Students who find mathematics difficult and complicated can lose their confidence in their abilities after the first years of school to cope with mathematical tasks and gradually give up all efforts to learn mathematics. This systematic literature study aims to shed light on the teacher's role in developing students' interest in mathematics. The goal is to point out important aspects that can strengthen the teacher's teaching to arouse and create a positive interest in the students in their teaching. The result is research on different perceptions from different continents in the world about essential aspects that teachers can work from to promote students' interest in the mathematical subject. The most central aspect focuses on the importance of the teacher's knowledge of the students. Half of the articles that form the basis of this study also shed light on the importance of the current mathematics classroom. Finally, there are themes about communication and creating self-confidence through feedback. / Elever som upplever matematik svårt och komplicerat kan förlora sin tilltro till sina egna förmågor redan efter de första åren i skolan för att klara av matematiska uppgifter och ger efter hand upp alla ansträngningar att lära sig matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa lärarens roll i arbetet med att utveckla elevernas intresse för matematik. Målet är att peka på viktiga aspekter som kan stärka lärarens undervisning för att väcka och utveckla ett positivt intresse hos eleverna i sin undervisning. I resultatet framkommer det forskning om olika uppfattningar, från olika kontinenter i världen om viktiga aspekter som läraren kan arbeta utifrån för att främja elevernas intresse för det matematiska ämnet. Den mest centrala aspekten fokuserar på betydelsen av lärarens kännedom om eleverna. Hälften av artiklarna som utgör grunden för denna studie belyser även vikten av det aktuella matematikklassrummet. Avslutningsvis finns teman om kommunikation och skapa självförtroende genom feedback.

Tidigare forskning har visat att det inte gjorts många studier ur ett elevperspektiv på vad som är relevanta områden inom hälsa i ämnet idrott och hälsa (Røset et al., 2020:4–5). Syftet i föreliggande studie är därmed att ur ett elevperspektiv undersöka vad eleverna anser är relevanta områden att lyfta inom hälsa i idrott och hälsa samt hur de skulle vilja jobba med hälsa i ämnet. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att eleverna anser att det de får lära sig inom hälsa i ämnet idrott och hälsa först och främst präglas av de fysiska aspekterna av hälsa och att områden inom den psykiska hälsan inte lyfts tillräckligt. Vidare menar eleverna att de även vill fördjupa sig mer inom de olika områdena kopplat till fysisk, psykisk och social hälsa samt att det ska vara en tydlig progression då undervisningen ansågs vara både repetitiv sen tidigare årskurser samt att informationen var ytlig. Den viktigaste aspekten kopplat till undervisningsmetoder var att eleverna önskar en variation. Våra slutsatser från resultatet och analysen är att man som lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper samt att man ska ha ett helhetsperspektiv på hälsa,där psykisk hälsa tar större plats för att det ska vara meningsfullt för eleverna.

Praktiska metoder/hands-on learning är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att det finns en koppling mellan undervisningen och världen utanför, vilket gör att undervisningen bör innehålla undersökande och experimenterande uppgifter för att främja nytänkande (Lgr 11 rev. 2019). Detta innebär en omvandling av den traditionella utbildningsmodellen till en som drar nytta av elevernas naturliga benägenhet att lära sig. Denna kunskapsöversikt syftar till att analysera och sammanställa forskning som belyser vikten av praktiska metoder/hands-on learning inom de naturorienterande ämnena samt till att analysera hur begreppet definieras. Vidare undersöks om praktiska metoder kan påverka elevernas motivation och förståelse av undervisningen. Urvalet samlades in via systematiska sökningar i databasen Eric (ProQuest), konsultation och manuell sökning. Utifrån förvalda urvalskriterier valdes totalt nio publikationer ut som besvarar kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Kunskapsöversikten grundar sig i följande frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om praktiska metoder/hands-on learning inom grundskolans naturorienterande ämnen? Hur definierar forskningen praktiska metoder/handson learning? Vad i praktiska metoder/hands-on learning tyder på att elevernas motivation och förståelse utvecklas? I majoriteten av kunskapsöversiktens artiklar framkommer att praktiska metoder/hands-on learning ses som en framgångsrik undervisningsmetod för såväl elevernas lärande som motivation i de naturorienterande ämnena. Forskningen visar att praktiska metoder bidrar positivt till bland annat kunskapsinlärning, attityder och engagemang i undervisning. Flertalet beskrivningar som ges av begreppet praktiska metoder/hands-on learning handlar om att eleverna ska genomföra olika undersökningar och aktiviteter, vilket syftar till att ha en direkt interaktion med olika naturvetenskapliga fenomen. Motsatsen till praktiska metoder/hands-on learning beskrivs i vissa artiklar som undervisning som präglas av bland annat läroböcker, demonstrationer samt muntliga och skriftliga uppgifter där eleverna främst ska memorera fakta.

