I dagens skola möter läraren elever med skilda språkliga förutsättningar som alla ska ges möjlighet att delta i en inkluderande undervisning där läs- och skrivutveckling står i fokus. Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder verksamma lärare använder sig av för att främja inkludering samt läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på empiri som samlats in genom ett kvantitativt frågeformulär som besvarats av 89 lärare samt ett kvalitativt frågeformulär som besvarats av fem lärare. Det insamlade materialet från den kvantitativa undersökningen har analyserats genom en univariat analys och det kvalitativa materialet genom en tematisk analys. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats utifrån begreppen medierande redskap och scaffolding.  Studiens resultat presenteras grafiskt och skriftligt i form av bilder samt citat. Resultatet av studien visar att lärare använder flertalet olika undervisningsmetoder i syfte att främja inkludering samt läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning. Digitala verktyg, kooperativa övningar och strategier för stöttning är exempel på några av de undervisningsmetoder lärare använder i syfte att inkludera elever med språkstörning. Gällande lärares undervisningsmetoder för att främja läs- och skrivutveckling är visuellt stöd och utveckling av ordförråd, enligt studiens resultat, exempel på undervisningsmetoder som lärare använder för att stötta elever med språkstörning. Slutsatsen av denna studie är att lärare, i syfte att främja inkludering använder bland annat digitala verktyg, kooperativa övningar samt strategier för stöttning. Visuellt stöd och utveckling av ordförråd är enligt studiens slutsats exempel på undervisningsmetoder som lärare använder för att gynna läs-och skrivutveckling hos elever med språkstörning i svenskundervisningen. / In today's school, many teachers are working with students with different linguistic conditions, all of whom must be given the opportunity to participate in inclusive teaching where reading and writing development is the focus. The purpose of this study is to investigate which teaching methods teachers use to promote inclusion and reading and writing development in students with language impairment in the subject of Swedish. The theoretical perspective for the study is the socio-cultural perspective. The study is based on empirical data collected through a quantitative questionnaire answered by 89 teachers and a qualitative questionnaire answered by five teachers. The collected material from the quantitative survey has been analyzed through a univariate analysis and the qualitative material through a thematic analysis. Based on the socio-cultural perspective, the empirical evidence has been analyzed based on the concepts of mediating tools and scaffolding.   The results of the study are presented graphically and in writing in the form of pictures and quotes. The results of the study show that teachers use the majority of different teaching methods in order to promote inclusion and reading and writing development in students with language disorders. Digital tools, cooperative exercises and strategies for support are examples of some of the teaching methods that teachers use with the aim of including students with language disorders. Teachers' teaching methods to promote reading and writing development are visual support and vocabulary development, according to the results of the study, examples of teaching methods that teachers use to support students with language disorders. The conclusion is that teachers use digital tools, cooperativ learing and strategies for support, among other things, in order to promote inclusion.  According to the study's conclusion, visual support and vocabulary development are examples of teaching methods that teachers use to promote reading and writing development in students with language impairment in Swedish education.

I detta examensarbete har en studie genomförts om vilka vardagsuppfattningar som finns bland gymnasieelever innan de studerar rörelselagarna, och om dessa uppfattningar kommer att försvinna efter att de studerat kraft och rörelse i skolan. En enkät bestående av 6 frågor utan lösningsalternativ genomfördes på en grupp elever i två olika skolor. Antalet elever som deltog i enkäten var 113 innan de läst fysikkursen och 102 efter att de läst fysikkursen för att få tillräcklig information om de vardagsföreställningar som kan finnas i elevernas medvetande. Intervjuer genomfördes också med 5 fysiklärare från dessa två skolor för att ta reda på vilka som är de bästa undervisningsmetoderna för att förklara rörelselagarna väl ur deras synvinkel. Enkätens resultat visade att det finns många vardagsföreställningar om kraftbegreppet i elevernas medvetande, till exempel att massa, acceleration och energi är en typ av kraft.  Eleverna tror också att det alltid finns en kraft i rörelseriktningen, vilket stämmer överens med aristoteliska idéer. Elever har en missuppfattning om Newtons första och andra lag eftersom ett antal elever tror att det finns en nettokraft större än noll som påverkar en kropp som rör sig med konstant hastighet. Det finns också en tro bland dem att kroppens kraft är proportionell mot dess hastighet och inte till hastighetsförändringen, (accelerationen). Alla lärare bekräftade att det finns vardagsföreställningar i elevernas medvetande och att de använder olika undervisningsmetoder för att hjälpa eleverna att bli av med missuppfattningar. De bästa undervisningsmetoderna som lärare sa att de använder för att förklara rörelselagarna och korrigera elevernas missuppfattningar är laborationer, demonstrationer och diskussioner med elever. Enkätens resultat, efter att eleverna studerat Newtons lagar, visar att de flesta av missuppfattningarna fortfarande finns kvar i många elevers medvetande, och att undervisningsmetoderna inte var så effektiva som de borde vara

