The purpose of this paper is to study the adaptation process of the TV-show Game of Thrones. This paper focuses mainly on how David Benioff and D.B. Weiss and HBO adapted the TV-show from George R.R. Martins book series A Song of Ice and Fire and what, in the adaptation and in the reception of the TV-show, made it such a global cultural phenomenon. The analysis has been done by analysing interviews and studying behind-the-scenes material that has been available through articles and bonus material provided by the web and on the DVD and Blu-Ray features of the show. Mary H. Snyders Analyzing Literature-to-Film Adaptations provides a ground tool of analysing adaptations where particularly her “A Marriage of Media” theory has significantly helped the study. The paper analyses fantasy as a genre, the book series that the TV-show is based on, and the adaptation process itself and the different components that make up for the TV-show called Game of Thrones. After the adaptation analysis there is a study on how the internet has helped distributing both the show’s popularity and the show itself through the use of illegal downloading. The result is that the adaption is a successful “Marriage between media”, to use Snyders words, where the internet can be seen as product of that metaphorical marriage. The confidence and trust that both the author of the books and the show runners of the TV-series has placed in each other is the binding fundament that made the adaption as successful as it is. HBO as a cable network company also play a significant part where the financial support to the show’s production and the non-existent censorship regarding the adult content otherwise wouldn’t have been provided for, had the show been produced and/or aired by any other network company for example. The previous successes of other fantasy adaptations such as The Lord of the Rings and the Harry Potter-series could also be seen as necessary initiators regarding the industry’s newfound openness towards large scale fantasy projects.

Viktiga frågor konstrueras på olika sätt, inom fiktion, utefter producentens uppfattningar om världen. Genom att undersöka maktrelationerna kan man ta reda på vilken betydelse makt har i viktiga frågor som hat, ras, klass. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hur maktrelationer opererar i den populärkulturella tv-serien Orange Is the New Black. För att utföra studien analyserades ett avsnitt, det sjunde ur säsong 4, som släpptes i juni år 2016. De frågeställningar som ställdes till materialet var: Hur konstrueras maktrelationer inom fältet Orange Is the New Black?”, ”I vilka situationer är dessa maktrelationer tydliga?”, samt ”Är dessa situationer positiva/negativa och i sådana fall på vilka sätt?”. Dessa frågeställningar utformades för att ge en helhetsbild av maktrelationerna inom avsnittet. För att utföra studien tillämpades Pierre Bourdieus klassperspektiv, där begreppen fält, habitus och kapital användes. I uppsatsen diskuterades även Marx definition av begreppet klass, då klass-begreppet är mest associerat till honom. Även Goffmans teori angående stigma användes för att kunna gå in med en förståelse av vad de utsatta kan ha för attribut som kan påverka hur andra ser på dem. För att utföra studien tillämpades även Bourdieus metodologi. Analysen visade att maktrelationer konstrueras på olika sätt. Genom att producenten skapar situationer där karaktärerna tävlar om makt och kapital får tittaren se vilken betydelse makt har inom viktiga frågor. Kamper om makt och kapital visades på flera olika sätt. Slutsatsen som drogs var att maktrelationer konstrueras på flera olika sätt, att dessa händelser och situationer inte enbart är negativa, utan även positiva och hur situationerna konstrueras kan påverka människors tankar då det är en populärkulturell serie som når ut till en massa. / Important subjects in fictional tv-series are being constructed in different ways, depending on the producers view on the world. By examining power relationships you can find out what role power plays within subjects like hate, race and class. The purpose of this study was to analyze how power relationships operate on the popular cultural tv-show Orange Is the New Black. The seventh episode of season 4 was analyzed, which aired in June 2016. The questions that were asked to the material were: ”How are power relationships constructed within the field of Orange Is the New Black?”, ”In what situations are these power relationships clear?”, and ”Are these situations positive/negative, and if so, in which way?”. These questions were asked to get the whole picture of the power relationships within the episode. In this study the theory of class by Pierre Bourdieu was used, where the concept of field, capital and habitus took a lot of space. Marx definition of class was also discussed in the study, because class is mostly associated with him. Another theory that was discussed was Erving Goffman’s theory about stigma. The purpose of using this theory was to understand what attributes a prisoner can have that could affect how other people view them. In this study, the methodology of Bourdieu was used. The analysis showed that power relationships are being constructed in different ways. When the producer creates situations where the characters are fighting about power and capital, the viewer is able to see how power is operating within important questions. Fights about capital and power were shown in different ways. The conclusion that was made is that power relationships are being constructed in different ways, that these situations are both positive and negative and that they can affect peoples mind due to being a popular cultural tv-show that is seen by many.

