’s attention by employing multimodally structured summons turns, involving affective stances and displays of classroom artefacts. In the second study, an L2 novice’s self-selections in teacher-fronted (conversational) activities are analysed in a longitudinal perspective, showing how participation in such activities was related to language, and interactional skills, that were consequential for ‘learner’ identity in the classroom community. The third study explores the children’s metapragmatic play and demonstrates how they created joking episodes, involving transgressions from local classroom norms. Finally, the fourth study analyses children’s spontaneous form-focused language play. It demonstrates that such playful episodes and transgressions from ‘correct’ language form recurrently evolved into spontaneous peer-run ‘language lessons’; a form of aesthetic explorations of language form and meaning, involving multiparty public performances. As a whole, the present studies illuminate different aspects of informal learning in language classrooms, highlighting practices that have largely escaped systematic attention in much prior work on second language acquisition.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion. Studiens deltagare är 16 simultant flerspråkiga svensk-engelsktalande barn i åldern 6-7 år, som går i förskoleklass eller i första klass. Narrativerna eliciteras med hjälp av två bildsekvenser ur ett bedömningsmaterial framtaget av en forskningsgrupp inom COST Action IS0804. Bedömningsmaterialet innehåller även förståelsefrågor till bildsekvenserna, och bakgrundsfrågor för vårdnadshavare att fylla i. Resultaten visar inga skillnader i makrostruktur mellan svenska och engelska, vilket tyder på att narrativ förmåga inte nödvändigtvis är språkbunden. Jämförelser mellan förståelse och produktion av utvalda story grammar-komponenter visar dock en tydlig skillnad. Förståelsen för en karaktärs mål (story grammar-komponenten goal), vad karaktären vill uppnå, är etablerad hos de flesta deltagarna trots att produktionen av goal är begränsad. Till skillnad från makrostrukturen, skiljer sig mikrostrukturen åt i narrativerna. De engelska narrativerna är både längre och mer komplexa än de svenska. Skillnaderna mellan barn i förskoleklass och i första klass är dessutom stor, både makro- och mikrostrukturellt. Detta tyder på att mycket händer i barns språkliga och narrativa utveckling i tidig skolålder. Tvärspråkligt inflytande förefaller vara en naturlig del av den typiska språkutvecklingen hos simultant flerspråkiga barn. / There are no standardised tests for assessing bilingual children’s speech and language development, and the knowledge about these children’s typical language development is limited amongst speech and language therapists in Sweden. Studies have shown that this can lead to misdiagnosis of language impairment in these children. The aim of this study is to investigate the narratives of Swedish-English speaking children. Analysis is made, both quantitatively and qualitatively, regarding the macrostructure (story grammar) and the microstructure (linguistic measurements) of the narratives. Narrative comprehension is also examined, and compared with the produced narratives. The participants are 16 simultaneously bilingual Swedish-English speaking children, aged 6-7 years and either attending preschool class or first grade in the Swedish education system. The narratives are elicited using two different sets of pictures from an assessment material designed by a research group within COST Action IS0804. The assessment material also contains comprehension questions and a form for carers to fill in, regarding the children’s linguistic backgrounds. The results in this study show no macrostructural differences between the Swedish and the English narratives, which indicates that narrative ability is not necessarily language dependent. There is a clear difference between the comprehension and production of selected story grammar components. Despite the limited production of characters’ goals in the narratives, the participants appear to have established the comprehension of this story grammar component. The microstructural analysis of the narratives shows that the English narratives are both longer and more complex than the Swedish ones. There are differences between participants attending Swedish preschool class and participants attending Swedish first grade, with regards to both macrostructure and microstructure. The differences indicate that language and narrative ability is increasing between the ages of 6 and 7. Crosslinguistic influence appears to be a natural part of typical language development in simultaneously bilingual children.

