Det finns flera olika orsaker till varför elever har och utvecklar matematiksvårigheter. Det är dock skolans ansvar att skapa undervisningssituationer som är anpassade till elevernas olika förutsättningar och behov. Syftet med studien är därför att identifiera och undersöka vilka undervisningsmetoder som, enligt tidigare forskning, anses vara gynnsamma för elever med matematiksvårigheter. Den systematiska litteraturstudien genomfördes i databasen ERIC och resultatet visade att det finns sju olika undervisningsmetoder som anses vara gynnsamma för elever med matematiksvårigheter. För att undervisningsmetoderna ska anses vara gynnsamma för eleverna behöver de däremot vara anpassade till deras olika förutsättningar och behov. En del av undervisningsmetoderna var dessutom resurskrävande. / There are many reasons why children have and develop mathematical difficulties. However, it is the school’s responsibility to make teaching situations that suits the children’s differential conditions and needs. The purpose of the study is to, according to previous research, identify and investigate which instructions that is considered as favorable for children with mathematical difficulties. The systematic review of literature was performed in the database ERIC and the result of the study showed that there were seven different instructions that were considered as favorable for children with mathematical difficulties. On the other hand, the instructions have to suit the children’s differential conditions and needs to be considered as favorable. Furthermore, some of the instructions were demanding many resources.

Men denna kvalitativa studie undersöks hur lärare uppfattar och beskriver sin undervisning relaterat till hållbar utveckling. Samt hur läraren upplever och kopplar sin undervisning till läroplanen (Lgr11). För att kunna kategorisera undervisningsmetoderna har jag valt att använda mig utav tre modeller för undervisning, faktatraditionen, den normerande undervisningstraditionen och den pluralistiska undervisningstraditionen. För insamling av empiriskt material har intervjuer genomförts, på fem lärare som undervisar i naturorienterande ämnen, från olika grundskolor i Västsverige. Lärarna har bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar kring sin egen undervisning kopplat till hållbar utveckling i åk 7-9. Studien visade att grundåsikten om vad hållbar utveckling innebär är liknande hos samtliga lärare, samt att det är ett oerhört viktigt inslag som borde genomsyra all undervisning. Däremot när hållbar utveckling ska kopplas till undervisningsämnena, skiljer sig lärarnas beskrivningar på både hur lärare undervisar och hur de tolkar läroplanen. Det visade sig att flertalet hävdade att hållbar utveckling är så komplext och svårt att de helt och hållet väljer bort hållbar utveckling i undervisningen. Medan andra upplever att dem låter hållbar utveckling genomsyra all sin undervisning och lägger mycket tid på att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv. Analysen visade att de lärare som upplever det komplext att undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv, menar att läroplanen är otydlig men använder och följer den. Medan de lärare som beskriver att all deras undervisning genomsyras av hållbar utveckling, menar att läroplanen är tydlig och att de endast använder den i ytterst liten utsträckning. Utan istället ser läroplanen som ett stöd och väljer att undervisa det som läraren anser viktigt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var dels att undersöka vilka bakomliggande orsaker som leder till att elever hamnar i matematiksvårigheter. Dels att undersöka hur lärare kan stödja elever i matematiksvårigheter. Data i studien har samlats in via manuell sökning och databassökning i framför allt ERIC och UniSearch. Resultatet visade att kognitiva, psykologiska och sociologiska orsaker kan förklara elevers matematiksvårigheter. Vidare visade även resultatet att lärare har en stor påverkan på elevers utveckling i ämnet matematik. Därav ska lärare stödja elever genom att exempelvis anpassa undervisningen efter elevers behov. I resultatet framkommer ett flertal tillvägagångssätt på hur läraren kan göra detta.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka metoder några F-3 lärare på en skola i Mellansverige använde för att få in rörelse i sin matematikundervisning, samt vilka eventuella fördelar rörelse under lektionerna gav eleverna.  Enkäter skickades ut till samtliga undervisande lärare i årskurs F-3. Av dem observerades och intervjuades fem lärare. Svaren från enkäterna användes som underlag till intervjufrågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån fyra olika kategorier. Resultatet visade att samtliga deltagande lärare använder sig av rörelse under sina matematiklektioner. Den största skillnaden hur lärarna använde rörelse under matematiklektiorna var om de gjorde det systematiskt under lektionerna för att nå lektionsmålen eller mer som en paus vid behov och mellan olika stillasittande aktiviteter. De fördelar de såg för eleverna när de använde sig av rörelse var framför allt att eleverna fick ett ökat engagemang och visade en större glädje över att lära.