This thesis aims at identifying, through Will Wright methods of narrative analysis, how the different masculinities are represented in the first season of the TV-series True Detective via the protagonists Rust Cohle and Marty Hart. Theories about hegemonic masculinity and Will Wright's theories for narrative analysis are further applied to see how these similarities and differences are formed by what Wright calls “the professional plot". Through 32 chosen scenes from the first season, this study examines the narrative of True Detective and the relationship between the main characters Rust Cohle and Marty Hart from a point of view that will highlight their hierarchic positions in the hegemonic masculinity, using Raewyn Connell’s studies as a theory. We have found that there are two separate hegemonic spheres, one within the relationship between the main characters, and one within the society as a whole. In the latter, Marty Hart is displayed as a member of the hegemonic masculinity up to the point where he loses his family while Rust Cohle constantly belongs to the subordinate masculinity. This is due to him being in constant clash with the traditional cultural values of Louisiana where the series takes place. Regarding the hegemony within their relationship, Rust Cohle goes through a hegemonic transformation, from the subordinate masculinity to the hegemonic while Marty Hart makes the journey from occupying the hegemonic masculinity to serve as the participating dito.

<p>The digital evolution in the film industry has opened possibilities that was only to blockbusters before the digital age. I am talking about mass-scenes. Huge scenes with hordes of people often in huge battlefields. This was earlier in film history an extremly costly undertaking for the filmindustry and was a major reason why the large studio systems in Hollywood collapsed in the 60s. Now we can enjoy large scale battles created with CGI without costly extras, costumes and props. It’s all made with the computer and with ’blue screen’ technology. Is it possible to track the mass-scene back to some sort of origin or at least to who that defined the mass-scene ? If we look closer at mass-scenes used in contemporary movies then a clear pattern often emerges. These scenes can often be traced back to especially two propaganda films from the late 30s. Triumph des Willens by Leni Riefenstahl and Alexander Nevsky by Sergei M. Eisenstein. Of course there are others, but these two stands out from the others regarding mass-scenes. My opinion is that these two classic propaganda films have defined the mass-scenes as we have come to see and understand them in many comtemporary films from Star Wars to Lord Of The Rings.</p><p>In this thesis I will try to explore the usage of mass-scenes in comtemporary films and hopefully uncover the strong intertextual ties to Triumph des Willens and Alexander Nevsky.</p><p>I will also attempt to define the mass-scene and it’s usage in contemporary film.</p>

The digital evolution in the film industry has opened possibilities that was only to blockbusters before the digital age. I am talking about mass-scenes. Huge scenes with hordes of people often in huge battlefields. This was earlier in film history an extremly costly undertaking for the filmindustry and was a major reason why the large studio systems in Hollywood collapsed in the 60s. Now we can enjoy large scale battles created with CGI without costly extras, costumes and props. It’s all made with the computer and with ’blue screen’ technology. Is it possible to track the mass-scene back to some sort of origin or at least to who that defined the mass-scene ? If we look closer at mass-scenes used in contemporary movies then a clear pattern often emerges. These scenes can often be traced back to especially two propaganda films from the late 30s. Triumph des Willens by Leni Riefenstahl and Alexander Nevsky by Sergei M. Eisenstein. Of course there are others, but these two stands out from the others regarding mass-scenes. My opinion is that these two classic propaganda films have defined the mass-scenes as we have come to see and understand them in many comtemporary films from Star Wars to Lord Of The Rings. In this thesis I will try to explore the usage of mass-scenes in comtemporary films and hopefully uncover the strong intertextual ties to Triumph des Willens and Alexander Nevsky. I will also attempt to define the mass-scene and it’s usage in contemporary film.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media. Jag undersöker hur lärare berättas och medieras i Klass 9A och hur mediet formulerar bilden av lärare. Genom bilder och berättelser skapas normer om hur lärare kan vara men också hur de inte kan vara. För att undersöka detta analyserade jag två avsnitt ur serien med hjälp av teorier om berättande, dramaturgi, diskurs och dikotomier. Med hjälp av teorierna tolkade jag min analys för att kunna besvara min frågeställning. Analysen gjorde mig uppmärksam på hur det talas om personerna i serien och att det görs en uppdelning mellan lärare och pedagoger. Denna uppdelning visar hur man som lärare ska göra, vad som är rätt och fel. Min undersökning visade också att serien Klass 9A är en berättelse, vinklad för att bli spännande tv och inte så mycket en dokumentation av verkliga lärare. Serien visar snarare karaktärer än individer. I undersökningen arbetar jag med det så kallade dubbla perspektivet. Då utbildningen är tvärvetenskaplig undersöker jag genom ett gestaltande arbete som har pågått parallellt och i samspel med uppsatsskrivandet. I mitt gestaltande arbete undersökte jag samma frågeställning som i uppsatsen. Med olika metoder närmade jag mig serien. Det resulterade i en film där man ser mig imitera och efterlikna lärarna och pedagogerna i Klass 9A samtidigt som man hör ljudet ifrån serien. Det var ett undersökande av gester, miner och tal där jag använde mig av mig själv i bearbetningen. Gestaltningen interagerar med uppsatsen på det sättet att de tankar och idéer som gestaltningen väckte har berikat den skriftliga uppsatsdelen och tvärtom. / <p>För att se gestaltningen i sin originalversion kontakta Frida Johansson.</p>

