Abstract I denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen. Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur? Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet. Kategorin seriemördare diskuteras utifrån tidigare forskning av Louise Nilsson och Richard Dyer. Materialet utgörs av representativa scener ur seriens handling, insamlade från olika säsonger. Det metodologiska tillvägagångssättet är baserat på narratologi i avsikt att identifiera vilka delar en berättelse vilar på. Scenanalysen utgår från Keith Selbys och Ron Cowderys narrativa analysmodell som i min studie delas upp i två steg. Steg ett innebär en deskriptiv genomgång av selekterad scen. Därefter följer analysen av scenen i ett separat stycke. Analysen påvisar att om endast två karaktärer förekommer i samma scen kan de aldrig inta samma genuskonstruktion då maktpositionering dem emellan är ständigt närvarande, beroende av de maskulina respektive feminina egenskaperna karaktärerna tillskrivs. Slutsatsen är att Dexter Morgans medierade maskulinitetsroll faller inom ramen för en traditionell maskulinitet, som verkar för att vidmakthålla ett patriarkalt samhälle, där denna hegemoniska maskulinitet förblir den genusroll som alla andra ska mätas mot. Analysen visar också på att egenskaper tillskrivna hegemonisk maskulinitet tenderar att sammanfalla med de karaktäristiska egenskaper förenat med temat seriemördare.

Denna uppsats avhandlar queerrepresentation utifrån publikens perspektiv och kommer använda ett queerteoretiskt och receptionsteoretiskt perspektiv för att kunna fastställa en bild av hur queerrepresentation ser ut i animerade tv-serier. Metoden för detta har varit en observationsstudie på webbforumet Reddit och fyra olika animerade tv-serier. Urvalet infattade 21 olika trådar på Reddit som gav en grundläggande bild av åsikter och tankar angående hur representation om queera personer bör se ut. Denna studie har analyserat kommentarer från olika subreddits som valts ut efter de fyra tv-serierna och relevanta sökresultat, sökorden var: queer, representation, cartoon och gay. Resultatet visade en komplex matris av åsikter och uppfattningar kring vad som är uppskattad och godtagbar porträttering samt karaktärernas inverkan på publiken. Kommentarer skrev mycket om en avsaknad av manliga queera karaktärer och en missnöjdhet av hur queerakaraktärer inte blev queer förrän i slutet. Resultatet visade även hur det skapades konflikter mellan sexuella läggningar som skapade diskussioner mellan användare. Denna studie vill uppmana till vidare forskning inom det komplexa ämnet queerrepresentation.

This study aims to analyze the depictions of new age and the depictions of why practitioners practice different forms of new age made by SVT’s (the Swedish public television company) series Andarnas rike (The realm of the spirits). To deeper the understanding of the depictions of the practitioners reasons has Heelas and Woodhead’s (2005) descriptions of” the subjective turn” been used. The depictions of new age practice have been analyzed by using five of Ammermans (2021) seven dimensions of lived religion. A qualitative content analysis was used to sort the material. The material consist of four episodes á 28 minutes each whick is available to watch on SVT Play. The results describing why practitioners prac- tice new age shows five different reasons to why practitioners practice new age, for example the wish to get in contact with someone, or a spirit, in a spiritual dimension. The result of the depictions of new age shows a multidimensional understanding for new age practice, the tv-series involves different forms of practice and practitioners. One important notice is that the reasons to why practitioners choose new age practices deepen the understandings of how new age practice is portrayed in the series. Many practices, especially those involving a medium, are visually and verbally presented quite similar in terms of how these practices proceed.

This paper will examine, how queer is represented in the animated tv-serie She-Ra and the princesses of powerfrom 2018-2020. To understand this work, the paper will define representation, gender and queer, and examine the visual and narrative elements in the tv-serie. Through a visual analysis, the paper can understand if the serie represent queer values. Then the paper will look at some characters from the serie, to see if their visual design and the narrative structure reflects queer characteristics. This means the paper will define what are queer values and how is it shown in the characters of the show. It will be supplied with theory about queer and gender, for examples Raewyn Connell and Stuart Hall. The theory will supply characteristics, which have defined the social norms about genders through history. This paper concludes that the tv-serie reflects queer values through it’s visual and narrative structure. The characters have queer personalities. I need this paper with a discussion of the effects of queer representation and other ways to look at the serie from a perspective of gender.

