Studien syftar till att undersöka vilka metoder fem verksamma lärare i Uppsala kommun använder för att tillmötesgå högpresterande och särbegåvade elevers behov i klassrummet, vilka svårigheter lärarna finner med nivåanpassningar samt vilket stöd de skulle önska för att kunna bemöta starka elever bättre. Intresset att undersöka understimulerade elevers situation i skolan kommer från personliga upplevelser och erfarenheter av att dessa elever hamnar i skymundan i klassrumsmiljön medan mycket resurser läggs på inlärningssvaga elever. En översikt av publicerad forskning visar på riskerna med att inte uppmärksamma särbegåvade elever på rätt sätt och ger förslag på hur särbegåvade elever kan stöttas.   Studiens material samlades in genom observationer och intervjuer med fem lärare i Uppsala kommun. Datan analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med särskild utgångspunkt från teorin om den proximala utvecklingszonen.   Resultatet visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte känner att de har några nämnvärda svårigheter att bemöta de högpresterande eleverna i undervisningen. Lärarna finner det snarare problematiskt att finna tid att ta fram rätt material samt att hitta källor där konkret material finns. Lärarna är medvetna om vad eleverna behöver och hur de ska kunna tillmötesgå dem. Den mest frekvent nämnda metoden är fördjupningsuppgifter vilka ämnar att bredda elevernas kunskaper i det aktuella ämnet. En annan vanlig metod är öppna uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla och motivera sina lösningar efter egen förmåga.

I Sverige har, sedan 1985, endast ett gymnasium haft distansundervisning vilket har lett till att det finns lite kvalitativ forskning om distansundervisningen i Sverige. För att få en bild av hur undervisningen sett ut i matematiken när Sveriges gymnasieskolor gick över till distansundervisning under vårterminen 2020 har denna studie genomförts. Studiens syfte har alltså varit att söka svar på hur lärarna har undervisat i matematik men även att undersöka vilka digitala verktyg som lärarna använt i undervisningen. Även möjligheterna till samarbeten mellan elever i distansundervisningen har undersökts i studien. Studien bygger på intervjuer gjorda med 8 matematiklärare från en medelstor svensk kommun. I studien har lärarna gett beskrivningar på hur undervisningen gått till och även svarat på vilka digitala hjälpmedel de använt och om de möjliggjort samarbeten mellan eleverna och även hur de möjliggjort det. Sammanfattningsvis har de flesta lärarna fortsatt att använda de digitala resurser som de redan haft kompetens i innan undervisningen blev på distans. Största förändringen från traditionell undervisning, utöver att lektionerna ofta varit på videolänk, har varit att fler lärare använt olika digitala verktyg för att avsluta lektionerna med ”exit tickets”. Få lärare i studien har nämnt att de strukturerat undervisningen så att samarbeten mellan eleverna gynnats. Studien har dock visat att eleverna då skapat egna möjligheter att samarbeta med sina kamrater.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva yrkeslärares uppfattningar om hur de arbetar i sin undervisning för att uppnå en likvärdig utbildning för elever med svenska som andraspråk. Eftersom andelen elever med svenska som andraspråk har ökat i klasserna påverkas undervisningen och det skapar nya utmaningar i skolan för att upprätthålla en likvärdig utbildning till alla elever på grund av olika kulturell bakgrund och kunskaper i svenska språket. Yrkeslärarna som deltog i denna undersökning har genom intervjuer beskrivit sina erfarenheter och delgett undervisningsmetoder som används och fungerar i mötet med flerspråkighet i klassrummen. Yrkeslärarna ställs inför utmaningar och beskriver den teoretiska delen av undervisningen som svårast och lägger mycket tid på stödtimmar. De arbetar mycket med kamratstöd i form av att språkstark hjälper språksvag för att skapa bättre förståelse. Samarbetet mellan kollegor varierar mellan de olika skolorna, men ett samarbete med en kollega i klassrumssituationen beskrivs som positivt och önskvärt.

