Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera vad forskning visar beträffande elevers svårigheter för området bråk, samt hur lärare kan underlätta elevers förståelse för bråk i årskurs 4-6. I litteraturstudien har databassökningar gjorts via UniSearch, ERIC, MathEduc och Google Scholar. Även manuella sökningar har använts. Bråk tonas ned i dagens undervisning och resultat från TIMSS och PISA visar att bråk är ett, för elever såväl som lärare, problematiskt område i matematiken. Forskare framhåller bland annat elevers svårigheter för täljaren och nämnarens innebörd, samt jämförelse och beräkning av bråkuttryck. Vidare framhäver forskare att lärare med bland annat diskussioner i klassrummet, praktiskt material, samt en verklighetsanknuten och elevcentrerad bråkundervisning främjar elevers inlärning. Resultaten visar dock att forskare inte är eniga vad gäller de svårigheter elever har på området bråk.

Som ett led i att förbättra kvaliteten på matematikundervisning fokuserar den senaste versionen av läroplanen på förmågor som elever ska ges möjlighet att utveckla. Kommunikationsförmågan är en av dessa som nämns i styrdokumenten och som denna studie kommer att behandla. Våra erfarenheter, likväl som Skolinspektionen, har visat att alla lärare inte planerar och undervisar enligt styrdokumenten. Denna studie kommer därför att undersöka hur lärare definierar kommunikationsförmågan i matematikämnet samt vilka metoder och arbetssätt de låter eleverna använda för att utveckla denna förmåga. Genom intervjuer och observationer av matematiklektioner ska studien ge en bild av hur lärare i årskurs 4-6 tänker och arbetar för att utveckla just kommunikationsförmågan. Resultatet av detta visar att de intervjuade lärarnas definition av kommunikationsförmågan är relativt likvärdiga, det handlar om att prata matematik. Däremot skiljer det sig hur de väljer att arbeta med att låta eleverna utveckla förmågan. De metoder som väljs för att fokusera på just kommunikationsförmågan är främst problemlösning i par eller grupp, men också genomgångar och gemensamma diskussioner. Resultatet i denna studie visar även att få av lärarna nämner eller tillämpar kommunikation via skrift. Inte förrän de har tänkt igenom och analyserat förmågan på ett djupare plan beskriver de att även en skriftlig version är viktig att beakta.

High school students of today frequently come into contact with the English language through radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English language works. I have analysed how high school students manage when they take an English grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and students should spend more time on in order to achieve successful learning.

Matematiksvårigheter är ett omdebatterat ämne i det svenska samhället. Elever som är i matematiksvårigheter kan ses som avvikande från normen och skolans förmåga att möta dessa elever minskar. När denna förmåga minskar används medicinska diagnoser i större utsträckning. Inlärningssvårigheter i matematik är en diagnos som det råder oenighet kring. Undervisningen ska anpassas till varje elevs behov vilket innebär att elever med inlärningssvårigheter i matematik ska få det stöd som behövs för att kunna utvecklas i matematikämnet. Därför är syftet att, genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vilka undervisningsmetoder det finns som kan underlätta för elever som anses ha inlärningssvårigheter i matematik. Databasen som använts för insamling av artiklar var Web of Science. Två övergripande teman framkom från resultatet: Stöttning genom interaktion och Stöttning genom material. Utifrån dessa teman framkom flera undervisningsmetoder som fungerar i arbetet med elever som anses ha inlärningssvårigheter i matematik. / Difficulties in mathematics is a well debated topic in the Swedish society. Students in mathematical difficulties can be viewed as divergent from the norm and the school´s ability to meet the needs of these student´s decreases. The rate of students receiving a medical diagnosis increases when this ability decreases. There are uncertainties surrounding the diagnosis of learning disabilities (LD) in mathematics. The instruction should be adapted to meet the needs of every student, which means that students with learning disabilities in mathematics should receive the support that is necessary to progress in mathematics. Thus, the purpose of the study is to, through a systematic literature study, examine the availability of teaching methods that can provide aid for students who are believed to have LD in mathematics. The database that was used to collect articles was Web of Science. Two general themes were discovered: Aid through interaction and Aid through materials. Several teaching methods that are successful in the educational practice of students who are believed to possess LD in mathematics was discovered.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.

Den här enkätstudien undersöker hur svensklärare ser på och använder sig av bildstöd i sin undervisning, samt hur detta varierar beroende på svensklärarnas erfarenheter och personliga faktorer. Studien omfattade 107 svensklärare från skolor i fem olika län. Utifrån det insamlade materialet gick det att konstatera följande: För det första, att svensklärare regelbundet använder sig av bildstöd som en integrerad del av sin undervisning, framförallt för att introducera nya begrepp och koncept, samt för att komplettera övrig undervisning. För det andra, att svensklärare överlag känner sig säkra i sin användning av bildstöd och ser det som en värdefull resurs som kan främja elevernas lärande. För det tredje och sista, att svensklärarnas personliga omständigheter hade liten eller ingen effekt på deras användning av eller syn på bildstöd. Deras ålder, kön och utbildning hade en begränsad effekt på svensklärarnas relation till bildstöd, men deras yrkeserfarenhet och utbildning hade ingen statistiskt märkbar effekt. Den främsta slutsatsen som det går att dra från den här kvantitativa studien är att bildstöd redan är en naturlig och användbar del av svenskundervisningen. Dock utgår studien uteslutande från lärarnas självrapporterande perspektiv. Således kan det vara lämpligt att bygga vidare på den här studien med undersökningar som har ett starkare elevperspektiv.