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan. / <p>Reviderad upplaga</p>

This study examines four women in George RR Martin’s A song of Ice and Fire and the TV-series Game of Thrones that is based on Martin’s novels. The women who are discussed are: Sansa Stark, Cersei Lannister, Daenerys Targaryen and Brienne of Tarth. The portraying of the women is examined through close-reading and studying of key scenes in the novels and in the adaptation.                The main goal of the study is to examine how women are portrayed in the novels and in the TV-series, and to see what differences that can be found. It is also interesting to further analyze why these differences have occurred and how they impact the way the women are perceived. The analysis is based on adaptation theory. Since women are the focus of the study gender theory is also central for the essay. There are several differences between the medias. A lot of the differences occur due to the nature of the media, for example the fact that it is not possible to convey thoughts in the visual media. These types of changes mostly effect the way the woman in question is perceived in that particular scene or situation. However, there are also some significant differences that are more radical, both in the way they are made, and in the effects they have on how the audience views the woman. Those kinds of changes mostly affect Daenerys and Brienne, the two women who more radically challenge gender roles in the novels, and who are, through the changes that have been made, forced into more stereotypical roles in the TV-production, which is aiming at a bigger and broader audience than the novels.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie. Vår första metod utgjordes av en kvantitativ innehållsanalys avtio svenska TV-serier på fem olika svenska TV-kanaler, där vi främst riktade in oss på epitextersom kan hittas online. Därefter skapade vi en kvantitativ enkätundersökning där 79 respondentersom tittar på TV-serier deltog. Den sista metoden var en kvalitativ innehållsanalys på fyrapopulära svenska TV-seriers officiella webbplatser.Vårt resultat tyder på att det finns ett starkt intresse hos TV-tittare att följa en TV-serie på andrasätt än endast på utsatt tid på TV:n, och även att det finns en vilja att diskutera TV-serier, medsläkt och med vänner, likväl som med främlingar på Internet. Webbplatser för de olika TV-serierna erbjuder besökare möjligheter till både diskussion och vidare läsning om exempelvisavsnitt eller karaktärer. På så sätt skapas ett engagemang som gynnar båda parter. / Ways of watching TV series have increased over the years by way of the ever expanding part theInternet plays in our media consumption. Sweden has gone from being a country with a singlepublic service channel to one with a wide range of commercial TV channels with the purposeto attract viewers and advertisers. In our study we have examined aspects of TV series that existbeyond the text itself. Gerard Genette (1997) was the one who coined the expression paratextwhich consists of two parts; peritext and epitext. Though Jonathan Gray (2010) is the one whowrote about paratexts in relation to TV series, whereas Genette (1997) only describes them interms of literature. Because there are so many different TV series and television channels it isimportant for a new series to stand out from the rest, while also making it easy for potentialviewers to determine the show’s genre even before it has started airing. We have used threedifferent methods to be able to answer our two main questions about what different epitexts TVchannels use and whether there is an interest among viewers to be able to engage themselvesfurther in a TV series. Our first method consisted of a quantitative content analysis of tenSwedish TV series from five different Swedish television channels, where we mainly looked atepitexts found online. After this we made a quantitative survey in which 79 people who watchTV series took part. Our last method used was a qualitative content analysis of the officialwebsites of four popular, Swedish TV series.The result of our study shows a strong interest among viewers to follow a television seriesbeyond its regular broadcasting on television, and also that there is a will to discuss TV series,among family and friends, as well as with strangers found online. Websites of the different TVseries give visitors possibilities for discussion and further reading about, for example, episodesand characters from the show. In this way an involvement that benefits both parties is created.

The purpose of this study was to identify how the leading male characters in the Netflix series Sex Education were represented through a qualitative content analysis. The theories used in this thesis are Stuart Hall’s representation theory and R.W Connell's theory of hegemonic masculinity. They were further applied to the essay in order to investigate whether the chosen male characters were portrayed in a stereotypical or an unconventional way. The analysis part of the study was created through an analysis tool by Selby and Cowdery. By adapting and using essential parts of the chosen analysis methods, Mise-en-scèneand TheThree-stage Model,we were able to gradually break down a total of 12 sequences from the first two seasons of the series. Findings from this study showed that there were several carriers of Connell's concept of hegemonic masculinity. But there was seldom a complete representation of the various categories of masculinity. Our study also shows that all four of the chosen characters showed signs of stereotypical traits but were given deeper, more groundbreaking personalities as the show progressed.