I det här examensarbetet så undersöks hur den ofta förespråkade metoden för matematikundervisning, problemlösning i grupp, upplevs av elever.  Anledningen till att metoder som förespråkar gemensam problemlösning och självreglerat lärande ofta lyfts fram som framgångsrika i olika studier är för att de på gruppnivå ofta leder till bättre resultat. Teorierna om varför det är så grundar sig i ett konstruktivistiskt tankesätt, att man lär sig bättre om man själv får komma fram till en lösning till ett problem. Detta för att vägen dit ger en djupare förståelse än att enbart lära sig metodlösningar. Här undersöktes hur undervisningsmetoden uppfattas av eleverna.  Det här arbetet visar att eleverna överlag inte upplever problemlösning i grupp som ett eektivare sätt att förstå matematik än andra undervisningsformer, till exempel vanliga genomgångar vid tavlan, snarare är det tvärt om. Dock visade det sig att problemlösningsövningar som utfördes i grupp upplevdes som roliga och engagerande av de esta informanterna. Detta tillsammans med att forskningen visar på att problemlösning i grupp faktiskt leder till ökad förståelse för de esta gör att problemlösning i grupp bör vara en självklar del i matematikundervisningen.

Inledning Enligt Brian Butterworth, professor i neuropsykologi, har 4-8 % av befolkningen dyskalkyli. Dyskalkyli är en medfödd kognitiv nedsättning och innebär att eleven har specifika matematiksvårigheter som påverkar delar av den kognitiva processen, det vill säga tänkandet. Den intuitiva förståelsen av tal, matematiska procedurer och talfakta är något många elever med dyskalkyli har svårigheter med. Skolan måste veta hur de ska hjälpa eleven att lyckas nå målen i matematik samt finna strategier som underlättar i vardagen. Syfte Syftet med den här översikten är att undersöka och sammanställa vad som kännetecknar forskningen gällande matematikundervisning för elever med dyskalkyli och vilken undervisning som kan vara gynnsam enligt forskarna. Målet är att kunna dra slutsatser och använda kunskapen för att kunna anpassa undervisningen för eleverna. Metod Vi har inspirerats av SMART-metoden när vi genomfört översikten. Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning främst via databaserna Primooch ERIC ProQuest. I översikten har 10 artiklar granskats och kartlagts för att sedan analyserats. I analysen går det att utläsa likheter och skillnader mellan studierna. De flesta var interventionsstudier men vi har även valt ut intervju- och observationsstudier. Resultat I resultatet från studierna har vi kunnat utläsa att de ser den undersökta undervisningen som gynnsam. De har använt sig av olika typer av undervisning, i form av datorspel, digitala hjälpmedel samt genom undervisning som erbjuder multisensoriska inlärningsmöjligheter. Det har även framkommit i några av studierna att individanpassad undervisning är fördelaktigt, medan andra har sett goda effekter av individuell undervisning. En av studierna har fått fram att det är gynnsamt att hjälpa elever att hitta egna, individuellastrategier som kan fungera för dem. Ett annat resultat som majoriteten av artiklarna lyfter fram är att många av eleverna fått en mer positiv attityd till matematiken efter interventionerna då matematiken blir mer greppbar.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker olika undervisningsmetoder inom division. Syftet med studien är att synliggöra olika undervisningsmetoder inom division samt de kritiska aspekter som finns vid undervisning av division. Mer specifikt ligger fokus i studien på att synliggöra om det finns ett vetenskapligt stöd för specifika undervisningsmetoder inom division. Totalt har tio vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats, dessa ligger till grund för studiens resultat. En variation av undervisningsmetoder inom division har visat sig vara framgångsrikt för att alla elever ska få förutsättningar för ett bra lärande. Lärarens kunskap kring området division har visat sig vara viktigt för lärandet och för att minska de kritiska aspekter som kan bli ett hinder i undervisningen. Interaktioner i klassrummet ses som ett framgångsrikt arbetssätt, detta genom ett matematiskt språk och samtal kring beräkningar inom division.

Som blivande lärare behöver man kunskap inom olika undervisningsmetoder, insyn i lärarkollegors erfarenheter och med forskning som grund. Syftet med den här undersökningen har varit två huvudsakliga frågeställningar; i vilken utsträckning används ämnesintegrerat arbetssätt inom matematikundervisningen och vilken är den allmänna synen och erfarenheterna bland matematiklärarna i de utvalda skolorna. Resultatet av enkätundersökningen och intervjun har analyserats för att se på vilket sätt det hänger ihop med resultatet av tidigare forskning. Sammanfattningsvis har resultatet visat att flera matematiklärare använder sig av ämnesintegrerat arbetssätt i sin matematikundervisning. Den allmänna synen på arbetssättet är överlag positivt och att det har flera fördelar. Ett ämnesintegrerat arbetssätt anses motiverande för eleverna och bidrar till ökad förståelse inte minst för de med särskilda svårigheter. Den största nackdelen med undervisningsmetoden tycks vara tidsaspekten. Det administrativa arbetet är en stor utmaning för läraren och det saknas tid för planering.