Recent empirical studies about the neurological executive nature of reading in bilinguals differ in their evaluations of the degree of selective manifestation in lexical access as implicated by data from early and late reading measures in the eye-tracking paradigm. Currently two scenarios are plausible: (1) Lexical access in reading is fundamentally language non-selective and top-down effects from semantic context can influence the degree of selectivity in lexical access; (2) Cross-lingual lexical activation is actuated via bottom-up processes without being affected by top-down effects from sentence context. In an attempt to test these hypotheses empirically, this study analyzed reader-text events arising when cognate facilitation and semantic constraint interact in a 22 factorially designed experiment tracking the eye movements of 26 Swedish-English bilinguals reading in their L2. Stimulus conditions consisted of high- and low-constraint sentences embedded with either a cognate or a non-cognate control word. The results showed clear signs of cognate facilitation in both early and late reading measures and in either sentence conditions. This evidence in favour of the non-selective hypothesis indicates that the manifestation of non-selective lexical access in reading is not constrained by top-down effects from semantic context. / Dagens eye-trackingstudier över de neurologiska processer som styr läsning i tvåspråkiga är oeniga om graden av icke-selektiv aktivation som infinner sig inuti den tvåspråkiges mentala lexikon enligt kvantitativa data på tidiga och sena åtkomstsstadier. Två olika förhållningssätt till frågan finns: (1) Lexikal åtkomst är fundamentalt sett icke-selektiv, men top-down effekter från semantisk kontext kan influera den grad av selektiv åtkomst som påträffas i mentala lexikon; eller (2) Parallell aktivation av olika språkplan sker via bottom-up processer utan någon inverkan ifrån top-down effekter ifrån meningskontext. För att testa dessa hypoteser undersöktes läsprover framtagna genom att kontrollera kognatförenklingseffekten och kontextskapad ordförutsägbarhet i en 22 faktorial stimulusdesign. 26 tvåspråkiga (svenska L1, engelska L2) läste meningsstimuli på engelska. Stimulus bestod av meningar med hög eller låg grad av semantisk och lexikal priming som innehöll antingen ett kognat- eller ett ickekognatkontrollord. Resultaten visade klara tecken på kognatförenkling i tidiga såsom sena åtkomstsstadier för båda typers meningsstimuli. Dessa resultat förespråkar att icke-selektiv åtkomst  i läsning inte påverkas av top-down effekter ifrån meningskontext. / <p>Författaren heter numer Mattias Bystedt.</p>

This is a scientific essay that has been written with the aim to reflect and analyze difficulties of bilingual children to communicate, being seen in a group and to focus during a traditional learning in language development within preschool. I have also reflected on my experiences and competences in intercultural pedagogy to support bilingual children in a changing society and in a globalized world. By using self-experienced situations from my professional practice, I have in a narrative form reflected back at my experiences with the help of academic literature, research articles, theoretical perspectives, curriculum (2018) and even asked questions to gain different perspectives on my stories. The main part of my research questions is whether I could have planned and acted differently in my self-experienced situations? Did I have enough knowledge about intercultural approach in order to adapt various situations based on the need of different children? In which ways could the preschool have provided better support in language development and communication for all children? This scientific essay has shown that it is important to understand the cultural background, language and ethnicity of bilingual children. It is also important to have a good collaboration with the guardians in order to plan suitable activities and classes/sessions. In addition, it is necessary to have great knowledge of intercultural pedagogical competence, diversified normality, inclusion, sociocultural perspective and support for the mother tongue to be able work with bilingual children. As a pedagogue and a future preschool teacher, I have according to Skolverket - Swedish National Agency for Education (2020) a greater responsibility to change, for example, the traditional way of working, but also to improve and adapt the education based on different needs to provide an equal education and preschool for all children. / Detta är en vetenskaplig essä som har skrivits för att reflektera och analysera tvåspråkiga barns svårigheter med att kommunicera, synas i en grupp samt att fokusera under ett traditionellt lärande i språkutveckling inom förskolan. Här har jag också reflekterat över mina erfarenheter och kompetenser inom interkulturell pedagogik för att stödja tvåspråkiga barn i ett förändrat samhälle och i en globaliserad värld. Genom att använda mig av egenupplevda situationer i berättande form i min yrkespraktik har jag reflekterat tillbaka med hjälp av akademisk litteratur, forskningsartiklar, teoretiska perspektiv, läroplanen (2018) samt ställt frågor för att få olika perspektiv på mina berättelser. Centralt i forskningsfrågorna är om jag kunde ha planerat och handlat annorlunda i mina egenupplevda situationer? Har jag haft tillräckligt med kunskaper inom interkulturellt förhållningsätt för att anpassa situationer utifrån barns olika behov? Hur skulle förskolan ha kunnat ge bättre stöd i barnens språkutveckling och kommunikation? Denna vetenskapliga essä har visat att det är viktigt att förstå tvåspråkiga barns kulturella bakgrunder, språk, etnicitet samt ha ett gott samarbete med vårdnadshavare för att kunna planera passande aktiviteter och undervisningar. Det krävs också kunskaper inom interkulturell pedagogisk kompetens, diversifierat normalitet, inkludering, sociokulturellt perspektiv samt modersmålsstöd för att jobba med tvåspråkiga barn. Jag som pedagog och blivande förskollärare har enligt Skolverket (2020) ett större ansvar för att förändra exempelvis det traditionella arbetssättet, men även förbättra och anpassa utbildningen utifrån olika behov för att få en likvärdig utbildning och förskola för alla barn.

No description available.