Historically, women have been given significantly less space than men on the TV screen andtheir roles have often been secondary to men's. The woman's role has often been a passive supporting role alongside the man's main role that drives the action forward (Greene, 2010, ss.1066–1071). This distribution of gender representation aroused the interest to study a television series from the 2010s with three female lead roles. The choice fell on the American series Suits, which takes place in New York's legal profession, an industry that, according tostatistics, is dominated by the male gender (American Bar Association, 2019). In this essay, a qualitative film analysis is performed, focusing on the three female maincharacters in Suits. The study is based on theories of representation, gender and stereotypes and takes a feminist perspective. The study also delves into Laura Mulvey's psychoanalytic perspective which is used to analyze the female representation. The purpose is to create anawareness of how fiction produces gender and how it affects masculinity and femininity. The study examines how women in a male-dominated profession are portrayed on television and how their roles are consistent with, what according to the study's theories, are considered to be female coded. The material has been analyzed focusing on mise-en-scene, cinematography and editing. The analysis is presented in four different themes based on how the women are portrayed and each theme is exemplified by a number of scenes. The analysis shows that there is an imbalance between the male and female representation. The male characters are dominant and the female usually plays a passive and submissive role. / Historiskt sett har kvinnor fått betydligt mindre plats än män i tv-rutan och deras roller har ofta varit sekundära till männens. Kvinnans roll har ofta varit en passiv biroll bredvid mannens huvudroll som driver handlingen framåt (Greene, 2010, ss. 1066–1071). Denna fördelning av könens representation väckte intresset att studera en tv-serie från 2010-talet med tre kvinnliga huvudroller. Valet föll på den amerikanska serien Suits som utspelar sig i New Yorks advokatbransch, en bransch som enligt statistik domineras av det manliga könet (American Bar Association, 2019). I denna uppsats genomförs en kvalitativ filmanalys av Suits med fokus på de tre kvinnliga huvudkaraktärerna. Studien bygger på teorier om representation, genus, stereotyper och intar ett feministiskt perspektiv. Undersökningen fördjupar sig även i Laura Mulveys psykoanalytiska perspektiv som den kvinnliga framställningen analyserats utifrån. Syftet är att skapa en medvetenhet om hur fiktion framställer genus och hur det påverkar vår syn påmanlighet och kvinnlighet. I studien undersöks hur kvinnor i ett mansdominerat yrkeframställs på tv och hur deras roller stämmer överens med vad som enligt studiens teorier anses vara kvinnligt kodat. Materialet har analyserats med fokus på mise-en-scene, cinematografi och redigering. Analysen presenteras i fyra olika teman baserade på hur kvinnorna framställs och varje tema exemplifieras med ett antal scener. Analysen visar att det råder obalans mellan den manliga och kvinnliga representationen. De manliga karaktärerna är dominerande och de kvinnliga intar oftast en passiv och undergiven roll.

This study applies social identity theory to analyze social identification, social categorization, social comparison, and stereotypes in the first season of Vikings Valhalla. The analysis focuses on the portrayal of different stereotypes associated with the selected ethnic groups: Christians, pagans, and Christian Vikings, through clothing, behavior, language, and beliefs. These stereotypes serve as tools to establish character identities and differentiate between the groups. Despite the limited application of social identity theory in popular culture studies, this study demonstrates its usefulness in understanding group membership and social relationships in a fictional context. By applying social identity theory, the study provides insights into the social relationships among the chosen ethnic groups in the first season. It is observed that individuals strive for a positive social identity through group membership, identifying with and supporting their group members while also establishing boundaries against other groups. This can lead to the emergence of stereotypes, prejudices, and conflicts between the groups, which also shape perceptions and behaviors towards other groups. The study employs a qualitative content analysis method with a focus on visual aspects. It addresses three research questions related to religious and cultural stereotypes, social categorization, and social relationships. The findings of this study contribute to a deeper understanding of the religious and social dynamics portrayed in the first season of the TV series Vikings Valhalla. By analyzing the behaviors and interactions of the characters, it provides insights into how group membership, boundaries, and conflicts shape individuals' identities and influence their relationships with other groups in the series. This research emphasizes the complexity and fluidity of social identities and raises new avenues for future research in the field.