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur högläsning kan användas som redskap för att bygga upp ordförrådet hos elever i tidig skolålder. Resultatet av litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som vi funnit genom databassökningar. Bland artiklarna finns en litteraturstudie och resterande är empiriska studier. Studierna är gjorda i Australien, Taiwan, Tyskland och USA, årskurserna sträcker sig från förskolan upp till årskurs fyra. Resultatet visar tydligt på att lärarens undervisningsmetoder är avgörande för att elever ska utveckla sitt ordförråd men påvisar även att lärarens undervisningsmetod varierar. Hur läraren väljer att planera och undervisa samt lärarens kunskaper kan antingen gynna eller missgynna elevers ordförrådsutveckling. Flera resultat av studierna tyder på att elevers ordförråd i samband med högläsning utvecklas mest effektivt vid upprepad högläsning och vid samtal om ord i texterna som lästs. Resultatet har även påvisat olika strategier och modeller som kan användas vid högläsning för att gynna ordförrådet. De olika modellerna och strategierna som används är bland annat tankekartor, matriser, bilder, samtala om ord och begrepp, upprepad läsning, läsa ofta samt skriva upp ordet på tavlan.

Ämnesintegrering innebär att två eller flera skolämnen inleder ett samarbete kring ett tema eller ett problem. Undervisningsmetoden är känd sedan början av 1900-talet, men har fått ny uppmärksamhet på senare tid. Våren 2019 genomförde jag en litteraturstudie i ämnet som fokuserade på hur de didaktiska frågorna togs upp i studier om ämnesintegrering i bildämnet. Resultatet visade att elevernas lärande i de teoretiska ämnena gynnas av samarbete med bildämnet. Brist på studier som fokuserade på elevernas lärande i bildämnet fick mig att genomföra denna studie. Studiens syfte var att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar bildlärare ser i ämnesintegrering som undervisningsmetod samt lärarnas tankar om metodens inverkan på elevernas lärande i bild. Sex bildlärare som i huvudsak hade arbetat inom högstadiet svarade på intervjufrågor via e-post. Svaren analyserades genom att likartade utsagor fick forma kategorier som sedan tolkades både som enstaka uttryck och som helhet. Slutligen diskuterades resultaten i ljuset av kursplanerna och tidigare forskning. Studiens huvudsakliga resultat var att bildlärarna såg många möjligheter i ämnesintegrerade undervisningsmetoder. Bland annat förstår eleverna sambandet mellan skolämnena, får ett helhetsperspektiv, kan koppla undervisningen till samhällsfrågor samt sparar tid och har kul. Bildämnets innehåll kan utan problem kombineras med andra ämnen menade lärarna. Utmaningar som hittades var att både planering och genomförande av samarbete kräver tid, engagemang och schemaanpassning från lärarna. Några lärare kände oro över att bildämnet skulle reduceras till verktyg för det andra ämnet. Lärarna ansåg för det mesta att metoden gynnar elevernas lärande i bild. Lärarna angav många exempel av erhållna kunskaper som kunde anknytas till bildämnets kursplaner. Studiens slutsats är att de deltagande bildlärarna ser positivt på ämnesintegrerade undervisning trotts utmaningarna och tror att metoden främjar elevernas lärande i bild på många sätt.

Matematikundervisning består oftast av att läraren håller en kort genomgång, varefter elever på egen hand får räkna uppgifter inom det beskrivna innehållet. Förutom denna traditionella undervisningsmetod (TU) finns även andra icke-traditionella undervisningsmetoder (ITU). Svensk matematikundervisning har även visats främja huvudsakligen procedurhanteringskompetens, en av flera kompetenser som matematikundervisning ska främja enligt vissa teoretiska ramverk. I detta examensarbete besvarade ITU-praktiserande matematiklärare från Sverige, Danmark och Australien en enkät samt diskuterade sin undervisning i intervjuer, inklusive hur de anser att olika matematiska kompetenser bäst kan utvecklas hos högstadieelever. Lärarna uttryckte fördelar med ITU såsom ökad elevmotivation, självständighet och prestation. De nämnde även nackdelar och ramfaktorer som begränsar dem i deras undervisning, till exempel tidsåtgång, elevernas låga självförtroende och traditionella syn på matematikämnet. Lärarna bidrog även med konkreta tips på hur man som lärare kan fokusera på specifika kompetenser genom till exempel fokus på alternativa lösningar, begreppskartor, spel, gruppuppgifter och helklassdiskussioner.