I detta arbete har vi undersökt lärares åsikter och tankar kring kooperativt arbete inom matematikundervisningen genom semistrukturerade intervjuer. Detta med målet att ta reda vilka begränsningar lärare känner inför undervisning genom ett kooperativt arbetssätt. Vi har även intresserat oss för vilka fördelar och nackdelar lärare ser med att arbeta kooperativt i matematik-klassrummet. Kooperativt arbete förknippas ofta med det vida använda begreppet ”grupparbete”. Vi lyfter skillnader på dessa två och använder oss utav redan angivna definitioner för att hålla dem isär. Data samlas in om hur lärare arbetar med båda dessa olika begrepp, även annan relevant information så som lärares tid i yrket, åsikter om yrket och nuvarande undervisningsmetod är framtagen. Den information som framkommit genom intervjuer har senare vägts mot tidigare gjorda undersökningar där studien visar på en osäkerhet för att arbeta kooperativt hos lärarna, där bristande utbildning och arbetsbörda ligger som grund. De intervjuade lärarna beskriver dock en vilja om att arbeta mer i grupp och kooperativt som en utfyllnad till deras nuvarande matematikundervisning.

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

Kunskapsöversiktens syfte är att ta reda på om det finns några samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till ämnet. För att ta reda på det har följande frågeställningar utformats: •Vilka exempel på undervisningsmetoder i grammatik finns det?•Vilka samband finns mellan undervisningsmetoder och elevers attityder till grammatik?Metoden består av en inledande och en egentlig informationssökning där både systematisk och osystematisk informationssökning genomförts. Informationssökningen ledde fram till de nio texter som utgör det empiriska materialet i kunskapsöversikten med åldersspannet från mellanstadium till universitetsnivå. Resultatet visar olika undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik. Undervisningsmetoderna delas in i två kategorier; traditionella undervisningsmetoder i grammatik och kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik. Den sistnämnda undervisningsmetoden kan genomföras på flera olika sätt och dominerar i det empiriska materialet. Resultatet pekar på att kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik genererar mer positiva attityder än traditionella undervisningsmetoder i grammatik. Vi upplever att det behövs mer forskning inom området eftersom det i nuläget är begränsat. Slutsatsen i kunskapsöversikten är därmed att olika undervisningsmetoder i grammatik genererar olika typer av attityder till ämnet.