Denna uppsats handlar om vilka matematiksvårigheter elever i årskurs 1–3 visar och hur lärare stödjer elever med matematiksvårigheter i undervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa våra kunskaper om hur lärare inom årskurserna 1–3 arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Vi har i denna studie använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sju lärare för att få en förståelse för begreppet matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder de använder. Syftet med denna studie är att tydliggöra hur lärare arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Utifrån våra intervjuer fick vi en tydligare förståelse för vilka problematiska områden lärarna anser att elever med matematiksvårigheter har svårt för. I resultatet framkom det att lärarna använder olika undervisningsmetoder med laborativt material för att skapa en rolig och lärorik undervisning. Resultatet visade även att samtliga lärare i studien väljer att anpassa undervisningen utifrån den grupp elever de har och vad för metoder som passar för elever med matematiksvårigheter. Slutligen arbetar alla lärare för att skapa en inkluderande undervisning genom att anpassa alla moment i matematikundervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. / This essay is about what mathematical difficulties pupils in grades 1–3 show and how teachers support pupils with mathematical difficulties in teaching. The purpose of this study is to deepen our knowledge of how teachers in grades 1–3 work with pupils who have mathematical difficulties. In this study, we used a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were done with seven teachers to gain an understanding of the concept of mathematical difficulties and what teaching methods they use. Based on our interviews, we gained a clearer understanding of which problematic areas the teachers find difficult for pupils with mathematical difficulties. The results showed that the teachers use different teaching methods with laboratory material to create a fun and educational teaching. The results also showed that all teachers in the study choose to adapt the teaching based on the group of pupils they have and what methods are suitable for pupils with mathematical difficulties. Finally, all teachers work to create an inclusive teaching by adapting all elements of the mathematical subject according to the pupils' needs and qualification.

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet. Efteråt fick även denna grupp besvara samma undersökningsformulär som den ovannämnda elevgruppen. Resultatet skilde sig avsevärt mellan grupperna. I den senare elevgruppen växte problemlösare fram. / Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet. Efteråt fick även denna grupp besvara samma undersökningsformulär som den ovannämnda elevgruppen. Resultatet skilde sig avsevärt mellan grupperna. I den senare elevgruppen växte problemlösare fram.

Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod. För att få ett elevperspektiv genomförde vi fokusgrupper, vi gjorde en uppdelning baserat på kön för att även studera motivation ur ett genusperspektiv. Vi valde även att studera hur nyckelbegreppen; historiemedvetande och historiebruk kan bidra till att öka elevers förståelse och motivation för historieämnet. Vi såg samband mellan att öka elevernas inflytande över sina studier, exempelvis genom förståelse för begreppen ovan, och utvecklandet av en inre motivation. I slutskedet av vår studie utvecklade vi tre undervisningsmetoder för att öka elevers inre motivation. De metoder vi utvecklade är; kontrafaktisk undervisning, medieanalys samt drama i undervisning. Vi som har skrivit arbetet har båda producerat samma mängd innehåll, i vissa fall har vi delat upp arbetet, men även då har allt skrivits i samråd med varandra. Då vi båda har varit delaktiga i arbetets alla delar, tar vi ett gemensamt ansvar för alla moment i vår studie. Malmö 2013, Emelie Andersson & Malin Karlström