Sammanfattning/Abstract Nilsson, Jessica (2022). ”Skrivkramp” En studie kring arbetssätt som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar belysa några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap gällande eventuella specialpedagogiska implikationer inom ämnesområdet. Den tidigare forskningen lyfter aspekter och metoder som påverkar skrivutvecklingen hos elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Genom min egen studie vill jag bidra till ett ökat kunskapsbidrag. Förhoppningsvis kan kunskapsbidraget vara av intresse inte bara för speciallärare och specialpedagoger utan för alla professioner som syftar till att främja skrivutvecklingen hos elever.    Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet samt hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i de skriftspråkliga aktiviteterna. Frågeställningarna i den här studien är:   ·       Vilka undervisningsmetoder uppfattar pedagogerna gynnar skrivutvecklingen för elever i språklig sårbarhet?   ·       Hur skapas enligt samma pedagoger en tillgänglig lärmiljö så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter?   Teori   Teoribildningen som används i studien är den sociokulturella teorin, som nyttjas för att analysera och förstå det undersökta materialet. Den sociokulturella teorin bottnar i Vygotskijs (1978) tankar kring utveckling och lärande. Enligt Vygotskij (1978) sker lärande i samspel med andra och språket är grundläggande för all utveckling.   Metod   För att fullgöra studiens syfte används en kvalitativ metodansats. Valet av en kvalitativ metodansats baseras på att studien syftar på att undersöka pedagogernas uppfattningar och ståndpunkter kring undervisningsmetoder och lärmiljöer som gynnar elever i språklig sårbarhet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket passar bra i den här undersökningen,  eftersom det erbjuder informanterna en större frihet att utforma svaren.   Resultat   Vid analysen av materialet som samlats in framkommer fem huvudteman:  språklig sårbarhet, undervisningsmetoder som främjar skrivutvecklingen, särskilt stöd, motivation och framgångsfaktorer för skrivutveckling. Studiens resultat visar att de undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen för elever i språklig sårbarhet är strukturerade undervisningsmetoder såsom genrepedagogik och SRSD metoden. Studiens resultat visar även att för att skapa en tillgänglig lärmiljö, så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter, behöver pedagogerna ha ett relationellt perspektiv på undervisningen där eleverna lär i samspel med andra.    Specialpedagogiska implikationer   De specialpedagogiska implikationerna av studiens resultat är, på organisationsnivå, att det är av högsta vikt att få till en gemensam syn kring hur man arbetar med skrivundervisningen på skolan. För att få kännedom om vilka förutsättningar och behov som finns för att utifrån de kunskaperna skapa en tillgänglig lärmiljö, på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individuellnivå, behöver pedagogerna screena eleverna. Utifrån resultaten görs sedan en noggrann analys som därefter följs upp och utvärderas. Den specialpedagogiska implikationen som också framkom är att metoder som bygger på ett relationellt perspektiv samt undervisning som bygger på strategibaserad undervisning är framgångsrik. Enskild undervisning är endast aktuell vid de tillfällen då eleven är i behov av mer ingripande stöd som inte är genomförbart inom klassens ram.

Sveriges utveckling till ett mångkulturellt och mångreligiöst land har de senaste decennierna förändrat vilka frågor vi möter och diskuterar med varandra. Religionskunskap som ämne ska ge elever möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. En mångfald präglat av kulturmöten där värderingar ställs mot varandra och eventuellt skapar kontroversiella frågor som vi måste lära oss att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma gymnasielärares upplevelser av att arbeta med kontroversiella frågor inom religionskunskapsundervisning i form av undervisningsmetoder, positionering av deras egna åsikter samt vad som anses vara kontroversiellt i religionsklassrummet idag, och varför.För att besvara syftet användes kvalitativ intervju där fem verksamma gymnasielärare intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av socialiseringsteori, sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begrepp som intersektionalitet, interkulturalitet och ”vi- och dem” samt islamofobi.Resultatet visade att lärarna upplever Islam, frikyrkor och samfund, HBTQ och kön/genus och tro och vetenskap som teman för vad som anses vara kontroversiellt att tala om i religionskunskapen. Den undervisningsmetod som främst förespråkades var det öppna samtalet, där elever får fördjupade kunskaper genom att ta del av varandras perspektiv på kontroversiella frågor. Lärarnas positionering av sina åsikter i relation till arbete med kontroversiella frågor utmärks av en gränsdragning mellan privat och personligt, var denna gränsdragning går varierar mellan lärarna men de som förespråkar öppenhet menar att detta skapar en hemmiljö i klassrummet som gör det lättare för elever att diskutera kontroversiella frågor. De som gör striktare dragningar mellan privat och personligt menar att transparens med sina åsikter kan leda till att elever anpassar till läraren i rädsla om att deras betyg ska påverkas om deras åsikter skiljer sig från lärarens.