Studien har som syfte att hitta beprövade och fungerande metoder för att höja aktivt deltagande i undervisning i genetik på gymnasieskolan. Aktivt deltagande ses av många forskare som en förutsättning för att lära sig någonting. Studien består av enkäter för gymnasieelever i biologi och personliga intervjuer med biologilärare och andra professionella personer inom undervisning. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet, som baserar sig på Vygotskijs teori att allt lärande sker i sociala sammanhang, samt på Dewey’s “learning by doing”. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning. Metoderna som både elever och pedagogerna uppskattade mest var att relatera undervisningen till elevernas egna erfarenheter, till aktuella situationer (såsom coronavirus), att utveckla bra personliga relationer till elever, och att variera undervisningen. Vad som också verkar fungera relativt bra är EPA (Enstaka, Par, Alla) och självständig forskning. Eleverna hade inte alltid samma uppfattning som pedagoger över vad som motiverade dem, till exempel om vikten av att aktiviteter är relaterade till deras egna erfarenheter och intressen, och det kan vara värt att undersöka vidare i framtida forskning. Studien avslutas med en antal rekommendationer till lärare, av vilka de flesta är användbara även i annan undervisning än just i genetik.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem verksamma lärare väljer läsinlärningsmetod, hur de motiverar sina metodval samt vad som anses främja elevers läsutveckling. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av vårt resultat är det syntetiska- och analytiska perspektivet på läsinlärning, Reciprocal Teaching, litterära föreställningsvärldar samt stöttning. För att undersöka lärarnas tankar om elevers läsutveckling ställdes fem öppna frågor under fem kvalitativa intervjutillfällen. Resultatet visar att de verksamma lärarnas tankar om läsutveckling skiljer sig åt i vissa avseenden men att de i förhållande till teori och tidigare forskning uppvisar betydelsefulla likheter. De meningsskiljaktigheter som uppvisas i lärarnas utsagor gäller vilken ingång respektive lärare väljer att angripa läsinlärningen på. En annan skillnad handlar om hur strikt läraren ska vara i sitt val av undervisningsmetod. Likheter som påvisas i lärarnas utsagor är vikten av att individanpassa oavsett val av metod. Enighet råder även kring att högläsning och textsamtal är viktiga moment för elevers läsutveckling, så även vikten av ett gott samarbete med hemmet och betydelsen av en varierad undervisning. Detsamma gäller att få läsa tillsammans med en kompis som inger trygghet och stöd i läsningen.

The purpose of this thesis is to study teaching methods for Chinese Measure Words (CMW),to students in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The study also looks at whatchallenges the teachers have in this area, and how the teachers are solving those challenges.A qualitative interview study is performed with two elementary school teachers, and twoupper secondary school teachers, who all are teaching Chinese as a modern language tostudents in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The result shows that five differentmethods are used to teach CMW. The result also shows that the most used teaching strategyis to use the common Chinese measure word "个", which can be used together with a largenumber of substantives. Furthermore, the results are showing that the teachers have thefollowing challenges when teaching CMW: Challenge to motivate the students to learnCMW, Challenge with teaching CMW used for abstract concepts, Challenge to make thestudent remember the large amount of CMW, and Challenge to find teaching references forCMW. The results also show what strategies the teachers are using to handle thesechallenges: Be tolerant when using CMW, Introducing the CMW "个" and Use of cognitivestrategies in the teaching.

Lässvårighet kan definieras på olika sätt och definitionen av lässvårigheter i denna litteraturöversikt riktar fokus mot elever som av någon orsak riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning i svenska i årskurs 6.  För att lärare ska ha möjlighet att hjälpa elever i lässvårighet och/eller förebygga lässvårigheter lyfter forskning fram användbara undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning har visat om användbarheten för olika framgångsrika undervisningsmetoder kopplat till elever i lässvårighet. Syftet är även att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan förebygga lässvårigheter. I litteratursökningen har databasen ERIC och söktjänsterna Primo och SwePub använts för att få fram användbara publikationer.  Materialet som har använts i denna studie är internationella och nationella vetenskapliga publikationer. Resultatet presenterar vilka undervisningsmetoder som har haft särskilt positiva effekter på elevers läsutveckling. De undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är: undervisning om lässtrategier, samtal om texter, individuell anpassning av undervisning, att läsa tillsammans och att läsa en text upprepade gånger. Genom undervisning med någon av ovanstående undervisningsmetoder kan läraren förebygga lässvårigheter och/eller hjälpa elever i lässvårighet. Utmaningen med läsundervisningen kan vara att tillämpa de undervisningsmetoder som forskning lyfter fram som användbara när elever undviker läsning. Eftersom läraren då först behöver hitta ett sätt att få eleven att vilja utveckla sin läsning för att sedan kunna tillämpa undervisningsmetoderna. Läsundervisning ska utgå från varje elevs tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av ett diagnostiskt arbetssätt där läraren planerat och strukturerat läsundervisningen, ökar elevernas möjligheter till att utveckla läskompetens.