Helklassundervisning och individuellt arbete anses som traditionella undervisningsmetoder och tar stort utrymme i undervisningen, men metoden grupparbete har blivit mer och mer populär i olika omfattningar. En anledning till detta är att metoden grupparbete uppmuntras av styrdokument såsom läroplaner och kursplaner. I sin beskrivning av Ekonomiprogrammet lyfter Gy 2011 (Skolverket, 2011) fram att ”arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling” (s. 21). I det här sammanhanget kommer således metoden grupparbete väl till pass. Syftet med den här studien är att ta reda på gymnasieelevers inställning till metoden grupparbete i ämnet företagsekonomi. Genom en enkätundersökning med 32 deltagande elever på Ekonomiprogrammet på ett gymnasium i Stockholm belyses även likheter och skillnader i grupparbeten mellan ämnet företagsekonomi och andra ämnen. Resultatet av enkäten visar att eleverna är mycket positiva till metoden grupparbete, samtidigt som det belyser några negativa aspekter, som till exempel att eleverna tycker att grupparbete kan leda till sämre resultat eller betyg, att de upplever orättvisa på grund av ojämn fördelning av gruppuppgiften i gruppen, och att grupparbeten kan öka stress och att lärandet kan bli mindre effektivt. Enligt eleverna är tydliga instruktioner till hur uppgifterna ska skötas och hur de kommer bedömas, samt att samtliga elever i gruppen deltar aktivt de viktigaste faktorerna för framgångsrika grupparbeten i ämnet företagsekonomi.

Programmering infördes år 2017 som ett nytt moment i matematikundervisningen för sju av gymnasiets matematikkurser. Kring denna integrering av nytt stoff rådde delade meningar inom lärarkåren och dessa råder fortfarande tre år efter införandet.  Studiens syfte är att sammanställa forskningsresultat om de möjligheter och svårigheter som integrering av programmering i matematikundervisningen medför i ett lärarperspektiv, samt om gynnsamma undervisningsmetoder för integreringen.  Undervisningsmetoderna är kedjeinlärning, scaffolding (stöttning), samarbete och programming by demonstration. I relation till dessa undervisningsmetoder existerar både möjligheter och svårigheter med integreringen. De identifierade möjligheterna är att programmering är motiverande, kreativt, bidrar till kollegialt samarbete och utvecklar elevernas matematiska förmågor. Svårigheterna är tidsbrist, eftersom ytterligare ett kursmoment har lagts till, hur bedömning och anpassning av undervisningen ska ske, bristen på styrdokument och lärares otillräckliga kunskaper om programmering. / In 2017, programming was introduced as a new element in Mathematics education for seven of the Upper Secondary School mathematics courses. Teachers´ reactions towards the integration were ambiguous. Even now, three years after its introduction, this lack of consensus is still prevalent. The purpose of this study is to compile research results regarding the opportunities and difficulties of integrating programming in mathematics teaching from a teacher’s perspective. Furthermore, this study identifies beneficial teaching methods to enable this integration. The teaching methods are chain learning, scaffolding, collaboration and programming by demonstration. The integration of programming in mathematics teaching using any of these methods, however, offers both opportunities and difficulties. The following opportunities were found; programming is a motivating and a creative element in the curriculum, it fosters collaboration between teachers and helps students to develop their mathematical competencies. The difficulties and obstacles found are the lack of time, the problem of adapting mathematics teaching to this new situation and of assessing students’ progress, the lack of statutory guidelines for the integration and teachers’ inadequate knowledge of programming.

I denna studie studerades effekten av minneskedjemetoden på svenska studerandes förvärv av ordförråd. Ett experiment genomfördes med 19 elever i två klasser för 14 franska ord. Den ena klassen instruerades att använda minneskedjemetoden, medan den andra fick instruktioner om att använda listmodellen. Grupperna testades efter en vecka. Resultatet visade att minneskedjegruppen presterade bättre på åtta av de totalt tolv orden på ordtestet en vecka senare. Detta resultat motsvarade inte resultaten från liknande studier utförda av Wang et al. (1992) och Carney & Levin (1998). I analysen diskuteras aspekter som kan ha påverkat resultatet. En undersökning genomfördes också med frågor om vilka minnesstrategier eleverna använde före experimentet. Resultatet från undersökningen visade att den vanligaste strategin bland studenterna var listmodellen. Slutsatserna är att minneskedjemetoden var effektiv för svenska gymnasieelever och att skapa en interaktiv mental bild inklusive nyckelordet och översättningsordet är avgörande för metodens effektivitet. / The aim of this study was to analyze the impact of the keyword method on Swedish student’s vocabulary acquisition. An experiment was conducted with 19 students in two classes for 14 French words. One class was instructed to use the keyword method, while the other was instructed to use the rote rehearsal method. The groups were tested after one week. The result showed that the keyword group performed better on the word test one week later. This result did not correspond with the results from similar studies conducted by Wang et al. (1992) and Carney & Levin (1998). In the analysis, aspects are discussed that may have affected the result. A survey was also conducted with questions about which mnemonic strategies the students used before the experiment. The result from the survey showed that the most frequent strategy among the students was the rote rehearsal method. The study demonstrates that the keyword method was more efficient for Swedish high school students and that creating an interactive mental image including the keyword and the translation word is crucial for the effectiveness of the method.