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa fördelar och nackdelar med metoden ASL utifrån de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har och därmed väcka tankar kring hur ASL skulle kunna anpassas och kompletteras med andra metoder för att bättre möta dessa behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur väl metoden ASL anses fungera för elever i läs- och skrivsvårigheter på tre skolor i en kommun, samt om och i så fall hur ASL skulle kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Fokus ligger på den tidiga läs- och skrivinlärningen i årskurs ett till tre då elever i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter oftast identifieras. Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger på tre skolor i kommunen av hur väl metoden ASL fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter?Hur skulle metoden ASL eventuellt kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter? Teoretisk förankringStudien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. I studien belyses även didaktiska teorier som handlar om hur ett innehåll lärs ut, samt kognitiva teorier som handlar om hur individens inlärning sker och om faktorer som påverkar inlärningen.Metod och resultatI studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade gruppintervjuer. Insamlad data transkriberades och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Alla informanter i studien kan se flera fördelar med ASL som metod. Ingen av informanterna anser dock att ASL är en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. De anser att den behöver kompletteras med andra metoder för att nå alla elever. Funderingar framkom kring hur ASL skulle kunna anpassas för att bättre möta de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har i början av sin läs- och skrivinlärning. Istället för att börja skriva med alla bokstäverna på tangentbordet skulle antalet bokstäver kunna begränsas till ett fåtal som successivt utökas. Det skulle kunna underlätta vid befästandet av fonem- grafemkopplingen samt göra det lättare för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Denna strukturerade träning skulle kunna vara ett komplement till det mer kreativa skrivandet.Specialpedagogiska implikationerI studien framkommer att det sker mycket lite samarbete kring undervisning mellan lärare och speciallärare/specialpedagoger. För att elever i läs- och skrivsvårigheter ska utvecklas så långt som möjligt är kunskap om och en dialog kring helheten i undervisningen av största vikt, inte minst kring vilka metoder som används och hur undervisningen kan anpassas. I dialog och samarbete ges också möjlighet att upptäcka elever i behov av stöd tidigt, något som är av stor vikt för elevens vidare utveckling, självförtroende och motivation (Myrberg, 2003; Ahrnéll, 2008; Alatalo, 2011). Forskning visar att skrivträning har en positiv effekt på läsförmågan (Graham & Hebert, 2010) vilket ger belägg för att skrivträning borde få en större plats inom specialundervisningen än vad studien visar att den har idag. För elever som behöver mer systematisk träning kan förslaget som framkom i studien, att begränsa ASL till några bokstäver i taget, vara intressant att prova i specialundervisningen som komplement till annan läs- och skrivträning. Den systematiska skrivträningen bör inte ske på bekostnad av det kommunikativa skrivandet i samspel med andra, då det har visat sig att kommunikation och formativ feedback har god effekt på läs- och skrivförmågan hos lågpresterande elever (Genlott Agélii & Grönlund, 2016).SlutsatsStudien visar att ASL inte upplevs vara en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. I den tidiga läs- och skrivinlärningen behöver dessa elever kompletterande träning med andra metoder för att befästa kopplingen mellan fonem och grafem. Ett sätt att anpassa metoden ASL för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter kan vara att begränsa antalet bokstäver till några i taget.

Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och presenteras resultatet från 15 empiriska studier däremot används även två litteraturstudier samt en artikel som är expertgranskad från en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna är skrivna under perioden 1972–2023 däremot är majoriteten av studierna gjorda efter år 2000. Alla artiklar är skrivna på engelska däremot genomförda i olika delar av världen. I databaserna ERIC och ERC har en systematisk sökning genomförts för att identifiera de valda artiklarna.  Resultatet presenterar och diskuterar ursprunget för matematikångest samt vilka konsekvenser det har för elevers lärande och utveckling i grundskolan. Det lyfts även fram hur utvecklingen av matematikångest kan motverkas samt förebyggas. Utöver detta framgår det även vilka bidragande faktorer som finns samt hur matematikångest påverkar en elevs matematiska presentationer. Genom systematiska sökningar har relevanta artiklar sammanställts i resultatet för att skapa en grundlig och tillförlitlig diskussion. Utifrån resultatet kan man fastställa att matematikångest är ett komplext problem där flera bidragande faktorer skapar matematikångest. Exempel på dessa bidragande faktorer kan vara lärare, föräldrar samt inställningen gentemot matematik. Det är inte bara problematiken som synliggörs utan även potentiella lösningar och strategier för att motverka och förebygga matematikångest. Entusiasm och stöd från både föräldrar och lärare anses vara en del av lösningen för att motverka och förebygga matematikångest i grundskolan. Forskningen lägger även en del av ansvaret på universiteten att förändra lärarutbildningarna för att öka medvetenheten.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur sånglärare talar om undervisningsmetoder i konstnärligt uttryck. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre sånglärare på gymnasiet. Därefter har sånglärarnas utsagor analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv och en tematisk analys för att uppfatta vilka undervisningsmetoder sånglärarna talar om. Resultatet visar att sånglärarna talar om flera tillvägagångssätt i undervisningen vilket har sammanställts i fem kategorier: Reflektion, Anpassning, Interpretation, Relationsskapande och Inspirationskällor. De främsta undervisningsmetoderna i konstnärligt uttryck sånglärarna talar om är: Att ställa frågor till eleverna för att skapa reflektion och medvetenhet, anpassa metoder utifrån elevens behov och förutsättningar samt att skapa en trygg miljö för eleverna.