The thesis studies Czech dubbing of Misfits and Futurama TV series with special attention to the method of translation of regional varieties of English. The first part summarizes the latest theoretical approach to translation of marginal varieties in dubbing and literature. This overview is followed by an analysis of language varieties used in the original series and their dubbed versions in order to define their role and function. The second part of the thesis examines decision-making processes employed in the process of translation of the regional varieties and presents the results of a survey of spectators' opinion on the translation method employed. Based on the survey results we compared spectators' evaluation of the original series with their evaluation of the dubbed versions, as well as markings of characters using regional varieties with markings of those using standard language. Last but not least, markings of the dubbed versions in the regions where the variety in question is spoken were compared with markings of these versions in the rest of the Czech Republic. The aim of the comparisons was to get an overview of recipients' opinions on the method of translation applied.

Denna uppsats utforskar förhållandet mellan filmtekniska aspekter av klipptempo och en mors ilska i avsnitt 6 Fishes av TV-serien The Bear. Genom en kvalitativ analys, med en kvantitativ tabell som bas, granskas avsnittet med hjälp av semiotisk teori om symboler och genusteori om mom rage för att upptäcka kopplingar mellan timern som symbol och mammans ilska. Resultaten visar på en medveten användning av tempo och timer för att gestalta mammans stress och ilska. Användningen av tempo och timer i köksscenerna i The Bear bidrar till att skapa en känsla av intensitet och stress som speglar mammans upplevelse av händelserna.  Detta dokument inkluderar även en designdokumentation vid namn Stranger Things - en titelsekvens som var en del av examensarbetet för Visuell kommunikation. Projektet är en animation på hur en titelsekvens till TV-serien Stranger Things hade kunnat se ut. Designdokumentationen börjar från sida 31. / This paper explores the relationship between filmic aspects of editing pace and a mother's anger in Episode 6, Fishes, of the TV series The Bear. Through a qualitative analysis, supported by a quantitative table, the episode is examined using semiotic theory of symbols and gender theory of mom rage to uncover connections between the timer as a symbol and the mother's anger. The findings demonstrate a deliberate use of tempo and timer to portray the mother's stress and anger. The utilization of tempo and timer in the kitchen scenes of The Bear contributes to creating a sense of intensity and stress that mirrors the mother's experience of the events.

Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar.  I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt.

Syftet med denna undersökning var att genom en innehållsanalys undersöka hur de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina representeras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället i TV-serien Vår tid är nu. Vidare har vi undersökt hur dessa framställningar skiljer sig åt i första respektive sista säsongen i och med feminismens framväxt.Med ett målstyrt urval av scener som underlag och med ett genusteoretiskt perspektiv, applicerades vårt analysschema på det utvalda scenerna. Analysschemat har vi skapat med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys narrativa analysmodell. Vidare har vi använt oss av semiotiken som analysverktyg för att kunna ge svar på våra forskningsfrågor.Resultaten visade att de kvinnliga karaktärerna skildras som drivna i båda säsongerna. I första säsongen framställs karaktärerna dock som mer begränsade till samhällets ramar och de drömmer om att bli självständiga. I sista säsongen framställs de kvinnliga karaktärerna som starkare, de har större integritet och de vågar gå sin egen väg. Resultaten visade också att skildringarna av de kvinnliga karaktärernas roll och maktposition skiljer sig mellan första och sista säsongen. I första säsongen är deras roll mer präglad av samhällets normer och deras maktposition är underordnad de manliga karaktärernas. I sista säsongen är deras roll mer jämställd med de manliga karaktärernas och deras maktposition är högre, i vissa fall högre än männens. Dessa förändringar i hur kvinnornas roll och maktposition skildras går att sammankoppla med feminismen som växte fram i tidsperioden mellan de två säsongerna. / The purpose of this study was to examine, through a content analysis, how the female characters Maggan, Nina and Christina are represented in relation to their role and position of power in the society in the TV series Vår tid är nu. Furthermore, we wanted to investigate how these representations differ in the first and last season, respectively, with the emergence of feminism.With a targeted selection of scenes as a basis and with a gender-theoretical perspective, our analysis scheme was applied to the selected scenes. We have created the analysis chart with the help of Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. Furthermore, we have used semiotics as analysis tool to provide answers to our research questions.The results showed that the female characters are portrayed as driven in both seasons. In the first season, however, the characters are portrayed as more limited to the society’s rules and they dream of becoming independent. In the last season, the female characters are portrayed as stronger, they have greater integrity and they dare to go their own way. The results also showed that the portrayals of the female characters' role and position of power differ between the first and last season. In the first season, their role is more marked by society's norms and their position of power is subordinate to the male characters. In the last season, their role is more equal to the male characters and their position of power is higher, in some cases higher than the men’s. These changes in how women's role and position of power are portrayed can be linked to the feminism that emerged in the time period between the two seasons.