Detta arbete undersöker hur bildstöd och bildskapande kan användas inom svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar som finns med dessa estetiska undervisningsmetoder och vilka teorier det finns som relaterar till detta. Utifrån en sammanställning av ett större antal källor av diverse slag kom vi i korta drag fram till följande: För det första, teorierna som är av störst relevans för detta ämne är de som berör literacy, multimodalitet, kreativitet, föreställningsvärldar, arts integration, bilskapande och bildstöd. För det andra, bildstöd kan underlätta elevernas förståelse av lärarens lektioner, men många lärare känner sig obekväma med att använda sig av bilder som stöd eftersom de inte vet hur de ska gå till väga. För det tredje och sista, bildskapande kan engagera elever och främja deras lärande om det används på rätt sätt, men många lärare saknar såväl kunskap som resurser för att kunna använda denna undervisningsmetod på ett effektivt sätt och reducerar ofta bildskapande till rent tidsfördriv istället. Utifrån allt detta framstår det i vår mening som viktigt att forska vidare om hur lärare kan få stöd och utbildning när det gäller användningen av estetiska undervisningsmetoder så att de blir mer bekväma med att använda sig av bildstöd och bildskapande på ett effektivt sätt för att främja elevernas lärande.

Hållbar utveckling är idag ett aktuellt ämne både internationellt och nationellt. Begreppet innefattar en social, ekonomisk och ekologisk aspekt varav denna studie fokuserar på den sistnämnda aspekten och hur ämnet berörs i skolan. Inom skolan har hållbar utveckling och miljö utvecklats genom åren där lärare kan vara med och bidra till att kommande generationer får kunskap med sig för att kunna leva hållbart i framtiden. Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt lärare har till ekologisk hållbar utveckling, hur de arbetar inom ämnet och vilka förutsättningar och hinder de lyfter fram för att bedriva undervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod använts där tio lärare på fem olika skolor som samtliga undervisar inom förskoleklass upp till årskurs 3 har deltagit. Studien har genomförts av två lärarstudenter under vårterminen 2020. Resultatet i studien har delats upp i tre olika kategorier; lärares förhållningssätt, främjande arbetssätt och förutsättningar och hinder. Lärarnas förhållningssätt varierar men alla har en positiv inställning till att undervisa för att främja ekologisk hållbar utveckling, men undervisningen sker i olika utsträckning. De arbetssätt som lärarna använder sig av skiljer sig också åt då det visade sig att lärarna har olika förutsättningar och hinder för att bedriva undervisning i ämnet. Studien ämnar ge en ökad förståelse för vilket ansvar och vilken betydelse lärare har för elevernas inlärning genom att det är de som avgör i vilken utsträckning och hur undervisningen sker kring ekologisk hållbar utveckling. Något att forska vidare på inom ämnet skulle kunna vara att undersöka vad rektorer och andra skolaktörer har för förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.

Eftersom vi till vardags ständigt influeras av det engelska språket är det viktigt att tillmötesgå detta i undervisningen och ta till vara på elevers erfarenheter och intressen. Självtilliten till att tala engelskan i klassrummet behöver stärkas, både hos lärare och elever. För att genomföra en bra och framgångsrik engelskundervisning behöver strategier tillämpas så att språkinlärningen blir gynnsam. Således ska dessa undervisningsstrategier innehålla meningsfulla och tydliga metoder som genererar att eleverna känner sig trygga och säkra i utövandet av språket. Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av hur forskningen ser ut inom undervisning av engelska i grundskolan. Översikten syftar även till att ta reda på lärares uppfattning av engelskundervisningen samt gynnsamma strategier för inlärning av engelska. Urvalet gjordes med hjälp av ett antal kriterier och via databaserna ERIC (ProQuest), Google Scholar, Diva och Primo som resulterade i åtta valda artiklar. En kartläggning av artiklarna genomfördes och en sammanställning av artiklarnas syfte, urval, metod och resultat gjordes, samt kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Utifrån kartläggningen av artiklarna framkommer en övergripande bild av hur engelskundervisningen ser ut i svensk grundskola. Lärare vittnar om bristande självtillit till målspråksanvändning samt didaktiska svårigheter med undervisningen. Även att elever har svårigheter med att tala engelska i klassrummet på grund av dålig motivation och sviktande självförtroende. Elever beskriver accepterade och icke-accepterade lärmiljöer, även det positiva med kontextbunden undervisning. Detta är något vi tar med oss till kommande yrkesliv samt flertalet förslag på hur undervisningen kan bedrivas för att öka elevmotivationen. Det framkommer också förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

Syftet med detta arbete är att redogöra för vilka attityder som förekommer i spansklärares utsagor beträffande grammatikens roll och utrymme i deras undervisning, metoder för att behandla grammatik samt anledningarna till det tillvägagångssätt som de medger ha. En kvalitativ metod, nämligen ett online frågeformulär som har svarats av fyra verksamma lärare i grundskolan, har använts för att samla in data om deras uttalande och åsikter kring de nämnda frågorna. Resultatet har blivit att de deltagande lärarna är eniga om att uppge grammatiken en viktig roll och en prioriterad plats i sin undervisning och beskriver grammatiken som ett viktigt verktyg som kan underlätta språkinlärning. Metoderna som de säger använda sig av för att inkludera grammatik i undervisningen visar att olika kombinationer av deduktiva, induktiva, explicita och implicita metoder förekommer. Den gemensamma anledningen till att de väljer en sammansättning av metoder är strävan efter anpassning till elevens förmågor, behov och förutsättningar i den svenska skolmiljön.